Förre Halmstads BK- och IFK Norrköping-tränaren Jens Gustafsson lämnade i fjol sitt uppdrag som förbundskapten för svenska U21-landslaget för att ta över polska topplaget Pogon Szczecin, som han i år ledde till en fjärdeplats i Ekstraklasa.
Nu berättar Gustafsson, i Fotbollskanalens podcast "Lundh", om hur han tycker att Ekstraklasa står sig i jämförelse med allsvenskan.
- Jag får ofta den frågan, och jag tycker att det är jättesvårt att jämföra. Det är svårt att jämföra med allsvenskan, för allsvenskan spelas till mer än hälften på konstgräs, vilket påverkar spelet på ett sätt som gör att det är ganska svårt att ta en match från allsvenskan till en match från Polen. I Polen är det fysiskt och tuffare, det är många av de delarna. Det är också fler lag som spelar med defensiv ingång än det finns i allsvenskan. Sedan finns det så klart nivåskillnader på topp- och bottenlag, precis som det finns i alla serier. Jag tycker att det är väldigt svårt att jämföra, men den närmsta jämförelsen vi kan göra var att Lech Poznan vann ganska enkelt mot Djurgården. Då ska man komma ihåg att Djurgården inte hade kommit igång med sin säsong, jag trodde att det skulle bli en ganska jämn match, men så kan det vara, säger Gustafsson i podden.
Man kan se på Uefa-koefficienten, efter den här säsongen är Sverige på 22:a plats och Polen på 24:e plats, tittar man på de siffrorna är Polen sämre. Men vad är det som lockar med Ekstraklasa?
- Polen har utvecklat fotbollsdelen ganska mycket genom att de ganska nyligen haft EM, både för A-landslag och U21.
2017 för U21 och 2012 ihop med Ukraina.
- Det har förstärkt arenorna, intresset kring fotboll är stort, det finns stora publiksiffror kring matcherna. Faciliteterna är goda. Polen som land är på väg uppåt. Sedan finns det så klart andra delar, som det som har att göra med att uppleva en ny kultur, man får inte heller glömma ekonomin i det här.
Om man är spelare eller tränare och kommer från allsvenskan så får man betydligt bättre betalt?
- Ja, så är det nog. Ja, det är det.
Du har tagit dit två spelare, Linus Wahlqvist och Pontus Almqvist, på lån från Ryssland, två spelare som du har haft i Norrköping. Vad betyder det att plocka dit dem?
- Dels är jag glad över att de kan tänka sig att ha mig som tränare igen. Det är en form av förtroende, det är inte alla spelare som kan tänka sig att gå tillbaka till sin tränare. Det är en del i det. Jag håller dem båda väldigt högt. Du ska veta att som tränare utomlands säga ”vi ska värva den här spelaren som jag har varit ansvarig för innan”, det betyder att du också är ansvarig för varje passning de slår. De kommer kritisera dig om inte spelarna lyckas, för det är ett nära band till dem. Men jag var ganska säker på att de här två kommer att göra det bra och vinna supportrarnas hjärtan, vilket de också har gjort.
Hur blir det till nästa säsong? Pontus Almqvists tillhör en rysk klubb, förlänger ni det lånet?
- Vi gör allt vi kan för att det ska ske. Sedan är vi inte i mål. Jag vet att Pontus själv gärna stannar, det är den första delen i det här, att vi har gjort ett så pass bra år tillsammans att han gärna vill fortsätta vara hos oss. Men det finns några delar som vi behöver lösa för att han ska sätta sin namnteckning på ett nytt låneavtal.
Hur mycket tittar du annars kring Sverige om ni ska förstärka?
- Kanske att en spelare till med svenskanknytning skulle kunna gå. Men sedan tror jag att man ska passa sig för att det ska bli mer. Men jag följer allsvenskan och Skandinavien ganska nära och vilka spelare som skulle kunna passa och göra det bra i Polen. Men att det ska bli en värvning av det är lång väg. Vi får se.
Om man i dag vänder sig till svenska spelare om Polen – jag gissar att om man hade gjort det för tio år sedan kanske det inte hade varit intressant. Vad är det som gör att de kanske ändå är öppna för det?
- Jag tror dels Jesper Karlströms och Mikael Ishaks framgångar med Lech Poznan och åtminstone Jespers landslagsplats, Ishak hade kanske varit med om han hade varit frisk…
Han har varit med någon gång efter det.
- Precis. Linus är med och gjorde bra ifrån sig senaste landslagssamlingen. Det finns många aspekter. Filip Dagerstål är med i diskussionen. Det finns många spelare som har tagit klivet till Polen som blir intressanta i A-landslag också. Det blir en stor del i det.
Kan du ge oss något exempel på där du behövt anpassa dig till någon kulturell skillnad i Polen?
- Det som snabbast kommer till mitt huvud är att både i Hajduk och Pogon så fanns och finns det två superstars i laget. Hur vi skulle hantera en superstar i Sverige kontra hur man gör i Kroatien och Polen, det är en jättestor skillnad.
På vilket sätt? Får han göra som han vill?
- Om vi kommer till en bortamatch bor inte superstar på samma våning som alla andra, den bor i en svit på ett annat ställe. Jag har svårt att se att det skulle hända i ett svenskt lag. Här har vi en förmåga att få alla att göra på samma sätt.
Din superstar, är det Kamil Grosicki?
- Absolut.
34-årig, dunkade in flest mål. Han gör som han vill, helt enkelt?
- Nej, det gör han absolut inte. Men det finns ett annat förhållningssätt än vi skulle ha i Sverige.
Är det skönt?
- Jag vet inte om det är speciellt skönt. Men det är inget jag reagerar på i dag. Men när jag kom till Hajduk reagerade jag på det, jag undrade om det skulle vara så. Sedan började jag inse att det är så här, det är inget jag behöver eller kan förändra.
Hur påverkar det ditt ledarskap, att komma utomlands till en annan kultur med andra förutsättningar?
- Ledarskapet förändras en hel del. Du behöver vara ledaren som truppen och spelarna behöver. Men det finns några saker i fundamenten som är samma, med stöd och förväntningar. Du behöver vara tydlig med vilka förväntningar och krav du har, och så behöver du ställa frågan kring vilket stöd spelaren behöver för att kunna möta de kraven. Det är inget som ändras från Sverige och de uppdrag jag har haft. Det är ungefär samma.
Min bild är att det i allsvenskan är lättare att vara nära spelarna. Hur är det i Polen?
- Det är bullshit, skulle jag säga.
Är det så?
- Det är absolut bullshit. Relationen till spelarna är otroligt viktig utomlands också. Utan relation och kommunikation har du ingen tillit. Då vill jag påstå att svängningarna går fort. Svängningarna som man kan uppleva i att du har en god relation eller att relationen börjar skaka, det kunde gå en halvtimme i Hajduk från att den var helt kanon till att den var helt katastrof. Svängningarna går snabbare. Men på det stora hela ändrar jag inte mitt ledarskap gentemot spelarna.
Lyssna på hela avsnittet i spelaren.