Barn och ungdomar som inte är bekväma med sitt juridiska kön kan känna att de inte inkluderas inom idrotten, något Fotbollskanalen i samarbete med Kalla fakta berättade om i programmet Utanför laget som sändes för två år sedan, och som handlade om att Veberöds AIF kastade ut 8-årige Julle från sitt fotbollslag för att de ansåg att han inte var en pojke.
Sedan dess, under två års tid, har RFSL jobbat på en ny rapport och bland annat samlat in enkätsvar från 110 transpersoner om deras erfarenheter av svensk idrott. På tisdagen släpptes rapporten, och rekommendationerna till svensk idrott är tydlig:
* Dela inte slentrianmässigt in pojk- och flickgrupper.
* Låt barn upp till 18 år själva välja lag oavsett kön.
* Hitta nya lösningar kring omklädningsrum.
- Den här frågan har inte tagits på allvar av idrottsförbunden runt om i landet. Om man inte vet vilket omklädningsrum man får gå in i eller i vilket lag man ska spela i så utesluts man redan där, säger Mathilda Piehl, som dels är redaktör för den nya rapporten, dels är sakkunnig inom hbtq- och idrottsfrågor på RFSL.
När Fotbollskanalen och Kalla fakta granskade situationen med Julle så sa Svenska Fotbollförbundets regler att flickor fick spela med pojkar, men pojkar fick inte spela med flickor.
I samband med programmet så sa SvFF att man ändrade sina regler för matchspel till att pojkar skulle kunna spela med flickor, men bara upp till 12 år, och att dispens kunde ges först efter en noggrann prövning och om synnerliga och särskilda skäl föreligger.
Men de nya matchreglerna hjälpte inte Julle eller barn i liknande situation eftersom det i grunden fortfarande var klubben som bestämde hur man skulle dela in sina lag. En princip som Svenska fotbollförbundet fortfarande ville att den skulle gälla.
SvFF sa då också att man tillsatt en utredning om hur transpersoner ska inkluderas bättre inom fotbollen, och att det i uppdraget även ingick att utreda frågan om könsindelningen inom barn- och ungdomsfotbollen.
I RFSL:s nya rapport är Svenska Fotbollförbundet med och uttalar sig och säger att man har beslutat sig för att ta fram en policy för inkludering av transpersoner, och att ambitionen är att ha den klar under 2021.
När Fotbollskanalen når SvFF så visar det sig att den nya policyn påminner om det som man tog fram i samband med Fotbollskanalens och Kalla faktas program Utanför laget.
- Vi vill ta ett första steg att förändra på barn- och ungdomssidan och att man upp till 12 år ska ha rätt till att spela med vilka man vill. Sedan jobbar vi vidare med policyn, säger Per Widén, chef för utbildning- och utvecklingsavdelningen.
I RFSL:s nya rapport går det att läsa:
”RFSL vill särskilt att idrottsutövande barn ska ha rätt att delta i en verksamhet i enlighet med dennes önskan oavsett vilket kön som tilldelats barnet vid födseln. Att alla barn och unga upp till 18 år själva ska få välja kategori, lag eller grupp oavsett kön.”
Mathilda Piehl:
- Barnkonventionen blev ju lag den 1 januari och det här går ju helt i linje med det, säger hon.
Riksidrottsförbundet (RF) har jobbat tillsammans med RFSL. Enligt uppgift till Fotbollskanalen har RF ett förslag på en ny rekommendation som också är upp till 18 år.
Till DN säger Sofia B Karlsson, sakkunnig och utbildningsansvarig i jämställdhet och inkludering, att man kan förvänta sig ändringar i RF:s rekommendationer:
- Precis. Här uppmanar vi också föreningar och förbund att ställa sig frågorna: Varför könsdelar vi i dag? Finns det en anledning eller kan vi fundera på ett nytt sätt? Det är jätteviktigt, säger hon.
Är det möjligt att slopa den ”slentrianmässiga könsuppdelningen” inom barn- och ungdomsidrotten?
- Det pågår ett arbete med att se över våra styrande dokument för att inkludera transpersoner på ett bättre sätt än vad som görs i dag. Där lutar vi oss bland annat mot forskningen som lyfter fram samträning och som ifrågasätter återskapandet av könsnormer, säger hon.
Fotbollskanalen har pratat med flera andra förbund, som också är med i RFSL:s nya rapport, och där går man högre upp än 12 år.
Åsa Ekdahl, medicinsk koordinator på gymnastikförbundet:
- Vi hänger på tåget. För oss är det en självklarhet att följa RFSL i det här. Vi har jobbat hårt med detta och vi behöver bli inkluderande på en hög nivå. Vi går nu ut med nya rekommendationer vilket gör det möjligt för barn och ungdomar att träna och tävla med vilken grupp man vill upp till junior på SM-nivå. Vi kommer inom kort att gå ut till våra klubbar med massa information, tydliga riktlinjer och hur de ska jobba med detta, säger hon.
Sofia Isaksen, idrottskoordinator på skridskoförbundet:
- Vi har ett förslag och tanken är att det ska bli ett beslut på söndag. Förslaget är att man ska få välja fritt upp till 18 år på bredd- och motionsidrott. När det kommer till tävling på elitnivå så är det upp till 16 år, säger hon.
Martin Kihlström, nationell förbundschef på Svenska Volleybollförbundet:
- Upp till 14 år är det blandat. Vi ska kolla på barnkonventionen som säger upp till 18. Vi vill ju att alla ska kunna vara med. Då är det viktigt att anpassa sig. Det är viktigt att ta bort saker som man inte har tänkt på och luckra upp mycket av könsindelningen, säger han.
När Fotbollskanalen frågar Svenska Fotbollförbundet varför de har valt 12 år och inte högre blir svaret:
- För att vi tar ett steg i taget. Vi vill inte skynda fram nu. Vi har pratat med Tommy Lundberg, Department of Laboratory Medicine, på Karolinska Institutet och deras forskning angående testosteronvärden och dess påverkan på idrottsprestationer. Det har berikat vår interna arbetsgrupp som driver processen med att ta fram ett policydokument under 2021. Det här är en jätteviktig fråga, men den är också svår. Därför vill vi göra det här noggrant och inte ta något förhastat, säger Per Widén.
Mathilda Piehl på RFSL:
- Vi tycker att det är en självklarhet upp till 18 år. Det är vår allmänna rekommendation, säger hon.