Det är snart tio år sedan Sebastian Andersson slog igenom i Ängelholms FF och var nära att skjuta klubben till allsvenskan. Efter det väntade sig många ett genombrott, men det dröjde många år. Flytten till Kalmar FF blev misslyckad och även om han presterade i Djurgården fick han kritik för allt från kroppsspråk till karisma och karaktär.
Först i IFK Norrköping 2016 hittade anfallaren rätt och sedan flytten till Tyskland året efter har han tagit oerhörda kliv. Han tog plats i EM-kvaltruppen hösten 2018 och hjälpte samma säsong upp Union Berlin i Bundesliga. Nykomlingen har under den pågående säsongen överraskat och en förklaring är svensken som gjort elva mål och tre assist och leder både klubbens skytte- och poängliga.
- Jag tror att allt hänger ihop från Ängelholm, Kalmar, Djurgården till nu. Det har inte alltid gått bra, vissa gånger är det spikrakt neråt och andra gånger uppåt. Det har man lärt sig av på många fronter. Kalmar var egentligen den tuffaste tiden, där jag lärde mig väldigt mycket. Allt hänger ihop, säger Sebastian Andersson i podcasten Lundh.
Vad är det som gör att du passar i Bundesliga?
- Vårt spel i Union är fysiskt, springa, vinna dueller och att på det sättet ta poäng. Det passar mig väldigt bra. Bundesliga är en fysisk liga, som England. Det är en av de ligorna som passar mig bäst, tror jag.
Med tanke på framgångarna som har varit i år har du fått mer rubriker, men du är inte en spelare som genererar så mycket rubriker. Hur ser du på att du inte får så mycket uppmärksamhet?
- Jag söker inte så mycket uppmärksamhet heller, jag är inte den som vill stå i centrum och som låter mest. Jag vet att vissa supportrar och utomstående gillar de som hörs mest och som kanske slickar lite röv för supportrarna, om man säger så. Jag är inte den spelaren eller den typen av människa. Jag har aldrig varit det och kommer nog aldrig bli heller. Det skulle inte komma naturligt för mig alls. Jag är som jag är.
Hur många gånger har du fått rådet att ”slicka lite röv” eller bjuda till för supportrar eller journalister för att få en lite högre profil?
- Jag har fått rådet att vara på Instagram och ta fler intervjuer och så. Men inte att jag ska slicka röv, folk fattar att jag inte är sådan alls. Eller, ”slicka röv” kanske är fel ord att säga, men att stå där och dansa, tjoa och hoppa framför folk, när det inte kommer naturligt ser det bara dumt ut, enligt mig. Det lyser igenom.
Jag har träffat dig många gånger i landslagssammanhang, du sticker inte heller ut med spetsiga uttalanden och så. Har det varit medvetet, att du vill ligga lågt?
- Ja, jag ser ingen anledning till att säga saker bara för att. Folk säger kaxiga saker bara för att få uppmärksamhet, jag vill inte kategoriseras som en sådan spelare. Jag känner att det inte passar mig, jag vill inte vara sådan. Jag vill inte bli ihågkommen som en falsk, kaxig spelare och människa.
Känner du att du förlorar något på att inte vara den som sticker ut?
- Jag känner inte det. Jag tycker att det är ganska skönt att inte alltid stå i centrum och känna att man inte är den som måste hålla igång och visa att det är så jävla bra utåt. Jag känner att det är ganska skönt att ha det lite privat och ta det lugnt bara, det passar mig mycket bättre.
Men när du sänker ett lag i Bundesliga med det avgörande målet, då är du i centrum och alla jublar. Lite dragning har du ändå till det?
- Ja, absolut, men sedan behöver man inte trycka upp det ännu mer folks ansikten och lägga upp på Instagram som vissa gör, att man varje gång man gör mål och vinner måste lägga upp det på Instagram. I sådana fall får man lägga ut alltid, när det går dåligt också. Det är båda delarna. Men alla har väl ett bekräftelsebehov, att man vill vara duktig och att folk ska tycka om en.
Det är också kroppsspråk och så, tränare kan få smisk för det för att de inte lever, du har även fått lite kritik för det. Har du funderat på att vara lite eldigare på planen?
- Ja, men det har jag blivit också. Jag fick kritik för det, framför allt i Djurgården, att jag var en loj jävel. Det fick jag höra. Jag tror att det lyste igenom för tankarna som gick, hur man mådde då i vissa perioder. Det lyser igenom. Man blir lite mer hängig och loj. Men just nu känner jag mig eldig på planen, det har vänt, faktiskt.
Tror du att det kostar dig något i status, både i landslag och klubblag, om du är lite mer försiktig?
- Ja, det kan det göra. Absolut. Men det viktigaste är att man inte är för loj på planen. Det är det viktigaste. Utanför planen kommer jag aldrig stå och vara stojig och stimmig. På planen kan man försöka elda upp sig lite mer än man gjort innan. Men utanför kommer jag aldrig bli det. Men visst, det kan kosta mig lite. Vissa andra är bättre på det, jag är inte så bra på det. Utanför, framför allt.
Du kommer inte gå ut och såga Janne Andersson för att han inte startar dig?
- Det kommer aldrig hända. Du kan vara lugn.