Häromveckan tog en epok slut i AIK. Leif Karlsson pensionerade sig efter 56 år i föreningen. Han kom som tolvåring och nådde A-laget som målvakt och vann cupen.
Därefter följde en lång ledarkarriär som började med rollen som målvaktstränare och sedan 1997 har han varit sportchef för AIK ungdom.
- Jag kommer att följa AIK på distans till att börja med. Hur det blir vet jag inte. Jag vet inte heller hur livet som pensionär ser ut. Jag har fått prova på lite under våren att jobba hemifrån. Jag har fått lite förfrågningar om tänkbara uppdrag, men jag tänkte börja med semester från 1 juli och ett tag framöver, säger Leif Karlsson till podcasten Lundh.
Under en rad år har han bidragit till att ta fram spelare till AIK och det är klart att det är speciellt att följa Alexander Isak och Robin Quaison som bägge gjort avtryck ute i Europa och i landslaget.
- Det är en rent ut sagt euforisk känsla. Det är roligt framför allt för de killarna. Något alla de här har gemensamt är att de är fantastiska individer, fantastiska människor. Det är sådana som man verkligen unnar all framgång. Det är jätteroligt att de under sin tid i AIK har fått den resa som har tagit dem vidare till det här. Det har inte varit självklart alla gånger, men de har tagit sig igenom det med tillräckligt mycket vilja och ambition för att verkligen ta sig hela vägen. Jag kan konstatera att de i allra högsta grad har lyckats med det.
Vad var din känsla när Robin Quaison startade i ett EM-kval på Friends och gjorde mål?
- Det är häftigt. Det som händer nu när AIK är så väl representerade, dels att vi är väl representerade av unga spelare i vårt A-lag samt att våra unga spelare, jag läste någonstans att när Robin och Alex spelade tillsammans så var det framtidens spelare, kryddar man det med Pierre Bengtsson, som faktiskt också är en AIK-fostrad spelare, han var en sådan som valde AIK när han var 16. Tyvärr gjorde inte Sebastian Larsson det. Han var med på sommarläger i AIK när han var 16 år gammal, det är kanske inte så många som har koll på det, men jag lyckades inte få honom att välja AIK när Arsenal hörde av sig, men han har en viss AIK-anknytning. Det kanske var det som gjorde att han valde att komma till AIK så småningom. Slutligen har vi från ungdomen bidragit med spelare både i form av Robin, Alexander, Pierre och i viss utsträckning även Sebastian.
Kände du kring både Quaison och Isak att det var något alldeles extra?
- De hade kvaliteter som var det. Men det var däremot inte en självklarhet att de skulle ta sig hela vägen. De mötte också motgångar. Just att inte vara stjärna för tidigt. Vägen till AIK:s A-lag och landslag är kantade av både framgång och ibland motgångar. Då gäller det dels att man själv är tillräckligt stark, men också att omgivningen ger det stöd som man behöver just då. De har lotsats fram varsamt och fått de möjligheter som de väl har tagit tillvara på så småningom.
Det finns en beskrivning i Johan Seguis, förre AIK-ordförandens bok, att du och Björn Wesström tog strid i att AIK skulle skriva kontrakt med honom. Var det så?
- Alexander slog igenom väldigt fort. På våren skulle allsvenskan börja, och vi hade en diskussion där jag som föredragande i styrelsen kring Alexander och hans situation och framtid, det var en väldigt odramatisk sådan. Jag tyckte att det var viktigt att försäkra sig om Alexander, styrelsen tyckte också att det var viktigt, då skrev vi ett avtal. Det var inget konstigt.
Vad kände du när det blev en sådan jättetransfer som till och med slog Zlatan Ibrahimovics rekord?
- Det var helt otroligt. Det var flera saker i det. Dels tror jag att Alexanders avtryck som fotbollsspelare men också som individ, ödmjuk inför de framgångar han faktiskt hade på väldigt kort tid, men sedan var det också en skicklig förhandling av Björn när han såg att möjligheterna fanns att göra en så stor transfer. Det var många saker som spelade samman. Det var ett bra utfall av det. Alexander, förutom att förgylla AIK som spelare, var en del av grunden till SM-guldet 2018 genom de intäkter vi fick av övergången.
Känns det bra för er som leder ungdomsverksamheten att se att något som ni jobbat med kunde generera pengar till AIK?
- Det är i första hand inte det vi jobbar med. Vi har pratat mycket om välmående, det är vårt viktigaste. En del av de spelare som vill satsa och tar sig upp till A-laget, det är fantastiskt rolig varje gång det händer. Om det i slutändan också kan innebära intäkter till AIK som i sin tur återinvesterar det i ungdomsverksamheten och akademin, då blir det ett bra kretslopp.
Ungdomsverksamheten kostar pengar, jag antar att den måste bäras på ett eller annat sätt? Det blir ett sätt att räkna hem det, eller?
- Det är ett sätt att göra det på. Jag nämnde tidigare Svarta gänget, en AIK-organisation kring AIK:s ungdomsfotboll, och Svarta massan. Vi känner ett stöd på olika sätt, men vi går vidare på det som är vanligt. Det vill säga bidrag från staten, kommunen, vi har deltagaravgifter och aktiviteter på skolor. Vi försöker skapa intäkter på egen hand med intresse för AIK:s sociala värdegrundsarbete som företag sponsrar, där jag misstänker att de kan vara mer intresserade av att stödja den delen av AIK, både elitverksamheten och den breda ungdomsverksamheten. Under de 23 år jag har varit sportchef har vi varje år gått med ett positivt, om än inte alltid stort, resultat. Det betyder att det finns en stabil grundekonomi och ekonomibalans genom alla år.
Lyssna på hela avsnittet i spelaren ovan.