Kampen om vem som ska bli ny ordförande för Svenska Fotbollförbundet när Karl-Erik Nilsson lämnar uppdraget i vår är i full gång. Kandidaterna är just nu sex stycken till antalet. Fredrik Reinfeldt, Birger Jonsson, Tommy Andersson, Annika Grälls, Caroline Waldheim och Jens T Andersson har alla nominerats till rollen.
I förra veckan blev Waldheim först ut med att delge sina tankar om uppdraget och vad hon vill göra i media, när hon gästade Fotbollskanalens podcast Lundh.
Nu berättar Jens T Andersson om sin syn på rollen och hur han skulle vilja ta sig an den. Den nuvarande landslagschefen intervjuades av valberedningen i helgen och säger sig känna ett stöd från de som kommer rösta på årsmötet.
- Jag tror den kartan kommer ritas om en del under tiden fram till mars, men det är klart att jag upplever att det finns ett visst stöd. Annars hade jag inte tackat ja till att bli nominerad, säger Andersson.
Tidigare har han varit verksam i svenska klubbar som AIK och Sirius, och innan han blev landslagschef var han ordförande för ligaorganisationen Svensk Elitfotboll. På frågan om han tror sig ha ett stort stöd från just elitklubbarna på herrsidan svarar han:
- Vi får väl se när vi kommer dit. Men det är klart att jag varit ordförande för Svensk Elitfotboll tidigare och om jag inte hade känt att jag har stöd från en organisation som jag kommer ifrån så skulle man ju kunna tänka sig att det varit lite uppförsbacke. Sen är det 32 klubbar, så det finns säkert olika uppfattningar.
När Andersson pekar ut vilka frågor som han ser som viktigast för SvFF framöver svarar han:
- Jag tror vi står inför ganska många olika frågor inom svensk fotboll. En av de frågorna är att hålla ihop och ena vår verksamhet inom fotbollen. För mig så vilar ordföranderollen på fyra delar; bredd, elit, internationella frågor och politiska frågor.
- För mig handlar det om att ena och effektivisera rörelsen och vi behöver också lyfta mottagarkapaciteten ute i våra distrikt. Vi är ganska snabba på Svenska Fotbollförbundet centralt att dela ut projekt som ska genomföras i rörelsen och jag upplever att vi ibland inte har den mottagarkapaciteten som vi skulle behöva ute i distrikten, vilka i sin tur ska ta det vidare till föreningarna.
Hur stora förändringar ser du behöver göras, om man ser till hur svensk fotboll fungerar i dag?
- Det finns några delar som vi behöver se över och skruva på. Både fotbollen och samhället förändras med tiden. Sen är det delar som jag helst skulle vilja prata med de röstberättigade om först, innan jag gör det i media. Det hoppas jag få göra under tiden fram till årsmötet.
Hur sker det?
- Jag hoppas att det kommer finnas tillfällen då man får träffa landsdelarna, Svensk Elitfotboll och Elitfotboll Dam. Så att man kan presentera vad man vill göra, vad man står för och hur man ser att svensk fotboll ska fortsätta utvecklas.
Andersson vill också gärna se en process där de olika kandidaterna öppet lägger fram sina tankar och visioner externt.
- Jag är definitivt för att det ska vara en öppen process och jag har tackat ja till att vara med i andra intervjumiljöer framöver. Jag kommer att fortsätta svara ja till de frågor som kommer.
- Alla kandidater, i den mån det är möjligt, tycker jag ska vara så öppna och transparenta som möjligt. Sen finns det för mig en skillnad i att jag gärna vill prata om detaljfrågor med de röstberättigade först innan jag berättar om vad jag tänker i media.
På frågan om vad som gör att Andersson anser sig vara rätt person för uppdraget svarar han:
- Jag tycker att jag har en gedigen erfarenhet av breddidrotten, jag har jobbat i fem år på distriktsnivå, jag har varit tränare och verksam i breddföreningar, jag har min erfarenhet av elitnivån och jag har också min erfarenhet internationellt (Andersson har jobbat i danska Århus och kroatiska Hajduk Split, reds. anm). Den delen jag kanske saknar i förhållande till andra kandidater är i sådana fall den politiska delen.
- Samtidigt har jag under min tid som Sef-ordförande rört mig i de kretsarna också. Jag tycker kanske inte att det avgörande är hur många riksdagsledamöter som man känner för att få till en förändring eller ett beslut (politiskt). Det handlar snarare om att lyckas samla fotbollen som rörelse, för vi står för cirka 40 procent av all idrottsverksamhet runt om i Sverige. Det är den kraften vi behöver använda för att påverka politiska beslut i till exempel anläggningsfrågor.
Andersson tillträdde sin tjänst som landslagschef hos Svenska Fotbollförbundet så sent som i mars i år, och redan nu är han alltså aktuell för ett nytt uppdrag.
- Min erfarenhet av fotbollsvärlden är att bra erbjudanden inte alltid kommer enligt tidtabell. När jag tackade ja till att bli landslagschef så var det inte ordförandeposten som jag själv såg framför mig att jag skulle bli aktuell för. Men i takt med att jag blivit uppvaktad av folk så har jag också tänkt att om det är så att rörelsen vill att jag blir ordförande så ska jag göra det.
- Väljer rörelsen en annan ordförande är det ganska odramatiskt utifrån att jag då fortsätter jobba med landslagsverksamheten, vilket jag trivs väldigt bra med.
Hur tänker du att man som ordförande ska tackla internationella frågor och det politiska spelet där?
- Det ser vi i dessa tider att det är en extrem utmaning. Jag tror det är väldigt svårt att säga att man ska göra på det ena eller andra sättet. För mig är det väldigt situationsanpassat. Det primära handlar om att göra det på ett sätt som gör att man når fram i påverkansarbetet. Ibland innebär det att sätta ner foten och skapa rubriker, men ibland kanske det mer innebär att man tar sig fram för att ta sig in i mötesrummet där beslutet ska fattas.
Vad tänker du om nuvarande Fifa-presidenten Gianni Infantino, stöttar du honom?
- Det känns extremt svårt att stötta honom utifrån vad han själv öppnat upp kring under VM. Så nej, det gör jag inte i nuläget.