Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

ANNONS

AIK med skarp kritik i öppet brev efter återkravet: "Häpnadsväckande"

Allsvenskan

Tillväxtverket kräver tillbaka hela AIK:s pandemistöd, på 5,8 miljoner.
Efter Fotbollskanalens intervju med myndigheten svarar nu klubben i ett öppet brev - och riktar skarp kritik.
AIK beskriver exempelvis bedömningen bakom Tillväxtverkets beslut som "omöjlig att förstå".

Foto: Bildbyrån

Nyligen meddelade AIK på sin hemsida att Tillväxtverket kräver tillbaka det coronastöd som klubben fick via myndigheten under pandemin, drygt 5,8 miljoner kronor. Det beslutet ska AIK överklaga, vilket man tidigare gett besked om.

Tillväxtverket har motiverat återkravet genom att hävda att de ekonomiska svårigheter som drabbade AIK under pandemin inte var tillfälliga, utan man menar att klubben hade problem redan innan coronan slog till.

Nyligen sa också Tillväxtverkets presschef Niclas Kjellberg följande till Fotbollskanalen:

- När det gäller stora återkrav som till Gif Sundsvall och AIK exempelvis beror det på att man inte uppfyllt lagkraven för att få stöd enligt vår bedömning. Stödet är konstruerat att vara till för långsiktigt livskraftiga företag, det vill säga man ska inte ha haft ekonomiska problem sedan tidigare. Utan man ska ha fått tillfälligt ekonomiska problem under pandemin. Tanken är inte att stödet ska hålla företag under armarna genom krisen.

ANNONS

Ett uttalande som har väckt reaktioner hos AIK. Nu har klubben skrivit ett öppet brev, signerat av vice vd:n Fredrik Söderberg och finansdirektören Håkan Strandlund, för att ge sin syn på myndighetens beslut och bedömning av fallet. I det riktar man skarp kritik mot Tillväxtverket. Klubben beskriver hanteringen av fotbollsklubbars pandemistöd som "inkonsekvent" och pekar ut vad man kallar för "allvarliga brister".

AIK menar att Tillväxtverket gjort en felaktig bedömning av klubbens ekonomi mellan åren 2015 och 2019, perioden som myndigheten tittat närmare på, och vänder sig bland annat mot det faktum att eget kapital inte är ett nyckeltal som tagits med i beräkningen.

Vidare är AIK kritiskt till att Tillväxtverket uppgett för klubben att "enstaka år med positivt rörelseresultat på grund av försäljning av spelarrättigheter inte kompenserar för de år som bolaget redovisar negativt rörelseresultat". Klubben skriver följande i sitt öppna brev:

ANNONS

"Att Tillväxtverket menar att försäljning av spelarrättigheter inte utgör en naturlig del av klubbens kärnverksamhet är häpnadsväckande. Spelartransfers är en av svensk fotbolls i särklass viktigaste inkomstkällor och att inte ta det i beaktning för bedömning av den ekonomiska hållbarheten är direkt felaktigt. När AIK Fotboll 2017 genomför en rekordstor transfer av Alexander Isak till Borussia Dortmund så kommer det sig av en spelarutveckling där klubben investerat både tid och pengar".

Man fortsätter:

"Bakom en sådan försäljning ryms tiotusentals träningstimmar för både spelare och ledare samt en organisation med specialistkompetens inom talangutveckling, scouting och förhandling. Det är med andra ord en del av klubbens affärsstrategi att avyttra spelarrätter till andra marknader vilket på inget sätt är särskiljande för AIK Fotboll utan generiskt för hela den svenska klubbfotbollsindustrin".

ANNONS

AIK tycker också att Tillväxtverkets bedömning rörande fotbollsklubbar är "inkonsekvent" och i det öppna brevet har man jämfört sin egen ekonomi med två andra klubbar som myndigheten bedömt ha en "hållbår trendmässig ekonomisk utveckling" för att motivera sin beskrivning.

Läs det öppna brevet i sin helhet i faktarutan nedan.

Fakta

AIK:S ÖPPNA BREV

AIK Fotboll: Tillväxtverkets bedömning är inkonsekvent

Tillväxtverket har beslutat att återkräva AIK Fotbolls sedan tidigare beviljade permitteringsstöd i sin helhet. Skälet som angetts är att ekonomin redan innan pandemin inte kan uppvisa en hållbar trendmässig utveckling varpå kompensation inte anses vara skälig, något som Tillväxtverket styrkt i en intervju med Fotbollskanalen. AIK Fotboll vill härmed bemöta detta påstående och visa på en inkonsekvens i Tillväxtverkets bedömning samt allvarliga brister i myndighetens hantering.

Den 4 maj 2022 fick AIK Fotboll besked från Tillväxtverket att det permitteringsstöd för korttidsarbete klubben beviljats mellan perioden 16 april 2020 och 31 maj 2021 ska återbetalas. Som skäl för beslutet anges att klubbens ekonomi redan innan pandemin har haft en negativ trendmässig ekonomisk utveckling som inte kan anses vara hållbar över tid och att en ansökan för permitteringsstödet därmed inte skulle vara berättigad.

AIK Fotboll har mycket svårt att förstå motiveringen till beslutet. Det är framför allt tre delar som förvånar:

Definitionen av ekonomisk hållbarhet

Tillväxtverkets beslut grundar sig i att AIK Fotboll inte bedöms ha haft en ekonomisk hållbar utveckling åren innan covid-19 pandemins utbrott. Som underlag för bedömningen har myndigheten gjort en genomlysning av AIK Fotbolls ekonomi mellan åren 2015 och 2019. Så här formulerar sig Tillväxtverket i sin motivering för beslutet:

Det är Tillväxtverket som har bevisbördan för att förutsättningarna för återkrav är uppfyllda. Tillväxtverket ifrågasätter inte att AIK Fotboll har påverkats negativt ekonomiskt av Coronapandemin genom bland annat minskad biljettförsäljning. Utredning visar emellertid att bolaget vid ansökningstillfället uppvisade negativt rörelseresultat och negativ rörelsemarginal fyra av de fem senaste åren. Tillväxtverket anser därför att bolaget inte har en hållbar trendmässig utveckling och att de ekonomiska svårigheterna alltså inte är tillfälliga i den mening som avses i 5 a § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Här används nyckeltalen rörelseresultat (det vill säga klubbens resultat före skatter och avgifter) och rörelsemarginal (det vill säga rörelseresultatet i relation till klubbens totala omsättning) som mått för ekonomisk hållbarhet, något som är svårt att förstå då resultatet på kort sikt kan variera beroende av exempelvis investeringsstrategi eller resurstillsättningar. Givetvis är lönsamhet centralt för en verksamhets överlevnad, men sett över en längre period kan det finnas fullt logiska skäl till att en verksamhet presenterar ett negativt rörelseresultat. Vi kan också konstatera att ingen hänsyn tas till att det sammanlagda rörelseresultatet för perioden mellan 2015 och 2019 gav ett överskott på 20,9 miljoner kronor.

Dessutom, om årets resultat ska vara ett mått för ekonomisk hållbarhet bör även skatte- och räntekostnader beaktas. Mäter vi resultatet på sista raden har AIK Fotboll i stället genererat vinst vid 3 av 5 bokslut samt redovisar en ackumulerad vinst på 34,7 miljoner kronor för den samlade perioden.

Ett tredje nyckeltal som används, och som i högsta grad är relevant för definitionen av ekonomisk hållbarhet, är soliditet (det vill säga klubbens betalningsförmåga på lång sikt). Så här skriver Tillväxtverket i sin bedömning:

Bolagets soliditet har varit god samtliga år och varierat mellan 39 och 61,3 procent. Höjningen av bolagets soliditet år 2017 beror på en gynnsam spelarförsäljning som gav ett positivt rörelseresultat och höjning av det egna kapitalet. Soliditeten har sjunkit år 2018 och 2019 men bibehålls trots negativt rörelseresultat på en hög nivå på grund av bokförda bokslutsdispositioner i form av återförda periodiseringsfonder och mottagna koncernbidrag dessa år.

Precis som Tillväxtverket också medger måste AIK Fotbolls soliditet anses som god. Däremot reagerar Tillväxtverket på att soliditeten har haft en negativ trend från 2017 och framåt. Det är märkligt att de för just detta nyckeltal skiftar tidsintervall. Hittills har det handlat om åren 2015 till 2019, nu väljer man i stället att fokusera på åren 2017 till 2019. Oavsett detta så kan konstateras att soliditeten för bokslutet 2019 landar på 49,5%. Om det inte anses vara hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv behöver nog Tillväxtverket ange kriterier för vilken nivå soliditeten bör ligga på för att klubben ska anses vara ekonomiskt hållbar.

Vidare är det anmärkningsvärt att inte eget kapital (det vill säga verksamhetens skuld till ägarna) är ett nyckeltal som tas med i beräkningen för ekonomisk hållbarhet utöver att vara en faktor för soliditeten. AIK Fotbolls egna kapital har under perioden 2015 till 2019 aldrig understigit 29,6 miljoner kronor. Då Tillväxtverket i sin invändning av en vikande trend av klubbens soliditet fokuserat på tidsintervallet 2017 till 2019 bör tilläggas att det egna kapitalet under denna period aldrig understigit 61,2 miljoner kronor. Vi frågar oss hur Tillväxtverket, baserat på det underlag vi presenterar ovan, kan göra bedömningen att AIK Fotboll vid utbrottet av covid-19 inte skulle vara en ekonomiskt hållbar verksamhet.

Ingen hänsyn till branschspecifika villkor

Lagen om stöd vid korttidsarbete skrevs i samband med covid-19 pandemins utbrott om genom en av Riksdagen godkänd proposition (2019/20:132). Syftet med propositionen var att kompensera verksamheter som tydligt drabbades av de restriktioner som pandemin medförde. Så här beskriver propositionen hänsyn till branschspecifika villkor vid bedömningen av hållbar trendmässig utveckling:

En hållbar trendmässig utveckling innebär inte att arbetsgivaren måste uppvisa genomgående neutrala eller positiva indikatorer över tid. Tillfälliga nedgångar eller vissa finansiella svagheter utesluter inte att verksamheten är långsiktigt hållbar så länge det finns kompensatoriska faktorer. Dessa bör särskilt lyftas fram av arbetsgivaren i ansökan. Vid den helhetsbedömning som ska göras måste även villkoren och utvecklingen för branschen beaktas. Har arbetsgivaren haft problem med minskad orderingång och försäljning under en längre tid bör emellertid en ansökan om godkännande inte beviljas.

Som motivering till varför AIK Fotbolls samlade rörelseresultat inte anses visa på en hållbar trendmässig utveckling skriver Tillväxtverket så här:

Enligt förarbetena till lagen om stöd vid korttidsarbete bör en långsiktigt konkurrenskraftig arbetsgivare kunna uppvisa bra siffror beträffande såväl lönsamhet som soliditet under ett antal år bakåt i tiden. Det framgår även att en helhetsbedömning ska göras. Därmed bedömer Tillväxtverket att god soliditet eller god lönsamhet inte ensamt innebär att bolaget har en trendmässigt hållbar utveckling. Vidare anges i förarbetena att en hållbar trendmässig utveckling inte innebär att arbetsgivaren måste uppvisa genomgående neutrala eller positiva indikatorer över tid och att tillfälliga nedgångar eller vissa finansiella svagheter inte utesluter att verksamheten är långsiktigt hållbar så länge det finns kompensatoriska faktorer. Enligt Tillväxtverkets bedömning kan AIK Fotbolls försäljning av spelarrättigheter inte anses utgöra sådana kompensatoriska faktorer. Bolaget har redovisat negativt rörelseresultat övervägande del av de år som Tillväxtverket har granskat. Tillväxtverket anser att enstaka år med positivt rörelseresultat på grund av försäljning av spelarrättigheter inte kompenserar för de år som bolaget redovisar negativt rörelseresultat.

Att Tillväxtverket menar att försäljning av spelarrättigheter inte utgör en naturlig del av klubbens kärnverksamhet är häpnadsväckande. Spelartransfers är en av svensk fotbolls i särklass viktigaste inkomstkällor och att inte ta det i beaktning för bedömning av den ekonomiska hållbarheten är direkt felaktigt. När AIK Fotboll 2017 genomför en rekordstor transfer av Alexander Isak till Borussia Dortmund så kommer det sig av en spelarutveckling där klubben investerat både tid och pengar. Bakom en sådan försäljning ryms tiotusentals träningstimmar för både spelare och ledare samt en organisation med specialistkompetens inom talangutveckling, scouting och förhandling. Det är med andra ord en del av klubbens affärsstrategi att avyttra spelarrätter till andra marknader vilket på inget sätt är särskiljande för AIK Fotboll utan generiskt för hela den svenska klubbfotbollsindustrin.

Den avslutande meningen i propositionen är också av särskilt intresse:

”Har arbetsgivaren haft problem med minskad orderingång och försäljning under en längre tid bör emellertid en ansökan om godkännande inte beviljas.”

Då rörelseresultatet är det nyckeltal som Tillväxtverket använder som grund bör detta dissekeras för att titta specifikt på omsättningen. Som tidigare nämnts visar Tillväxtverket på förståelse för att AIK Fotboll påverkats negativt av covid-19 pandemin där biljettförsäljningen nämns specifikt. Det är ju också ett helt korrekt antagande – det är området för match- och eventintäkter som genererat de stora negativa konsekvenserna för klubben i samband med pandemirestriktionerna. Därför är det relevant att särskåda dessa. Som synes i figuren nedan har utvecklingen av AIK Fotbolls intäkter för match och event varit genomgående höga och snarare haft en positiv utveckling över perioden. Det innebär att det negativa rörelseresultatet som redovisades i samband med bokslutet för 2018 inte handlade om försämrad orderingång utan snarare är en följd av medvetna investeringar för klubben vilket får anses vara skäliga med hänsyn till ett starkt eget kapital och därmed en god soliditet.

Detta går enkelt att förklara med en privatekonomisk jämförelse. Om en familj använder sitt sparade kapital för att finansiera en semesterresa under sommaren behöver det inte betyda att familjens ekonomi på något sätt är trendmässigt ohållbar. Inkomsterna fortsätter på samma nivåer som tidigare och under hösten kommer familjen att bygga upp sitt kapital på nytt för att möjliggöra andra investeringar. Även med ett negativt bokslut under juli månad är familjens ekonomi fortsatt stabil. Skillnad vore om inkomsterna sänkts succesivt, sparkapital saknas och familjen lånar sig till en semesterresa. Det senare kan definieras som trendmässigt ohållbart medan det förstnämnda knappast uppfyller dessa kriterier.

Bedömningen är inkonsekvent

AIK Fotboll är inte ensamma om att ha delgivits beslut om återbetalning. Även en annan elitförening, Gif Sundsvall, har erhållit detsamma med liknande motivering. Det går enkelt att göra en jämförelse mellan dessa två klubbar och det är svårt att se en röd tråd mellan de båda föreningarnas ekonomiska förutsättningar. Vi vill med detta inte alls mena att Gif Sundsvall, eller någon annan förening, har större skäl än AIK Fotboll för att återbetala det beviljade stödet. Däremot anser vi att Tillväxtverkets motiv är minst sagt grumligt med hänsyn till de nyckeltal de själva väljer att lyfta fram som skäl till beslut.

AIK Fotboll har även gjort en ”benchmarking” mot två andra klubbar som bedömts ha en hållbar trendmässig ekonomisk utveckling. Här blir konsekvensresonemanget ännu svårare att förstå. AIK Fotboll kan påvisa en tydligt starkare ekonomisk position för det tidsintervall Tillväxtverket använder i sin bedömning (2015 till 2019). Figuren nedan visar på skillnaden i resultat för de fyra olika klubbarna. Klubb A uppvisar ett negativt resultat de tre senaste åren fram till år 2019. Klubb B uppvisar 4 av 5 resultatmässigt negativa år. Det femte året gör klubben i princip ett nollresultat. Båda dessa klubbar bedöms alltså, till skillnad mot AIK Fotboll och Gif Sundsvall, ha en hållbar trendmässig ekonomisk utveckling:

Vidare har vi granskat det egna kapitalet för dessa fyra föreningar under den samlade tidsperioden. Som tidigare nämnts är eget kapital, märkligt nog, inte ett nyckeltal som ligger till grund för ekonomisk hållbarhet, men det är en faktor för soliditet och därmed högst relevant även för Tillväxtverkets egna bedömningar. Här kan vi se att AIK Fotboll är utom jämförelse med de tre övriga klubbarna varav två anses ha en hållbar trendmässig ekonomisk utveckling:

Slutsatsen är att Tillväxtverkets bedömning är omöjlig att förstå. Jämförelsen mellan klubbarna visar på inkonsekvens i beslutet och inga hänsyn till branschspecifika villkor har tagits. Tillväxtverket inleder sin bedömning med att bekräfta att det är myndigheten själv som äger bevisbördan för att förutsättningarna för återkrav är uppfyllda. Den bördan vilar ännu tungt över Tillväxtverket.

Fredrik Söderberg – Vice Klubbdirektör och Vice VD, AIK Fotboll

Håkan Strandlund – Finansdirektör, AIK Fotboll

Publicerad 2022-05-23 kl 16:54

Kommentarer

Visa kommentarer
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto