POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
OLOF LUNDH

Lundh: SVT-kramarna fattar inte att DDR-Sverige var ett helvete

Långfredagen var förbannat lång förr i tiden.
Och trist.
Tänk så snabbt vi glömmer hur mycket bättre vi har det – gnällandet är evigt.

På sistone har serie A-älskarna jagat mig och TV4 och velat spika upp oss på korset. Skälet är kanalskiftet där TV4-Sport blev TV12 och TV4-Sport Xtra blev TV4-Sport. Vilket inneburit att antalet visade serie A-matcher på TV-TV gått ner och att TV12 inte visar sport i veckorna.

Upprördheten är stor och leder till en Golgata-vandring i sociala medier. Vi är idioter. Inte blir det mindre när bensinen från TV4-ledningens beslut att lägga ner de lokala tv-stationerna hamnar på brasan. Räcker att kolla in andra medier för att se hur elden flammar upp emot TV4.

Jag förstår upprördheten när det gäller att lägga ner de lokala stationerna. Förutom att det leder till ett demokratiskt problem, en tragedi för många människor, ökande informationsklyftor och späder på branschens kris så är det en svår ekvation att förklara hur man med ena handen drar in x antal hundra miljoner i vinst och samtidigt skickar ut 140 journalister på gatan.

Det är för jävla trist. Hade önskat att det fanns ett större tålamod och en större förståelse för vikten av nyheter, och även lokala sådana, och då inte bara hos TV4-ledningen utan även hos storägaren Bonniers. Att man måste ta en del kostnader för trovärdighetens skull och att man har ett ansvar.

Risken med ett alltför kortsiktigt tänkande är att det långsiktigt sänker TV4 och därmed även affären som ser till att man kan langa upp hundratals miljoner i koncernen varje år. Det är en oerhört sorglig utveckling och det är inte så att TV4 blir en del av Sverige bara genom att spela in Gladiatorerna i Karlstad.

Samtidigt stör jag mig lite på kritiker som antingen jobbar på koncerner likt Schibsted där man knappast agerar likt Moder Teresa i jakten på vinster, eller i den gamla ledningen där man drev igenom delningen av TV4 och därmed öppnade för en rationalisering av Nyhetsbolaget som nu sker och måste insett det.

Journalistik innebär givetvis en polarisering och en förenkling av historien och det får man leva med, och om man inte är med och skriver historien på ett bättre sätt så kan andra ta över berättandet och sätta agendan. Här är det bara att inse att TV4 blivit omsprunget.

Det är lika deppigt varje gång när företag som lever på kommunikation inte klarar av att bättre förklara vad som sker och vilka skiften som är på gång. Eller att man är ärligare om den krassa verkligheten. Typ, Bonniers har en massa andra delar av koncernen som har problem och vi har lån och vi måste ha in stålar till det och ägarna.

Den här missen är lika illa som när chefredaktörer, som till vardags KRÄVER tillgänglighet och svar av alla, men går i bivack när det blåser kring den egna knuten. Vi har sett det kring DN, Filter och GT på sistone och det gör att man tappar i trovärdighet när man själv vill ha svaren av andra.

Ingen tror ändå på ett pressmeddelande om satsningar när man drar ner på verksamheten. Varken internt eller externt. Sedan betyder inte det att man måste måla med den svartaste färgen som kritikerna gör, men det blir också fel när man försöker få det att framstå som ljust och fräscht.

Vad ska vi anställda säga? När TV4 sålde Tyskland-Sverige blev jag utskälld av landslagschefen Lasse Richt för att jag inte var lika kritisk som Patrick Ekwall som i Bladet sa: ”Att sälja av kvalets stora match är ju som att TV4 plötsligt skulle sälja de två sista avsnitten av Solsidan för att det går att tjäna pengar på det.”

Jag och Ekwall har ofta åsikter men har inte alltid samma syn. Kanske såg jag något annat? Ett Bonniers som knäade under de felaktiga satsningarna som förre koncernchefen Jonas Bonnier gjorde? Jag hymlade inte om att det sved på ett personligt plan att TV4 sålde, men verkligheten gjorde sig påmind.

Däremot är det ingen hemlighet att även kring försäljningen av VM-kvalen så kommunicerade inte TV4 heller på bästa sätt. Att tala om satsning på andra rättigheter var inte trovärdigt, utan även då hade det varit bättre att tala klartext: vi anser att den tidigare ledningen förköpt sig och vi måste ta in cash.

Det hela landar i att TV4 tar en massa beslut och jag är inte inblandad i dem, men som anställd får jag givetvis ta ansvar för dem. Under tiden på Expressen skyllde jag aldrig på redigerarna när det gällde rubrikerna, det följer med jobbet att stå för dem utåt och ta skiten med sig hem och diskutera där.

På samma sätt får jag ta att serie A-älskarna är arga oavsett vad jag anser om ledningens beslut om att TV12 är en livsstilskanal i veckorna. Nej, det är inte den väg jag hade tagit men så sitter jag inte heller i någon position att ta de besluten och kan för lite om dem, men det följer med jobbet.

Givetvis är det så att skiftet inte kommunicerats på ett tillräckligt bra sätt och att det fortfarande är oklart vad som gäller. Där har ni definitivt rätt och det har jag framfört och det är något vi är medvetna om och jobbar för att bli bättre på. Bara att sträcka upp handen och säga: vi har gjort fel där.

Däremot kan jag tröttna på kraven att kunna se varenda match och helst gratis och minsta skifte leder till en fruktansvärd ilska och en förklaring att vi alla på TV4 är totala idioter. Fakta är att om serie A varit en rättighet som genererat tittare i massor så hade den blivit ännu mer exponerad.

Problemet är att serie A likt allsvenskan inte lönar sig på det rätta sättet. Krasst? Ja, det är möjligen så men det är sanningen och det finns dessutom en möjlighet att se de flesta matcherna via ett abonnemang som kostar 99 kronor i månaden och om man nu brinner för serie A är det en liten kostnad.

Dessutom har man satsat hårt med ett magasin som Club Calcio och sett till att med jämna mellanrum vara på plats i Italien. Det ovanpå en rättighet som alla kan inse var dyrare och mer attraktiv när den köptes då Zlatan Ibrahimovic då tillhörde Milan.

Kanske kokar min frustration ner i att jag växte upp i DDR-Sverige när SVT styrde allt sportutbud med en järnhand. Det var inte så sexigt och möjligheten att se allt fanns inte då. Där ska vi tacka Janne Stenbeck som bröt det förbannade monopolet. Tänk så många som då dansade i glädje över reklam-TV.

De i dag unga och nostalgiska SVT-kramare som med tårar i ögonen längtar efter Bosse Hanssons negativa stämma, röda kavajer med Sportspegelns emblem, en lermatch i veckan under fem månader och lyfter fram den briljanta VM-krönikan från 1994 som ett saknat exempel har inte en aning om hur det verkligen var.

Självklart gjorde SVT-sporten en hel rad underbara inslag, program och sändningar men det hände alldeles för lite och vi var många som närmast kvävdes under monopolet. Så tacka de kommersiella aktörerna för att de satte tryck och såg till att vi även kan ha kul och se sport på Långfredagen i dag och slipper lida som religiösa. 

En vecka där SVT-vd:n Eva Hamilton packar ihop till enorma hyllningar är det befriande att läsa DN-Croneman som pekar på att det var mycket tingel-tangel och mindre pengar till kvalitet under hennes tid. Det finns undantag och satsningen på Uppdrag Granskning är uppskattad men det finns för mycket enkel underhållning för licensen.

Jag vet att det är som att svära i kyrkan att som TV4-anställd klaga på SVT, men när fan hade SVT-sporten en nyhet eller en granskning som gav eko eller var något att gå vidare på? En redaktion som har stora resurser och är fri och obunden men mest sitter i kofta och myser i en vinterstudio.

Publicerad 2014-04-18 kl 07:37
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå