Under onsdagen spelade svenska damlandslaget två minst sagt udda landskamper. Först mot AIK:s P17-lag (0-3) och sedan mot Norrtäljes P19 (1-0).
Hon berättar för fotbollskanalen att tanken var att slipa på försvarsspelet och att det få passade perfekt att möta motståndare av det andra könet.
- Killarna springer lite snabbare, hoppar lite högre och är lite starkare. Det som händer med spelarna då är att man måste tänka efter.
Vi spelade två gånger 30 minuter eftersom vi hade större chans att vara lyckosamma på kortare tid och sen var AIK lite för bra så vi plockade bort en kille till den andra halvleken. Det var bra och det var inte så många som märkte det. Caroline Segers kommentar efteråt var: ”fan vad kul det var. Ett perfekt motstånd!”.
Sundhage säger att även om fördelarna är många så finns det givetvis nackdelar med att möta killar. Dels fotbollsmässiga, dels känslomässiga. Men också i hur damfotbollen ses utifrån.
- Det finns naturligtvis en fara eftersom vissa fotbollssituationer inte blir likadana med snabbare killar. Jag hade ett snack med högerbacken Lina Nilsson. Hon hade en bra position men vi hade inte press på bollhållaren. Han dundrade i väg bollen och hon blev frånsprungen. Då är det klart att vi måste hantera det känslomässigt. I huvudet förstår hon ju att hon inte gjorde fel, att hon egentligen hade rätt position, men känslomässigt kan det vara speciellt när man spelar mot killar och tänker ”fan, nu blev jag bortgjort igen”. Men det lyckades vi med kändes det som på matchgenomgången efteråt.
- En annan fara om finns är något jag varit med om tidigare. När klubbar mött P16-lag och fått stryk med 7-0. Då fnyser folk ”äh, är inte damfotbollen bättre än 0-7 på 16-åringar” och så värderar man hela damfotbollen utifrån det resultatet. Där finns det en fara.
Resultatet av matchningen blev också positiv, tycker Pia Sundhage, som är öppen för att prova samma sak fler gånger.
- Det var väldigt kul. Tjejerna tyckte att det var kul att möta killar och grabbarna gillade att de fick möta landslaget. Det var trevligt och efteråt var det lite foto-tagning och sådant.
- Vi får ju ingen landskamp mot något tillräckligt bra motstånd under februari så det här är en win-win-situation.
Många av damfotbollens kritiker kommer säkert fortfarande hänga upp sig vid att ni förlorade mot ett ungdomslag. Hur hanterar man sådant?
- Det är bara att blunda och gå vidare. Jag har inte tid att svara på sådana åsikter. Varje gång man sticker ut så är det ju någon jävel som ogillar det men då får väl han eller hon göra det. Man behöver inte tycka likadant. Om jag får en konkret fråga av någon så svarar jag men jag har inte tid att svara på allt.