Financial Fair Play (FFP) är ett omdiskuterat ekonomiskt regelverk, som Uefa införde för runt tio år sedan för att säkerställa långsiktig ekonomisk hållbarhet i europeisk fotboll. En grundbult i FFP är att klubbar i stort sett inte får spendera mer pengar än vad de får in över tid. Klubbar måste balansera utgifter, som löner och övergångssummor vid spelarköp, med exempelvis övergångssummor vid spelarförsäljningar, tv- och biljettintäkter och intäkter från kommersiella avdelningar. Med FFP ville Uefa se mer disciplin och rationalitet i klubbars ekonomi, men även minska trycket på löner och övergångssummor.
Inom en snar framtid kan Uefas ekonomiska regelverk se helt annorlunda ut.
Den engelska tidningen The Times uppgav i förra veckan att Uefa kan slopa Financial Fair Play. Enligt tidningen planerar Uefa att byta ut dagens Financial Fair Play mot ett nytt ekonomiskt regelverk, som har mer fokus på löner. The Times skrev att Uefa kan införa någon form av lönetak, som gör att klubbar begränsas till att spendera en viss procent av sina intäkter på löner. Enligt tidningen är det möjligt att den siffran är 70 procent. Redan i mars skrev även den engelska tidningen The Guardian att FFP kan ersättas av ett annat system efter coronakrisen, som i stället fokuserar mer på löner och avgifter.
Svenska Fotbollförbundets ordförande Karl-Erik Nilsson, som även är förste vice president i Uefas exekutivkommitté, menar att det inte är klart att Uefa kommer att slopa FFP, men berättar att det just nu pågår konsultationer på tjänstemannanivå med olika intressenter inom fotbollen. De tittar bland annat på hur man kan förfina alternativt göra om regelverket. Ännu har inte några konkreta förslag lyfts upp på beslutande nivå, men det kan komma på Uefa-möten i september månad i år.
- De konsultationer som pågår mellan Uefas tjänstemän och olika intressegrupper kommer sedan att leda fram till förslag och vad de förslagen innehåller känner jag inte till i dagsläget, men att det blir en diskussion kring hela den här företeelsen under september är jag ganska övertygad om. Just nu är det en konsultationsprocess och inhämtning av olika tankar och idéer för att sedan knåda fram någon form av förslag, säger Nilsson till Fotbollskanalen.
Vem tog initiativ till konsultationen?
- Jag tror att det är ständigt pågående. I samband med att pandemin inträffade var det konsultationer mellan ligornas representanter, klubbarnas representanter och Uefa för att hitta bra och rättvisa system i en helt ny situation som pandemin innebar. De diskussionerna har sedan fortsatt. Sedan sker det avrapporteringar till vi som är på beslutande nivå. Nu har vi ett antal möten med diskussioner och beslutsmöten i september månad. Då tror jag att det är rimligt att tro att vi får en rapport om det här och möjligen förslag kring detta, men det återstår att se. En rapportering, statusuppdatering och en bild av hur den här konsultationen har förlöpt är jag ganska övertygad om att vi kommer få. Om det leder fram till konkreta förslag för beslut återstår att se.
Är det praktiskt möjligt att införa ett lönetak?
- Man kan säga så här; det kommer inte att läggas fram ett sådant förslag om man inte försäkrat sig från politiken och beslutsfattare kring att det är möjligt att genomföra. Den granskningen, kontrollen och försäkringen måste man ha innan man sjösätter ett system. Annars blir det helt verkningslöst. I den mån det blir aktuellt måste man säkerställa det. Det är givet.
Nilsson berättar vidare att det lär blir en diskussion om det nuvarande systemet fyller en funktion eller ej på alla punkter och om det behövs göras någon revidering. Uefa-basen tycker att FFP fungerade bra fram till att coronapandemin bröt ut under 2020.
- Jag tycker att Financial Fair Play har fyllt sitt syfte. När pandemin slog till var de europeiska fotbollsföreningarna på toppnivå i ett skick som gjorde att de kunde klara pandemin. Utan Financial Fair Play tror jag att vi hade sett oerhört många fler föreningar på obestånd än vad som har varit fallet runt omkring i fotbolls-Europa, säger Nilsson.
Han fortsätter:
- På så vis har det nog fungerat som en form av styrmekanism och support för föreningarna med att ha ordning och reda och ha bra finanser för att kunna parera sådana här exceptionella händelser som pandemin. I samband med pandemin genomfördes ett antal lättnader i Financial Fair Play och det behöver man också analysera konsekvenserna av för att se om dagens system håller för framtiden.
Nilsson ser samtidigt ett par nackdelar med systemet, som exempelvis att Uefa i vissa fall inte lyckats straffa klubbar som brutit mot regelverket, precis som att systemet spänner över ett treårsperspektiv.
- Nackdelarna har väl varit att vi kanske inte lyckats fullt ut med att ge bestraffningar till föreningar som brutit mot regelverket. Där är det alltid svårt att nå fram när det här ska prövas av oberoende jurister. Så är det även i det allmänna domstolsväsendet, precis som inom fotbollens disciplinära områden. Det har funnits en del som kanske har slunkit igenom systemet, trots att man inte levt upp till alla ambitioner inom Financial Fair Play. Det är väl det som är en frustration, säger han.
Nilsson fortsätter:
- En nackdel med systemet är också att det tittar bakåt på de tre senaste åren. 2021 hade det kanske varit gott att ha ett system som är lite mer träffsäkert i närtid kring det som händer här och nu. Så är det inte med Financial Fair Play, då det bygger på händelser under de tidigare åren som gått. Även om det får mycket kritik tror jag rent generellt att det har varit till stor hjälp. Om man jämför föreningarnas siffror med när det här infördes och de nyckeltal som fanns precis innan pandemin inträffade, så mår de europeiska toppföreningarna och alla Europas ligor ekonomiskt sett bättre än vad man gjorde innan systemet infördes. Det är det positiva med systemet, även om det alltid finns skäl att se över, förbättra, förfina och utveckla när en tid har gått.
Ett exempel på en klubb som slapp ett hårt straff är Manchester City. Uefa stängde först av City från all europeisk cupfotboll i två år och gav klubben runt 310 miljoner kronor i böter efter att ha brutit mot FFP, men sedan överklagade City till idrottens skiljedomstol, Cas, som menade att Uefa inte lyckats lägga fram tillräckliga bevis, samtidigt som flera av de påstådda brotten låg utanför Uefas tidsfrist. Då blev det inte avstängning för City och i stället "bara" 100 miljoner kronor i böter.
Nilsson vill inte säga att det har varit för enkelt för klubbar att slippa undan straff och gå runt regelverket. Däremot har Uefa inte alltid fått gehör när klubbar överklagat till Cas.
- Jag tror inte det egentligen. Jag tycker att de som har varit involverade i både att granska det här och fatta beslut om det på Uefa har gjort det och fattat tuffa beslut. Sedan har det ibland överklagats och då har man i idrottens högsta juridiska organ Cas inte vunnit gehör i alla delar. Det kan vara frustrerande när man från fotbollens sida tycker att man har klara brott, men när det sedan prövats i de högsta idrottsjuridiska organen lyckas man ändå slingra sig ur. Det är klart att det är frustrerande.
Nilsson vågar inte säga om det blir förändringar i FFP i höst. Det återstår helt enkelt att se efter de kommande mötena i september månad.
- Jag menar att Financial Fair Play, fram till pandemin slog till, har fungerat hundra procent bra, men sedan finns det brister i systemet i och med att man tittar bakåt. Jag skulle gärna vilja se ett system, där man är lite mer "up to date" och tittar på skeenden som sker i närtid och i nutid. Det finns skäl att diskutera, men jag menar att det har fungerat fullt ut fram till pandemin slog till. Sedan gjorde man förändringar i systemet. Däremot är det inte alls uteslutet att tänka sig att man kan utveckla, förfina, lägga till nya parametrar och förändra systemet inför framtiden, men det blir ett resultat av konsultationen och resonemangen som vi kommer att ha nu under hösten.