I BarçaTV:s studio tittade Lionel Messi allvarligt in i kameran och sa “Det är lögner, allt är lögner och det gör ont för denna gången kommer det från er [katalansk media]”. Några meter bort i den mixade zonen hade Javier Mascherano redan satt igång “Jag har inte studerat journalistik, men jag vet vad sanningen är. Antingen är det ni som har hittat på allt eller så är det er källa”. Även den normalt lugna Andrés Iniesta stämde in. “Det är saker som sägs som inte är sanna och det sårar oss. Det finns inga individuella eller kollektiva problem i klubben”. Tidigare nere vid planen hade Neymar av Canal plus fått frågan vem det var som verkligen styrde i klubben, Messi eller Luis Enrique. “Bartomeu” svarade han.
Barcelona hade precis besegrat Atlético Madrid med 3-1 och spelat sin bästa match på hela säsongen. Men istället för att fira en viktig seger var det nu mer eller mindre ett krig mellan spelare och journalister som pågick i Camp Nous katakomber.
Under en kaotisk vecka hade sportchefen Andoni Zubizarreta fått sparken, Carles Puyol sagt upp sig och rykten om en klyfta mellan Luis Enrique och hans spelare hade tagit fart. Enligt en katalans tv-kanal skulle Messi även ha givit ett ultimatum till klubben: Antingen så sparkar ni Luis Enrique eller så lämna jag.
Allt hade börjat med att Luis Enrique bänkat Messi och Neymar samtidigt som Barcelona överraskande förlorat mot Real Sociedad. När även fotbollen på planen påverkades rasade det rangliga bygget som över de senaste åren knappt hållits ihop. Klubbens president Josep Maria Bartomeu skulle svara på stormen genom att utlysa nyval redan till sommaren istället för 2016 som tidigare varit planen.
För de som har följt Barcelona noga de senaste åren är det en kris som inte kommit som någon överraskning. Ska man hitta en startpunkt för det hela får man gå tillbaka ett decennium i tiden, tillbaka till säsongen 2004-05.
Vännerna som blev ärkefiender
När Laporta 2003 vann presidentvalet gjorde han det tillsammans med sin bästa vän och vicepresident Sandro Rosell. Men de två hade olika idéer med hur de ville att klubben skulle styras och 2004-05 valde Rosell tillsammans med fyra andra styrelsemedlemmar att hoppa av. Utåt uttryckte han att makten hade stigit hans “vän” Laporta åt huvudet.
Under Laportas tid som president blev FC Barcelona världens bästa fotbollslag. För många Barcelonasupportrar var Laporta även den bästa presidenten som klubben någonsin har haft. Men hans tid som president var långt ifrån fläckfri. 2008 kallade klubbens medlemmar till en misstroendeomröstning mot Laporta. Han klarade sig precis och fick stanna, men åtta styrelsemedlemmar valde att hoppa av när Laporta självmant inte avgick.
Kort därefter tog Laporta en stor chansning när han gav tränarjobbet till Josep Guardiola, en chansning som skulle löna sig och Barcelona erövrade fotbollsvärlden. Det fanns dock många som fortfarande ogillade Laportas sätt att styra klubben. Han älskade att spendera pengar men hade dålig koll på klubbens ekonomi. Samtidigt mixade han gärna klubbens intresse med sin egna politiska agenda för ett självständigt Katalonien.
När Laportas mandat tog slut 2010 vann Sandro Rosell presidentvalet med en rekordstor marginal. Många hade tröttnat på Laportas dåliga affärsinne och ville se en förändring. Rosell vann stort, mycket tack vare ett starkt misstroende för Laporta, men även för att det inte fanns någon konkurrens. Flera menar att de röstade på Rosell inte för att de såg honom som ett bra alternativ utan för att de andra var sämre.
Rosell ville skapa sitt eget arv
Sandro Rosell hade inte varit president i längre än några timmar när han valde att ta bort Johan Cruyffs roll som hederspresident i klubben. Rosell ville dock inte bara att Cruyff skulle bli av med förtroendeposten han ville få bort mer än så, han ville ha bort holländarens influenser i klubben. Rosell ville skapa sitt eget Barcelona och för det krävdes det att folk byttes ut.
Likt när en ny VD kommer in i ett nytt företag så ville Sandro Rosell göra stora förändringar som att byta ut Laportas folk och ända på strukturen.
– Han sparkade alla som antingen hade anställts av eller hade en bra relation med Laporta av den enda anledningen att de hade med Laporta att göra, har en före detta ungdomstränare i klubben berättat för fotbollskanalen.
Rosells planer för förändringar slutade inte där. Redan innan han vann valet hade han tänkt ut möjliga ersättare till Josep Guardiola. Pep ansågs av många som världens då bästa fotbollstränare. Men Guardiola, en elev från Cruyffsskola och nära vän med såväl holländaren som Laporta, var en byggsten som inte passade in i Rosells Barcelona.
Guardiolas framgångar skapade problem för Rosell som inte kunde hitta någon anledning till att sparka honom. Pep förstod dock att han var oönskad och sprickan mellan de två växte så pass att de enligt flera källor till slut inte kunde vistas i samma rum. Den kyliga relationen till Rosell och styrelsen skulle bli en bidragande orsak till att Guardiola till slut inte orkade mer och valde att lämna klubben 2012.
Nu kunde Rosell äntligen börja bygga sitt Barcelona, men det fanns fler stenar som inte riktigt passade in. Enligt sportjournalisten Graham Hunter var en av dem Lionel Messi. Rosell ville att lagets stjärna skulle förknippas med honom. Messi kom till klubben under Gasparat, gjorde sin debut och blev bäst i världen under Laporta.
Argentinaren blev en temporär byggsten i bygget, han skulle få stanna tills Rosells stjärna blivit redo att axla manteln sen skulle Rosell använda Messi till att göra ekonomin i klubben något stabilare.
För Rosell som har starka kontakter i Brasilien föll valet inte helt oväntat på en brasilianare, Neymar Jr. Inget skulle få komma emellan Rosell och hans värvning av Neymar och därför gjorde Rosell och hans styrelse allt som krävdes för att få brasilianaren till klubben.
Lögnerna
Under sitt mandat har Rosells styrelse fått allt fler av klubbens medlemmar emot sig, mycket på grund av de lögner man genom åren spridit. Då klubben ägs av sina medlemmar måste medlemmarna rösta igenom vissa beslut för de ska få verkan. Beslutet om reklam på tröjorna var ett sådant. För att få igenom Qatar Foundation på Barcelonas tröjor förklarade Rosell för medlemmarna att klubben skulle tvingas sälja både Messi och Iniesta om man inte röstade igenom sponsorn. Det var självfallet en stor lögn. Utöver det valde Rosell att inte meddela medlemmarna att sponsoravtalet innebar att välgörenhetsorganisationen Qatar Foundation inom två år skulle bli Qatar Airways.
Den lögnen som med stor sannolikhet fick de som inte redan ifrågsatte Rosells styrelse att göra det, var när klubben lovade Éric Abidal ett nytt kontrakt. Så fort fransmannen vunnit över sin cancer skulle kontraktet vara säkrat. Men direkt efter att Abidal fått grönt ljus visade Rosell honom dörren.
I oktober 2013 hade klubbmedlemmarna Jordi Cases och Joan Arnés tröttnat. De valde då att försöka få till en misstroendeomröstning mot Rosell och några andra styrelsemedlemmar. För att få igenom omröstningen behövde de få ihop underskrifter från fem procent av klubbens medlemmar, ett antal de såg ut att komma upp i. Då valde Rosell att ändra på reglerna och fem procent blev 15 procent, vilket gjorde uppdraget för Cases och Arnés nästintill omöjligt.
Jordi Cases valde ändå att inte ge upp och anklagade Barcelonas styrelse för att värvningen av Neymar inte hade gått rätt till. Fallet nådde hela vägen upp i högsta domstolen och Sandro Rosell valde att avgå som president för klubben.
Efter honom tog vicepresidenten Josep Maria Bartomeu över som president och meddelade direkt att den resterande styrelsen tänkte stanna till nästa val år 2016. Något många ansåg odemokratiskt med tanke på att Bartomeu inte var vald av klubbens medlemmar.
Så fick de spelarna emot sig
Samma dag som Diego Armando Maradona skrev på för FC Barcelona, den 1 juni 1982, klev Txema Corbella in i omklädningsrummet och började vika tröjor. När Andoni Zubizarreta den 7 juni 2014 bad Txema att komma in på hans kontor, hade den av alla älskade materialaren vikt tröjor och fyllt vattenflaskor för Barcelonas A-lag i 32 år. Txema hade precis kommit tillbaka från sin semester, redo för ett nytt år med klubben han kallade sin “familj”. Zubizarreta hade andra planer. “Efter att jag i två timmar hade sorterat kläder, tömt lådor och beställt in nytt material kallade Andoi Zubizarreta mig till sitt kontor för att berätta att min tid i klubben var slut. Han sade att det var ett beslut från klubben och gav mig ingen ytterligare förklaring. Jag var självklart överraskad och jag hade önskat ett mindre smärtsamt slut på min tid i klubben” skrev Txema i ett känslosamt öppet brev dagarna efter.
Txema Corbella var ingen vanlig materialare och betydelsen han hade för spelarna i klubben är nog svår att riktigt förstå för en utomstående. I 32 år hade han varit den som sett till att alla var på bra humör och var kanske den av alla i Barcelonas omklädningsrum som stod Lionel Messi närmast. För Victor Valdés var Txema en fadersfigur och Xavi Hérnandez beskriver honom inte bara som själen i omklädningsrummet utan även som en av de bästa människorna han någonsin träffat.
– Klubben har tagit ett beslut och vi kan inte göra något åt det. Han förtjänar inte detta, vi förtjänar inte detta, sa Xavi på en presskonferens efter att beslutet hade tagits.
Txema Corbella är bara en av flera, för spelarna viktiga personer, som utan någon närmare förklaring fått lämna klubben under den nuvarande styrelsen. Dagarna efter att Éric Abidal visats dörren fick sjukgymnasten Emili Ricart veta att hans tid i Barcelona var över.
För första gången under sin karriär drogs Andrés Iniestas kontraktsförhandlingar under 2014 ut på tiden. Orsaken enligt en katalansk tv-kanal var att Iniesta hade begärt att klubben skulle återanställa Emili Ricart.
Ricart som kom till klubben med Guardiola 2008 blev lite av Andrés Iniestas skyddsängel. Emili var den som tog Iniesta igenom en mängd av muskelskador men framförallt var det Ricart som fanns där när Iniesta psykiskt mådde dåligt och var den som drog upp honom igen, så att Andrés 2010 kunde avgöra VM-finalen.
– Det är en svår situation, främst för Emili men även för mig. De som behöver veta, vet min åsikt och hur jag ser på det hela, men det är ett beslut som klubben har tagit, sa en besviken Iniesta till media efter att Ricart blivit av med jobbet.
Förutom Iniesta stod Ricart flera andra spelare väldigt nära främst Xavi Hernández, Carles Puyol och inte minst Éric Abidal som han hjälpte tillbaka efter canceroperationerna.
Beslutet att låta Ricart gå ledde till att en av klubbens andra sjukgymnaster Juanjo Brau som tidigare jobbat enbart med Messi, nu fick ta ansvar för hela laget.
För att hindra Messis ständiga muskelskador fick Brau 2008 uppdraget att vara Messis personliga sjukgymnast. Han följde med argentinaren över hela världen, följde varje steg, varje landslagsmatch och varje semester. Det hela resulterade i att Messi under fem års tid gick i stort sett skadefri. Tre månader efter att Brau fått ta över Ricarts arbetsuppgifter och därmed lämnat sitt “Messi-uppdrag” hade Leo redan dragit på sig tre nya muskelskador.
Förblindad av siffror har klubbens styrelse glömt bort personerna bakom, de som får allt att fungera. Viktiga kuggar som varit avgörande för spelarna har sparkats och flera spelare har känt sig bortglömda eller oönskade.
Så var fallet med bland andra Thiago Alcantara, Cesc Fàbregas, Marc Bartra och Victor Valdés. Thiago som lämnade för Bayern München har själv berättat hur han väntade på att någon från styrelsen skulle be honom stanna men när det inte hände var han tvungen att ta ett beslut. Marc Bartra var i en liknande situation men valde till sist att stanna efter att Carles Puyol övertalat honom .
När Victor Valdés skulle meddela sitt beslut att lämna fick han ingen hjälp av klubben att organisera presskonferensen. Utöver det hade Zubizarreta i media uttryckt att kontraktsförhandlingarna med målvakten var igång medan Victor menade att ingen hade kontaktat honom om något nytt kontrakt.
Säsongen 2004-05 formade Joan Laportas vicepresidenter Ferran Soriano och Marc Ingla en strategi för att Lionel Messis kontrakt skulle ses över var 12:e till 14:e månad. Idén var att se till att Messi alltid trivdes så bra som möjligt i klubben. Processen gjorde även att Messi presterade ännu bättre på planen. Det var helt enkelt ett recept som fungerade. I december 2013 gick Javier Faus, en av Rosells vicepresidenter, ut och klagade på Messis specialbehandling. - Varför ska den här “herrens” kontrakt förbättras när det förnyades för bara två år sedan?
Ett uttalande som fick Messi att öppet gå ut och kritisera inte bara Faus utan hela styrelsen. – Barcelona är världens bästa klubb och borde vara representerad av världens bästa styrelsemedlemmar. “Señor Faus” är någon som inte vet någonting om fotboll och som vill styra Barcelona som ett företag, vilket det inte är.
Sättet som styrelsen behandlat spelare och klubbanställda har skapat en nästan ohållbar situation i klubben. Bråket mellan Messi och Luis Enrique har säkerligen överdrivits i media men det är med stor sannolikhet att problemet nu nått in i omklädningsrummet. Harmonin i truppen har under säsongen saknats och spelare som tidigare aldrig ens tänkt tanken på att lämna klubben har med största säkerhet nu tänkt just den tanken.
Värvningsförbudet kan vara räddningen
La Masia, Barcelonas hyllade ungdomsakademi, är boven till att Fifa har gett klubben ett värvningsförbud på två fönster. Straffet fick klubben då man värvat ungdomsspelare som var under 18 år från andra länder, vilket är emot Fifas regler. Men det är ett värvningsförbud som nu kan bli klubbens räddning.
I början av januari 2015 gick sportchefen Andoni Zubizarreta ut i media och tog på sig en del av skulden för värvningsförbudet men underströk att Josep Maria Bartomeu varit den största boven. Uttalandet ledde till att Bartomeu sparkade Zubizarreta. Under sina fyra år som sportchef i klubben hade “Zubi” inte lyckats åstadkomma speciellt mycket. Han hade misslyckats med att värva en mittback för att sedan dyrt värva Jérémy Mathieu och den långtidsskadade Thomas Vermaelen.
Kritiken mot Barcelona efter värvningsförbudet fortsatte att växa vilket ledde till att Bartomeu, för att minska på pressen, valde tidigarelägga presidentvalet till i sommar.
Detta har fått Barcelonasupportrarna att jubla. Inte bara kan de ha en ny styrelse redan nästa säsong utan värvningsförbudet gör det även omöjligt för presidentkandidaterna att använda värvningar som knep i sina valkampanjer.
Med vetskapen att en förändring lär komma redan i sommar kan kanske vissa spelares funderingar på att lämna klubben läggas på is.