Spelare som krigar på arenor upplysta i starka strålkastare och det är vinna eller försvinna på många sätt.
Höstens fotboll i Sverige är rätt underbar. Avgörandets tid är här.
Som i kväll, där det är sista chansen för Malmö FF att haka på i gruppen i Europa League:
Ukrainska Metalist Kharkiv kommer till Swedbank Stadion och endast en MFF-seger ger fortsatt hopp.
Det är upp till MFF-spelarna att avgöra – ska Europa League fortsätta leva eller blir det bara en utdragen dödskamp med ett givet slut?
Efter förlusterna mot AZ Alkmaar och Austria Wien är det dystert för Malmö FF och egentligen är väl hoppet i det närmaste borta. Om inte den sista veckans formtopp med tre segrar på tre matcher kan ge en injektion?
Tveksamt om det räcker,
Metalist är ett vasst lagbygge från öst kryddat med brasilianska och argentinska inslag.
Samtidigt behöver vi bara gå en dryg vecka tillbaka för att se att det finns hopp i svensk fotboll. 3-2 på Holland var en klassisk svensk lagseger med alla de kännemärken som Malmö måste plocka fram i kväll: attityd, slit, kollektivet före individen samt ett kunnande och en effektivitet. Målchanserna måste bli mål.
Naturligtvis är det fantastiskt att Malmö FF gjorde det få andra svenska lag klarat av de senaste åren. De tog sig ut i ett europeiskt gruppspel.
Inte nog med att det ger en ekonomisk injektion på många miljoner – det ger viktig erfarenhet, en känsla att det är möjligt och ett lyft för alla som jobbar i Malmö FF.
Ändå kan man knappast vara nöjda med säsongen sett till hur det ser ut i dag. Den allsvenska spurten till trots, det blir inget spel i Europa sommaren 2012, och det är naturligtvis ett bakslag för en klubb som dragit på sig kostnader för att nå dit.
Mästarna från 2010 gick på en liknande smäll som flera föregångare gjort.
I efterhand är det alltid lätt att se vad som gick snett och det var naturligtvis den långa tvekan som klubbens ledning visade när Roland Nilsson var på väg bort. Varför agerade man inte tidigare? Man borde släppt Nilsson direkt och försökt få in en ersättare snabbt och i väntan på det hade Anders Palmér och Leif Engqvist kunnat ta ansvar.
Efterträdaren Rikard Norling fick alldeles för lite tid att få styr på det hela och sett till helheten med en utdragen väntan så tappade man för mycket under den senare delen av våren och sommaren.
Att man nu hittat rätt och spurtar är tyvärr, tyvärr för sent.
Möjligen blev MFF-ledningen förblindad av att klubben inledde allsvenskans poängmässigt starkt – tänk, en del trodde att Malmö skulle avgöra allsvenskan i Borås redan i den femte omgången – fast många såg att spelet inte stämde.
Tyvärr tog det lång tid innan man hittade riktigt rätt igen och fick till spelet.
Givetvis går det inte heller att blunda för dåren som hoppade in och bröt derbyt mot Helsingborg. Det kunde inte Malmö FF hjälpa men det blev dyrbart på flera sätt och det tog både kraft, tid och pengar.
Inte blev det bättre av ytterligare en skandal på Swedbank som slog hårt mot klubben.
En positiv del under året är att MFF visat sig vara en fantastisk talangfabrik och sett till alla spelare som klivit fram så förstår jag än mindre av MFF-ledningens inställning att man inte ville sälja några av mästarlagets spelare.
På samma sätt som man höll i ”Rolle” Nilsson så höll man i spelarna och det var också dyrbart, för den riktiga effekten uteblev.
Det gör att man på söndag kan avsluta allsvenskan med att nå nästan fram till spel i Europa League men det räcker inte.
Om man inte får till en mirakulös vändning i Europa League så stänger man porten till den cupen i december och får sikta in sig på att få försöka igen 2013, och hur många från i kväll är med då?
Än finns det ett litet, litet hopp om att vi får se Europa League i Malmö även på andra sidan nyår.
Då måste det till en seger i kväll – fixar Malmö FF det?
Inte utan att jag hoppas, svensk fotboll behöver fler bragder som fler kan ta efter.