IFK Göteborgs huvudtränare Mikael Stahre återvände som tränare i klubben i juni förra året. Sedan han lämnade Blåvitt 2014 har han bland andra tränat ligakonkurrenten BK Häcken.
I dagsläget ligger IFK Göteborg på en sjundeplats medan Häcken toppar den allsvenska tabellen.
Hur är det för er när "lillebror" Häcken har ett kommando i allsvenskan?
- Vi har haft fullt sjå med oss själva. Jag brukar säga att jag inte vill att någon annan klubb än ens egna ska vinna. Nu vet jag att Häcken leder allsvenskan och gör det jävligt bra, de har bra tryck i sin verksamhet. Per-Mathias har gjort ett väldigt bra jobb tillsammans med Martin i spetsen. De har fått ihop det på ett bra sätt. Det är klart att IFK Göteborg vill ha Häcken bakom sig.
Hur är din relation till klubben på Hisingen? Det var lite ansträngt när du lämnade och drog till USA.
- Jag har träffat alla från klubbdirektörer till spelare och före detta sportchefer, det har varit bamsekram.
Det är helt lugnt?
- Jag tolkade det som att deras missnöje låg i att de tyckte att jag hade gjort ett bra jobb och ville ha mig kvar. Jag fick ett intressant uppdrag som jag ville ta. Men med lite distans… Å andra sidan tror jag att en klubblednings ansvar är klubben. Jag kan delvis förstå deras frustration. Men samtidigt är det viktigt för mig att vi går vidare. Det här var fem år sedan, jag har träffat dem X antal gånger och behöver inte se mig över axeln.
Hade du fattat samma beslut i dag?
- USA-uppdraget var tufft. Men det var också ett väldigt spännande uppdrag som var svårt att säga nej till. Jag har varit med ett tag, det finns vissa beslut som man är nöjd med och vissa som man är mindre nöjd med, det här landar någonstans mittemellan.
Just att man har kontrakt, inte minst spelare hamnar i situationer där man ibland vill respektera kontrakt och ibland inte. Hur ser du på det? Sedan vet jag att man som tränare kan traggla sig ur det där.
- I grund och botten är ett avtal till för att man ska följa det, ingen snack om saken. Samtidigt finns det klausuler som reglerar det, det kanske man kan lära sig från båda håll. För min efterträdare var det nog ganska glasklart vad som stod i hans avtal.
Andreas Alm kom efter dig, han hade inte samma väg ut som du hade?
- Han hade säkert en annan väg.
Du hade en advokat som visste att du kunde ta dig ur?
- Han hade säkert någon form av utköpsklausul, utan att veta detaljerna. Tittar man på hur det ser ut, i dag är det en större trafik också. Tränare blir utköpta och får uppdrag, så är det ju. Man får också se det som en fjäder i hatten, att man får frågan trots att man har ett bra jobb. Så är det väl även i näringslivet och sådana saker.
Just att det är högre trafik, eller sämre tålamod, hur påverkar det tränarens roll?
- Jag har kommit till ett läge där jag vet hur det är. Jag har aldrig jobbat med något annat, annat än några korta perioder av mitt liv. För mig är det här min bransch, det är så här det fungerar. Den dagen man får sluta finns det en besvikelse över det och sådana bitar. Men sedan ska man ha jobb i framtiden, då är det möjligt att någon av ens kollegor blir satt i samma situation och så får jag jobbet i stället. Det är så det är, jag har nog förlikat mig med hur det fungerar och ligger inte sömnlös över det.