Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
1v

Tisdagstankar v2

2018 har blivit 2019 och en synnerligen intensiv jul- och nyårsperiod är till ända. Inte för att det nu väntar lugn, ro och paraplydrinkar – La Liga dundrar vidare med ett väldigt tight spelschema i januari, ett dygn efter FA-Cupens tredje omgång avslutats (Klopps andra titelchans borta!) drar semifinalerna i den engelska ligacupen igång (Tottenham-Chelsea!) och ikväll spelar även Janne Anderssons landslag årets första landskamp.

På allt detta har januarifönstret slagits upp på vid gavel, men förutom Christian Pulisic till Chelsea för knappa 700 miljoner har de riktigt stora bomberna inte briserat ännu (Solanke till Bournemouth får ursäkta). Att Dortmunds amerikanska superlöfte ansluter först till sommaren och att tränare Maurizio Sarri väldigt överraskande svor sig fri från all inblandning i transfern hjälper givetvis också till att förklara känslan av utebliven wow-faktor. Men värvningen är smart – det råder det inga tvivel kring – Pulisic är en fantastisk spelare som är användbar på flera offensiva positioner och dessutom den amerikanska fotbollens affischnamn för många år framöver, en aspekt som givetvis inte ska underskattas när USA på allvar ska göra sig själva till en relevant del av fotbollskartan.

Det har utöver den klara Pulisic pratats en hel del om Callum Wilson, Gonzalo Higuain och nu senast Edinson Cavani för att förstärka en krisande anfallsposition, men det är inte bara inåt i Chelsea den här månaden, utåt är det också en hel del aktivitet då Cesc Fabregas lämnat för Monaco, Gary Cahill ser ut att försvinna till Fulham, Victor Moses placeras i Cardiff och ryktena kring den egna produkten tillika jättetalangen Callum Hudson-Odoi har intensifierats med Bayern München som mer och mer konkret destination på andra sidan bron.

Tränare Sarri verkar starkt emot denna eventuella flytt och jag kan faktiskt inte förstå hur Hudson Odoi tänker här. Visst, visst sjunger både Robben och Ribery på sista versen, men jag kan nämna ett antal unga, offensiva spelare med betydligt tyngre meriter än CHO som flyttat till Bayern och inte kunnat fylla ut kostymen. När Sarri dessutom vädjar till honom att stanna och verkar vara väldigt förtjust i honom tror jag det är ett stort misstag att lämna.

En annan spelare som lär omgärdas av mer eller mindre konkreta uppgifter kommande tre veckor är Real Madrids trollkarl Isco. Efter att till slut ha nått sin fulla potential under Zidane har det senaste året tagit Isco både ett och två steg tillbaka och nu tar han inte ens en ordinarie tröja i Real trots att den spelare som alltid “blockerade” honom, Cristiano Ronaldo, lämnat.

Det ironiska i allt detta är att Ronaldos nya klubb, Juventus, nu ger sig in i jakten på spanjoren. Men hade jag fått bestämma hade Isco följt sin landsman David Silva till Premier League, där Manchester City-mittfältaren i många år visat att det sannerligen finns utrymme och efterfrågan efter Iscos spelstil. United? Chelsea? Kanske rent av ett mot toppen satsande Arsenal för att ersätta Aaron Ramsey? Oavsett vad – Isco är ett kap!

Huruvida Manchester United går efter Isco återstår att se, det vi däremot kan vara säkra på är att klubben även post Mourinho söker en mittback. För trots kontraktsförlängningen med Chris Smalling tror jag alla sett vad Liverpool uppnått med sin värvning av Virgil van Dijk: det går att med en klockren försvarsgeneral styra upp en hel backlinje, men Smalling, Phil Jones eller Eric Bailly har i olika omgångar inte visat sig tillräckligt pålitliga. Lindelöf då? Jag är mäkta imponerad över hans säsong hittills, men jag ser snarare honom som ett perfekt komplement till en tydligare chef.

Romas Kostas Manolas och Fiorentinas Nikola Milenkovic har båda nämnts alldeles för många gånger för att avfärdas som enbart lösa rykten, men jag ser inte riktigt någon av dem axla den mantel som spelare som Jaap Stam, Rio Ferdinand och Nemanja Vidic fortfarande väntar på ska bli upplockad.

Mats Hummels från Bayern München? Ja, varför inte, men tysken fyller 31 i år och min sammanlagda bedömning är att han också passerat zenit.

Det engelska alternativet Harry Maguire från Leicester? Visst har den reslige nickspecialisten otvivelaktiga kvaliteter, men då skulle jag hålla Tottenhams Toby Alderweireld som en över lag bättre spelare. Belgaren ryktades, precis som Maguire, högintensivt till Manchester United redan i somras och när han nu sitter med en utköpsklausul i kontraktet på “blygsamma” 250 miljoner kronor till sommaren kan jag absolut hålla Alderweireld som den bästa affären.

Bortser man dock från prislapp tycker jag Manchester United bara borde rikta in sig på en mittback. Napolis Kalidou Koulibaly är den, enligt mig, överlägset bästa mittbacken i Europa som är tillgänglig för toppklubbarna. Napoli är mycket, men man har ännu inte nått statusen “slutdestination” för de allra störst spelarna. Cavani, Lavezzi, Higuain… alla har lämnat för större uppgifter när president De Laurentiis tyckt buden varit höga nog.

Och här är det inga undantag. Vill man ha Koulibaly kommer man med högsta sannolikhet få betala ett par hundra miljoner mer än vad Liverpool köpte van Dijk för, men “världens rikaste klubb” Manchester United har både råd och inte råd att sitta utan sin egen van Dijk.

Avslutningsvis måste man ju ändå stanna till vid Monacos aningen desperata försök att lösa ett nytt Ligue 1-kontrakt. 36-årige Naldo hämtas från Schalke, snart 32-årige Fábregas från Chelsea och det snackas även en hel del om 35-årige Pepe från Besiktas. Jag vet inte, men att i detta läge sätta sitt hopp till att tre spelare på över 100 år tillsammans ska hitta motivationen att lösa denna högst prekära sits.., nej, jag tror inte riktigt på det.

Men den som lever får se!

 

 

 

Publicerad 2019-01-08 kl 10:47
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons