Mittbacken inledde sitt proffsliv utomlands på bästa tänkbara sätt 2011. När Udinese mötte Arsenal i Champions League-kvalet satsade italienarna något oväntat på sitt oprövade nyförvärv. Och han levde genast upp till förväntningarna. Visserligen varnades 22-åringen redan efter 51 sekunder av matchen – efter en brysk tackling på Marouane Chamakh - men efter det höll han jämna steg med stjärnor som Gervinho under resten av kvällen.
Men kickstarten kom av sig ganska snabbt. Konkurrensen inom Udinese var stenhård och Joel Ekstrand gled successivt allt längre ifrån förstauppställningen. Snart fick han knappt spela alls. I somras valde han att gå på lån till Watford, i den engelska andraligan.
- Jag kände att jag behövde regelbunden speltid och det är jag väldigt glad över att ha fått här. Det har blivit en nystart. Sedan är det inte säkert att Watford blir slutstationen, utan det får man se längre fram, säger Ekstrand till fotbollskanalen.se.
Efter några trevande veckor, präglade av småskador, slog han sig på allvar in i Championship-laget. Under hösten var Ekstrand sedan mer eller mindre självskriven i försvaret och Watford har klättrat kontinuerligt i tabellen. Från den nuvarande sjundeplatsen skiljer tre poäng till uppflyttningsplayoff och det har sedan oktober bara blivit en förlust på nio omgångar.
- Det går väldigt bra för oss och även för mig personligen. Jag har vuxit in i det mer och mer. De senaste tio, elva matcherna har jag spelat varje vecka och jag trivs verkligen med fotbollen här. Men också med livet på sidan av planen, säger Ekstrand.
Varför lossnade det inte på samma sätt i Italien?
- Dels är det klart att det var en tuffare konkurrens i Udinese, även om vi har en stark trupp nu också. Vi kom ändå både trea och fyra i Serie A när jag var där, och det fanns gott om etablerade stjärnor. Men sedan tror jag att spelstilen här kanske passar mig lite bättre. Det är mer skandinaviskt än i södra Europa. Mer fysiskt och rakt på.
I Udinese bytte du position ofta. Så är det inte längre?
- Nej, men Watford använder samma spelsystem som Udinese, och vi har också en trebackslinje. Min plats är till höger i den och där trivs jag utmärkt. Som "ytterback" i en sådan modell blir det mycket man-man-försvar, vilket jag tycker om. Det ställer höga krav på att man ska kunna ta ansvar och jobba över stora ytor. Det är väldigt utvecklande.
Du har Chelsealegendaren Gianfranco Zola som tränare. Hur fungerar det?
- För det första är han en fantastisk människa som fortfarande är gudabenådad som spelare. Han är med ibland i vissa moment på träningarna och har fortfarande stora, stora kvaliteter. Han är dessutom öppen och inkännande gentemot oss spelare. Vi får vara med och tycka till och det känns alltid ärligt och rakt från hans sida. Men han är noga med disciplinen också, vilket han säkert har i ryggmärgen från Italien.
Enligt Joel Ekstrand har han förbättrat det mesta sedan flytten från allsvenskan för två år sedan. Särskilt nämner han aggressiviteten, beslutsamheten och uthålligheten. Han är starkare och orkar mer.
- Men jag skulle ändå vilja lägga på mig ett par kilo till. Inte så att man blir en fyrkantig mittback utan snarare för att få mer tyngd i olika situationer. Så länge det inte sker på bekostnad av min fotbollskänsla, säger han.
Till sommaren löper lånet från Udinese ut, och det kan bli en återkomst dit. Men samtidigt berättar Ekstrand att han har "många andra saker i huvudet". Att stanna i England skulle också kunna vara ett alternativ.
- Jag vill inte låsa mig till någonting redan nu, för det finns för- och nackdelar med allt. De här två länderna är de jag varit i utanför Sverige och det är för dem jag känner mest kärlek. England påminner mer om det man själv vuxit upp med. Det raka och fysiska. Italien är mer taktiskt intelligent, om man kan uttrycka det så. Jag är öppen för både och.