Studien är gjord på ett Premier League-lags matcher i ligan och Champions League över tre år, där spelarna i båda lagen har studerats med hjälp av ett multikamerasystem. Det studien först och främst slår fast är att i femminutersperioden som följer de mest högintensiva en-, två- och femminutersperioderna i matcherna sjunker antalet högintensiva löpmeter (i en hastighet på 14 kilometer i timmen eller högre) med mellan 6 och 20 procent för spelarna jämfört med medelvärdet i matchen.
- Det indikerar trötthet. Det räcker med att du har en intensiv period på en minut för att det ska påverka de nästföljande fem minuterna, vilket är ganska lång tid i en fotbollsmatch, säger Dan Fransson, som är doktorand på Göteborgs Universitet och huvudförfattare på artikeln som är den första studien i en avhandling om individuella trötthet- och återhämtningsmönster på elitfotbollsspelare.
Det finns dock ett undantag: mittbackarna. Det var den enda utespelarpositionen vars högintensiva löpmeter inte minskade efter de mest högintensiva en- och tvåminutersperioderna.
- Det har att göra med att de har väldigt lång vila mellan intensiva moment i matcher. Det kan gå fem-tio minuter från en högintensiv löpning till en annan för en mittback. Ytterbackar och yttermittfältare å sin sida gör en högintensiv löpning minst på några meter i stort sett i varje minut. Så det verkar som att mittbackar har de lägsta kraven gällande högintensiv löpning, säger Dan Fransson.
Skillnaden är stor mellan de fysiska krav som ställs för olika positioner på planen.
- Vissa spelare täcker i medel 1 000 meter på en match i hög intensitet på minst 14 kilometer i timmen, medan vissa andra spelare täcker nära 4 500, alltså mer än fyra gånger mer. Så variationen mellan spelare är enormt stor. Det vi konkluderar är att vi måste börja tänka på det här när vi tränar spelare. Alla spelare kan inte träna exakt likadant. Och detta är bara en variabel och några olika hastigheter i matcherna som vi tittar på, du kan ju bryta ner det i acceleration, inbromsningar, riktningsförändringar också.
Utöver att vara doktorand och att leda en träning- och matchanalyskurs på Göteborgs Universitet arbetar Dan Fransson för Elfsborg på en halvtidttjänst som analytiker.
- Det är ganska nytt i Sverige, det kallas för ”sport scientist”, så jag är analytiker. Jag jobbar tätt med fystränaren med träningsupplägg och träning- och matchanalys ur en fysiologisk synpunkt. Vi jobbar mycket med GPS:er och försöker minimera skaderisker, överbelastningar och sådant. Vi profilerar även varje spelare så att han ska kunna förberedas till match på bästa sätt eftersom det är så stora variationer.
Hur vanligt är det att klubbar i allsvenskan jobbar så här?
- Det är några andra lag i allsvenskan som jobbar med GPS, men Elfsborg är var jag vet än så länge de enda med en sådan som jag på en halvtidsanställning som bara analyserar, lägger upp program och profilerar spelare.
- Fler och fler klubbar och tränare blir intresserade av GPS-tekniken, och jag är säker på att de flesta lagen i allsvenskan inom en femårsperiod kommer arbeta med match- och träningsanalys på liknande sätt. Då kommer det behövas en utbildning med hög kvalité för att kunna maximera effekten ute i klubbarna, och det är denna typ av utbildningar och projekt som vi på Göteborgs Universitet vill bli ledande inom i Sverige. Förutom vår egen forskning så samverkar vi i dag med de främsta forskarna inom området i bland annat England och vill att den kunskapen ska komma svensk fotboll till nytta i framtiden.