Defensiva mittfältare förtjänar mer credd
Det är alltid lätt att få blicken att fastna på de som gör många mål och assist eller de som rent av är det sista hindret för motståndarna innan bollen kan gå i mål, alltså försvararna. Själv har jag börjat rikta blicken åt ett annat håll när jag tittar på en fotbollsmatch och det är mot de spelarna som spelar mellan backlinjen och anfallet - de centrala mittfältarna. Jag kan lista många som verkligen sticker ut på den positionen i damallsvenskan, namn som Caroline Seger, Filippa Curmark, Olga Ahtinen, Kyra Cooney-Cross med fler. En som inledningsvis fångade min uppmärksamhet är Piteås Fanny Andersson. Det är för lite data än så länge från årets säsong för att kunna göra en utstickande jämförelse men hennes spindel från Playmaker tagen förra årets säsong kombinerat med vad hon har visat upp i de inledande omgångarna tycker jag bådar gott.
Jag kan ofta känna att just den här positionen på planen och i ett lag blir sjukt underskattad. Här har vi spelare som är tvungna att behärska en allt mer viktig roll inom fotbollen, nämligen att kunna dirigera spelet i takt och tempo. De “förstör” spelet för motståndarna, håller ihop sitt eget lag, kan bestämma när bollen ska sättas i spel framåt eller om spelet behöver lugnas ner lite. Samtidigt är det inte helt ovanligt att de dyker upp när straffområdet för att ta ett och annat avslut på mål själva. Vi har flera duktiga mittfältare med de här rollerna i damallsvenskan och mitt råd till er som tittar regelbundet på matcherna är att hålla extra koll på mittfältsdirigenterna den här säsongen!
Vad säger två omgångar?
När FC Barcelona analyserar sina matcher så gör man det sällan genom att välja ut enstaka matcher. Det ger nämligen ingen sanningsenlig bild över en trend. Nu menar jag inte att det bara är Barcelona som resonerar så men jag får ändå lov att referera till den klubben när jag skriver om det för det är det jag känner till och det som deras Innovation Hub lär ut i sina analyskurser. Det här innebär att jag ändå funderar på om det verkligen går att se en trend på de här två inledande omgångarna. Som att Rosengårds säsong ska bli en flopp när vi bara är två matcher in i säsongen 2023? Att Linköping redan spelar på sin absoluta toppnivå? Att Norrköping kommer att fortsätta ösa in mål och att Hammarby ska fortsätta vinna, vinna, vinna. Nja, riktigt så enkelt är det inte och det finns fortfarande så mycket som kan hända. Minst tre matcher bör man spela för att kunna börja analysera ett lag mer på allvar. Rörelsemönster, beteenden, samarbeten, uppbyggnadsspel och anfall. Däremot så är det helt sant att varje poäng räknas och speciellt i damallsvenskan som spås bli mer jämn än någonsin. Både i toppen och i botten. Därför kan de poäng man förlorar eller vinner redan nu mycket väl vara poäng som avgör i slutändan.
De imponerar
Trots att inte två omgångar säger oss något om hur tabellen kommer att se ut när säsongen är färdigspelad finns det lag som kanske inte är tippade att hamna på den övre halvan som imponerar på mig. Piteå, Uppsala och Norrköping. Piteå för att man under inledningen har mött både Rosengård och Kristianstad som anses vara topplag och lyckats ta fyra poäng. Stellan Carlssons kunskap om hur man spelar fotboll för att vinna i damallsvenskan är underskattad. En stabil defensiv organisation med spjutspets framåt. Ingen bländande kreativ, offensiv fotboll men det spelar ingen roll när man gör det man ska.
IFK Norrköping har definitivt visat att man redan är ett lag som förmodligen kommer göra livet surt för lagen i bottenstriden. Nog för att vädret sög när man spelade mot Växjö DFF på PlatinumCars arena i den inledande omgången och det kanske egentligen inte sa så mycket om kvaliteten på Norrköpings direkta spel men det fanns en glöd och en spelidé som glimtar där som gör det enkelt att förstå varför östgötarna relativt enkelt åkte till Kalmar och vann med 3-0. Vilma Koivistos 1-0 mål var sjukt snyggt också. Det var klasskillnad på de här två lagen kändes det som. Norrköping hade tempot som man ändå kan se krävs för damallsvenskan och som skiljer elitettan från den högsta divisionen. Sex poäng på två matcher för Norrköping och fem mål gjorda. Det ska man vara mer än nöjd med och det är kul att se en nykomling som visar framfötterna och inte ursäktar sig.
IK Uppsala å andra sidan har förvisso bara tagit en poäng så här långt. Ändå tycker jag att de är värda en plats i veckans spaningar. När man kvalade mot IF Brommapojkarna i höstas kändes det som att BP var damallsvensk kvalitet och Uppsala hade en bit kvar. Hittills så känns det som att de har arbetat på bra för att stänga det glappet lite. Trots förlusten mot Hammarby IF i den andra omgången så tyckte i alla fall jag att de spelade ett stundtals kompakt och välorganiserat försvarsspel.
En sån match borde ha mer publik
Linköping tog emot Rosengård i fredagens kvällsmatch med avspark 18:00 på Linköping arena och vi var flera som imponerades över östgötarnas insats mot de regerande mästarna. Att i säsongens blott andra match mot mesta mästarna från Malmö, få betyget att man spelar den bästa fotbollen man kanske har gjort på flera år, det är inte dåligt. Det bådar också gott inför resten av säsongen eftersom målsättningen om att bara bli bättre, ju längre in på säsongen vi kommer, finns där för alla lag.
Det började snöa på torsdagskvällen i Linköping och sen snöade det hela natten och på fredagen. Om jag inte minns fel så slutade det snöa ca tre-fyra timmar innan avspark. Dessutom blåste det. Nåväl, Linköpingsborna tyckte förmodligen att det var mysigare att hålla sig inomhus när snösmockan slog till men de 521 åskådare som tog sig till arenan fick i alla fall se Linköping göra fyra spektakulära mål där Rosengård stundtals såg utspelade ut.
Linköping är ett topp tre-lag och de ska kvala till Champions League-gruppspelet efter sommaruppehållet och VM men de är ett av lagen som har förtvivlat svårt att få publik till sin arena. Man kan tycka att en sådan uppvisning från fredagens match mot Rosengård förtjänar mer publik men att få det att hända, det är ingen lika enkel match som 4-1 vinsten från den andra omgången såg ut att vara.
Ung talang: från damallsvenskan till landslaget
BK Häckens Anna Sandberg och Hammarbys Matilda Vinberg är med i den svenska landslagstruppen för att konkurrera om platser till VM-slutspelet i sommar. Varför nämner jag dessa? Jag vet att det är flera damallsvenska spelare i truppen som helhet men det är viktigt att se att dessa två som spelar i vår liga och just nu fostras och formas inom den svenska fotbollen också är med och visar att de är bra nog för att visa upp sig på den största scenen. Sandberg gick från KIF Örebro som av anaturliga skäl fick försvara sig mer mot andra lag, till Häcken förra säsongen, som har visat vilken offensiv kraft hon kan bidra med också. Det syns inte minst här i bilden nedan, med statistik från fotbollsanalysplattformen Playmaker som visar förra säsongen där Sandberg var ytterst utmärkande vad gäller både xT passes and carries bland alla ytterbackar i damallsvenskan.
Håll koll på henne den här veckan för det kommer nog inte vara en vild gissning att hon kommer få speltid mot Danmark och/eller Norge.