AIK meddelade i december att Nabil Bahoui, 29, ådragit sig en skada och den skulle hålla honom borta från spel i åtta månader.
Den offensive pjäsen missade gruppspelet i svenska cupen, men så mycket mer än så har han inte gått miste om.
Den allsvenska starten sköts upp och premiären är tänkt att äga rum den 14 juni. Då hoppas även Nabil Bahoui att han kan spela.
- Jag har ett sluttest några dagar innan premiären är sagt att spela. Skulle jag klara det kan jag gå i full träning några dagar innan premiären. Sedan handlar det om hur snabbt jag kan få igång rytmen och fysiken. Men jag har alltid siktat på premiären, innan eller efter, säger han i podcasten "Lundh".
Hur mycket deltar du i träningen?
- Vissa pass är ungefär samtidigt som laget kör, då är man mer på snacket innan och efter. Annars är jag nu vid överhoppet, när jag kör lite uppvärmning med laget och sedan kör på sidan.
Hur aktiv är du på träningarna, är du med någonting i det kollektiva?
- Jag har aldrig varit långtidsskadad innan, men om man har varit det i AIK är det en process där du går från att vara med sjukgymnasten och naprapaten tills du hoppar över till assisterande som kör uppvärmning med lag, sedan hoppar du av när det är spel och så och kör på sidan. Man skolas in, men det är olika steg. Jag är precis i vändningen, från att vara mycket med sjukgymnasten och vår fysio till att hoppa över till assisterande. Jag tror att om du frågar mig om en vecka kommer jag att säga att jag varit med andra träningen.
Det var en rätt speciell skada, underkroppsskada, men jag förstår det som att du trillade på en kon eller något?
- Ja, det var lite typiskt. Det var sista träningen för året någon gång i november, det var yngre mot äldre och typ fem minuter kvar. Jag dribblade lite på kanten och skulle skjuta. När man skjuter hårt ibland skjuts man upp med kroppen, när jag skulle landa tror jag att jag landade på en kon och trodde att jag var framme på marken. Det var en liten bit kvar av konen till marken. Jag kände att det var något som inte stämde. Men jag har typ varit odödlig fram till dess och varit borta två veckor max under hela min karriär, jag trodde inte att var så farligt. Men sedan kom det beskedet, att det var ganska allvarligt.
Det väntade operation. Hur var känslan när du förstod att det var en lång frånvaro?
- Det var inte 100 procent säkert att det var en allvarlig skada, vi var tvungna att göra en kik där man kollar upp vad det är för fel. När de hade gjort det valde de att operera. Jag skulle opereras några dagar efter att jag skadade mig, vilket är riktigt bra av sjukteamet, men samma dag jag skulle opereras föddes min son, så vi sköt upp det en vecka. Så det var mycket samtidigt.
Det kanske underlättade lite, en skada är inte så viktig när man ska bli pappa?
- Nej, exakt. För mig har fotbollen alltid varit på liv och död, men nu förstod man att det kanske inte är så viktigt. Det blev i andra hand den här gången.
När du väl är tillbaka är skadan inget som ska hämma dig?
- Nej, verkligen inte