POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS
SVERIGE
46v

Stark kritik efter uttalande att tjejer ska döma tjejer: "Bullshit. Jag känner mig nedvärderad"

Foto: Bildbyrån/Fotbollskanalen.

Domarkommittén anser att tjejer ska döma tjejer – vilket har fått flera kvinnor att känna motstånd för att avancera inom herrfotbollen.
Nu reagerar flera av landets domare.
- Dumma termer när vi ska få in fler tjejer som domare, säger Åsa Gustavsson.
- Jag känner mig nedvärderad som tjej och domare då han indirekt säger att jag är oförmögen att döma mer än hälften av de matcher som spelas, säger Amanda Törner.

På onsdagen publicerade Fotbollskanalen en artikel om att flera kvinnliga domare har känt motstånd för att avancera inom herrfotbollen. Domarkommitténs ordförande Peter Ekström och Maria Persson berättade att de är medvetna om att flera har varit besvikna – men anser att tjejer ska döma tjejer.

- Vi vill att tjejer ska döma tjejer i grunden. Vi vill att så många tjejer som möjligt ska döma. Många killar har dömt tjejfotboll och jag tror att tjejer är bättre på att döma tjejfotboll. Jag tycker att det är svårt att döma tjejer. Det är skillnad på damfotboll och herrfotboll. Det svåraste mellan killar och tjejer är kampsituationer, att ha förståelse för det. Det är svårt att bedöma det oschyssta spelet. När jag dömde tjejer upplevde jag ibland att de beter sig på ett annat sätt i fysiska situationer, knäna viker sig till exempel. Det fysiska spelet är annorlunda, sa Ekström.

Vem har bestämt att tjejer i grunden ska döma tjejer?
- Det är förbundsstyrelsen som har tagit beslut om att damallsvenskan i allra möjliga högsta grad ska dömas av damer. Det finns ett beslut på det, sa Maria Persson.

Efter onsdagens artikel har flera kvinnliga domare runt om i Sverige kontaktat Fotbollskanalen och sagt att de dels känner igen sig och att de också känner sig eller har känt motstånd för att avancera inom herrfotbollen, dels att de inte är bekväma med det som Domarkommitténs ordförande sa.

- Vi vill ha fler kvinnliga domare men när förbundets domarkommitté går ut så här så blir det svårt. Det är dumma termer 2019 när vi ska få in fler tjejer som domare för att det ska bli jämställt. Går man då ut med att tyvärr du får bara döma tjejer, då blir det svårt. Det här är förlegat, säger Åsa Gustavsson, som är domare och sitter i Domarkommittén för Stockholms fotbollförbund.  

- Det han säger är bullshit. Han säger att tjejer inte spelar fysiskt. Men det stämmer ju inte. Det finns både killar och tjejer som kan spela fysiskt, precis som att det finns killar och tjejer som spelar lugnare. Det där är könslöst. Om Domarkommittén sitter med den mentaliteten så är det svårt att få till förändring ute i distrikten. Det är ju Domarkommittén som är högst upp och som är förebilder. Om tjejer klarar fystesterna så ska vi också ha rätt att döma herrar. Om jag klarat ett visst test så kan jag döma Division 3 för damer och Division 7 för herrar. Men det som mycket väl kan hända då är att jag inte blir tilldelad herrmatcher, trots att jag har rätt till det. 

Amanda Törner är fotbollsdomare och studerar idrottsvetenskap på masternivå där hon har kopplat många av sina uppgifter till just domarskap och hur det ser ut för tjejer. Hon blev upprörd när hon läste artikeln.

- Forskning som jag har kommit i kontakt med genom min utbildning säger det motsatta gentemot uttalandena från SvFF:s domarkommittés ordföranden ger. Hade Ekström haft representation och förebildskap som argument så hade jag köpt det, men så som han pratar säger han att tjejer inte kan bedöma vad killar sysslar med på en fotbollsplan. Okej, för att...? Fysik, ja, det är skillnad. Men vad jag vet så har alla domare ögon, dessutom bygger en stor del av utbildningen på sekvensklipp (videoklipp som visar olika bedömningssituationer) från herrfotbollen, säger hon.

- Jag känner mig faktiskt nedvärderad som tjej och domare då han indirekt säger att jag är oförmögen att döma mer än hälften av de matcher som spelas, och dessutom utestänga mig från ”finrummet” sett till hur mycket mer uppmärksamhet herrfotboll får. 

Hur ser du på att det är Svenska fotbollförbundets förbundsstyrelse som har tagit beslut om att tjejer i grunden ska döma tjejer

- Det kom som en nyhet för mig. Jag är inte jätteinsatt i styrelsens sammansättning, men hur många domare är med och beslutar om detta? Och kanske ännu mer relevant, hur många tjejdomare är med och beslutar om en riktning som främst kommer handla om oss? 

- Jag tror att många med mig upplever att beslut som dessa tas över våra huvuden utan förankring i verksamheten. Sen när är det rimligt att utesluta halva befolkningen från något som så uppenbart inte har med kön att göra? Jag tror inte att någon damdomare vill ha en enklare väg upp, men ett beslut som detta visar att vi inte ens har rätt att konkurrera på samma villkor som våra manliga kollegor. Det känns inte som ett beslut som speglar samtiden, och det är bra att vi som faktiskt driver verksamheten får upp ögonen för hur det låter i toppen av pyramiden.

- Vad jag vet så vill svensk fotboll i någon mån stå sig på en internationell marknad, och tittar man på några av föregångsländerna som Tyskland och England har inte de några som helst problem med att låta damdomare, som klarar av alla tester som genomförs, döma på den högsta nivån. I Tyskland finns Bibiana Steinhaus som dömer regelbundet i Bundesliga och i England finns Sian Louise Massey-Ellis som assisterar i Premier League. Vad säger Sverige egentligen med att ta en motsatt väg gentemot våra ”storasyskon” i Europa? Vad får Sverige att tro att det här konceptet är bättre än det som är framgångsrikt i två av världens största ligor? Sverige skyltar gärna med sin jämställdhet, men med ett sådant här uttalande är det uppenbart att fotbollen inte har på den skylten att göra. 

Riksidrottsförbundet har gjort ett strategiarbete som heter Strategi 2025. För att kunna nå målen har det formulerats fem stycken utvecklingsresor, varav två är ”inkluderande idrott för alla” och ”jämställdhet för en framgångsrik idrott”.  Båda dessa mål syftar till att flickor, pojkar, kvinnor och män ska känna sig välkomna och som en del av idrottsrörelsen. Bakgrunden beskrivs i det dokument som beskriver stadgeändringen:

”Åtgärden utgår ifrån att kvinnors låga representation inte beror på brister hos kvinnor, utan att de nuvarande ordningarna gynnar män. Forskning på organisationer där kvinnor är underrepresenterade visar att det finns mekanismer i rekryteringsprocesserna som gynnar män. Den kompetens som efterfrågas och de urvalskriterier som tillämpas uppfattas som objektiva och könsneutrala, men visar sig vid närmare granskning vara fulla med könsnormer och stereotypa uppfattningar på hur goda kvalifikationer ser ut. Män och maskulina utgör normen för ledarskap. Normerna framställer män som mer väntade, självklara och ”normala” i ledande positioner. När kvinnor mäts mot dessa normer och ideal antas kvinnor vara i avsaknad av t.ex. lämplig kunskap, erfarenheter, motivation och kvalitéer. På så sätt blir det lättare för män att få och ta ledaruppdrag inom idrotten.” 

- Inom fotbollsdomarskapet finns det en tydlig diskurs som säger att damdomare ska döma endast damlag, någon motsvarande diskurs som skulle innebära att herrdomare ska döma endast herrlag finns dock inte. Domarna delas in i två olika grupper utifrån deras kön snarare än deras kompetens, vilket är något som kan ifrågasättas då kvaliteten hos en domare i väldigt liten utsträckning är könsbestämd. Det som gör uppdelningen problematiskt är att den dominerande gruppen, herrdomarna, inte blir låsta till någonting utan fortfarande kan döma alla typer av matcher. Det är den till antalet mindre gruppen som blir låst till att döma primärt en typ av matcher, och när detta sedan ifrågasätts av den mindre gruppen är den inte stor nog att få gehör. Samtidigt behöver inte herrdomarna någon förändring då verksamheten redan gynnar dem, vilket gör att de på grund av det inte heller har något intresse av att ta damdomarnas kamp, säger Törner.

RF säger att man tillsammans med idrottsföreningar ska se över förutsättningar, analysera och genomföra förändringar i syfte att pojkar och flickor, män och kvinnor, ska ha samma möjligheter att delta i idrottsverksamhet, och också arbeta för att män och kvinnor i alla beslutande och rådgivande organ är representerade med minst 40 procent.

- Just ordet idrottsverksamhet är en väldigt generell term som skulle kunna innefatta domare, men sett till den övriga texten som finns blir det tydligt att det primärt är ledare och spelare som åsyftas. Genom att inte beröra domarskap  upplever jag att de styrande organen inom domarskap (domarkommittéer) får chansen att röra sig under radarn och på så sätt ”slippa undan” det andra kravet som Riksidrottsförbundet ställer, säger Törner.

Amanda Törner berättar att Svenska fotbollförbundets domarkommitté består, enligt deras hemsida, av fem män och två kvinnor, en fördelning som motsvarar 71,5 procent män och 28,5 procent kvinnor.

- RF:s Strategi 2025 implementerades för två år sedan, vilket har gett gott om tid att röra sig mot kraven och förväntningarna som ställts. När det högst beslutande organet inom fotbollsdomarskapet inte speglar kraven skickar det givetvis signaler till nedanstående organisation, Distriktsförbunden, att inte heller prioritera att uppfylla målen, vilket även syns i ett distrikt som Värmland där jag kommer ifrån, där domarkommittén består av åtta män och en kvinna, motsvarande 87,5 procent män och 12,5 procent kvinnor. Genom att upprätthålla könsmaktsordningen både i styrelserummen och ute i verksamheten kommer det bli svårt att förändra de strukturer som finns, säger hon.

Hur ser du på det som Domarkommitténs ordförande Peter Ekström sa om att tjejer är bättre än killar på att döma tjejfotboll, att han tycker att det är svårt att döma tjejer och att det beror på att det är skillnad när det kommer till kampsituationer och det fysiska spelet?

- Det uttalandet bidrar till att cementera könsmaktsordningen som att damdomare skulle vara mer lämpade att döma damspelare, det kommer från högsta ort, vilket gör det accepterat för distrikt och andra understående beslutsfattare att tänka på samma sätt. Uttalandet är dessutom baserat på en enskild individs upplevelser vilket inte riktigt kan anses vara ett tillräckligt underlag för en rikstäckande kommittés visioner och arbetssätt. Ett uttalande som detta är också ett exempel på hur Riksidrottsförbundets formuleringar är vaga nog att den här typen av ledarskap och maktutövande kan förekomma i Sveriges största idrott, säger Törner.

- Riksidrottsförbundets mål är bra, men trots att de uttryckligen strävar efter en inkluderande idrott för alla så tappar de en av de viktigaste funktionerna inom idrotten för att idrott över huvud taget ska kunna bedrivas. Verksamheten på det sättet som den bedrivs idag gör uppenbarligen någonting fel då siffrorna ser ut som de gör, och att han som bestämmer över alla fotbollsdomare i Sverige uttrycker sig som han gör. Med tanke på det borde domare absolut vara ett av Riksidrottsförbundens arbetsområden, för vilken idrott ska kunna bedrivas om inga matcher kan spelas?

Publicerad 2019-03-28 kl 16:35
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå