Trots stort intresse från flera klubbar så var det till slut IFK Göteborg som drog det längsta strået år 2007 och lyckades värva Mathias Ranegié från lokalklubben Lärje/Angered IF. Anfallaren som sent börjat sin fotbollskarriär skrev på ett tvåårskontrakt och allt såg ut att vara frid och fröjd. Men tiden i Blåvitt blev inte som någon hoppats på och Ranegie fick snabbt ett rykte om sig att vara rätt strulig.
- Anledningen till den krocken var för att jag aldrig haft ett jobb i hela mitt liv. Jag hade svårt med tider och även svårt med gruppkemin i omklädningsrummet. Folk tyckte att jag var lite gappig, säger Ranegié som denna vecka gästar podcasten ”Lundh”.
Är IFK Göteborg och Kamratgården dåliga på att ta in andra typer av människor?
- Definitivt. Nu har jag inte varit på Kamratgården på många år, men det är inte bara jag som kan säga det. Det är många spelare som haft väldigt svårt att komma in i gruppen. Blåvitt har varit en rätt sluten grupp, lite som den klassiska utlandsgrejen att man ska förtjäna sin plats, säger Ranegie.
- Det blir ju så när man kommer från division 2. När jag har kommit till andra klubbar så har jag varit en större spelare. Sedan när jag gick utomlands fick man börja om lite och då kände jag igen det här Blåvitt-syndromet, att det är tuffare. Många av spelarna i truppen var uppväxta i Blåvitts akademi och då är det lättare att glida in, men en kille från Lärje/Angered som inte riktigt har koll på sakerna kan ha det rätt tufft.
Vilket ansvar låg på dig?
- Det är klart att ansvaret låg på mig också. Sedan så kan jag tycka att det som Blåvitt gjorde fel var att de inte riktigt såg vart jag kom ifrån, och då tänker jag mest träningsmässigt. De tränade mig helt fel, det var bara rakt in och mycket det där snacket om att - du ska bli ett monster och att jag skulle väga hundra kilo, säger han.
Under Ranegies tid i IFK Göteborg så tränades laget av tränarduon Stefan Rehn och Jonas Olsson. Anfallaren berättar i podcasten om det tuffa träningschemat som Rehn tagit med från guldåren med Djurgården 2004-2005.
- Det var mycket att jag skulle stå och göra frivändningar, och jag hade aldrig gjort en frivändning i hela mitt liv. Nu skulle jag stå där och göra det på 120 kilo. Jag fick problem med knäna där, broskproblem och uttänjt ledband. Sedan skulle jag köra rehab på cykel med en timmes intervaller per dag. Det var helt fel upplägg vilket fuckade upp två år av min fotbollskarriär, helt klart, säger Ranegié.
När Fotbollskanalen pratar med Stefan Rehn om kritiken så lyfter han fram andra unga spelare som var i klubben samtidigt och som gynnats av det hårda träningsschemat.
- När han (Mathias) var där så tog vi SM-guld och vi tränade väldigt hårt. Tittar man på de andra unga killarna i laget så har dem blivit ganska framträdande i sina klubblag, jag tänker framförallt på Pontus Wernbloom, Matthias Bjärsmyr och Gustav Svensson. Så jag tycker inte att de blev så mycket sämre av det på så sätt, säger Rehn.
Ranegié menar att ni borde anpassat er lite mer efter honom, istället för att han hela tiden skulle anpassas efter IFK Göteborgs behov?
- Det är klart att man försöker anpassa träningen individuellt, men sedan så kanske vi kunde gjort ännu mer för Mathias på så sätt. Sedan ville vi att alla spelare skulle ha en bra fys och det tror jag var en av anledningarna till att vi vann SM-guld det året, vi tränade hårt.