Sverige gick in i OS-finalen som favoriter men föll tungt på straffar. Kanada fick med sig guldmedaljen, medan svenskorna fick nöja sig med silvret.
Direkt efter slutsignal var det tydligt på spelarna att förlusten tog hårt på laget. Det blev många tårar och tröstande. Ganska direkt splittrades laget för att åka hem till sina respektive klubbar.
Nu har landslaget samlats igen och det har gått lite tid för att bearbeta den tuffa mästerskapsavslutningen. Samtidigt är det något de kommer fortsätta bära med sig.
- Det har varit tufft, ett läge som jag aldrig varit i innan som fotbollsspelare. Jag har upplevt det mesta men detta var det absolut mest brutala jag någonsin upplevt i fotbollen. Det är något jag tvingas leva med, det låter ju dramatiskt när det är fotboll men det är ju min verklighet och mitt liv, säger lagkapten Caroline Seger.
När Seger pratar om det i dag känns hon samlad och som att hon hunnit landa i det som hände. Så har det inte varit hela vägen.
- Det är bara en fasad, säger hon med ett skratt, och fortsätter:
- Jag mådde ju otroligt dåligt, det ska jag inte sticka under stol med. Men jag hade också absolut bästa hjälpen från vänner och familjen, och från landslagets sida. Det är också viktigt att visa att vi är bara människor, och att idrott kan göra ont, säger hon.
Men trots att OS avslutades på värsta möjliga sätt, var det inte någonsin ett alternativ att sluta i landslaget. 36-åringen är inställd på att fortsätta ett tag till.
- Jag tror det blev lite missförstånd. Jag tros mig inte ha sagt att jag ska sluta i landslaget. För mig har det varit en ickefråga. Jag tycker jag har varit tydlig med att det inte varit några frågetecken där, menar hon.