Alexander Farneruds skadehelvete i Torino förstörde delar av tiden i Serie A-klubben. Svensken drabbades av två tunga korsbandsskador. Däremellan hann Farnerud med att göra flera mycket fina insatser för klubben. Men när mittfältaren, numer i Häcken, kom tillbaka från den andra korsbandsskadan var Torino inte intresserat av att förlänga svenskens kontrakt som löpte ut ett halvår senare.
- Nej, då hade de redan gjort sina köp för säsongen och andra satsningar. Jag var väldigt frustrerad, för jag kände att jag har sex månader kvar på mitt kontrakt och jag vill ge allt för klubben. Mitt kontrakt går ut i sommar och om de sen liksom känner att de inte vill förlänga så fine, men man ska ända ha typ samma konkurrensmöjligheter att spela. Och jag kände att jag var i full gång i januari och kände mig i en bra form, men de startade aldrig mig där. Det var inhopp någon gång på kanske 20 minuter, säger Farnerud i podcasten Lundh.
Hur känner man då som spelare?
- Frustrerad. För jag vet om att de visste vad jag kunde från de andra åren. Sen var det väldigt politiskt, det är väl sportchefen som drar i trådarna som har hämtat in de nya spelarna som då kanske säger till tränaren - skulle jag vilja tro - att ”ja men du spelar med honom, för honom kan vi sälja vidare”. Eller ”vi har honom i klubben ytterligare något år”. Så det var fantastiskt frustrerande och känna att man vill komma tillbaka och spela, och sen får man inte någon chans och man vet att ens kontrakt går ut. Då sitter man i en svår sits.
I Torino var Alexander Farnerud lagkamrat med svenske backen Pontus Jansson. Jansson hamnade även han i en tuff situation i klubben. Torino lovade först svensken ett nytt kontrakt, men det drogs tillbaka när nye tränaren Sinisa Mihajlovic kom in. Jansson har berättat om raseriet mot den italienska klubben.
Alexander Farnerud menar att det inte är helt ovanligt att det går till på liknande sätt i Serie A.
- Jag tror att det är väldigt italienskt, som jag kan känna. Och det är en av grejerna jag kan känna, att jag inte trivdes i Italien. För att det går till på ett annat sätt. Jag menar de köpte in honom, tränaren satsade stort på honom men samtidigt visste Pontus att det året han kom så var lagkaptenen på hans position, men de sa att han skulle lämna efter säsongen. Vilket till 99 procent var säkert. Han gör en bra säsong, mittbacken som han konkurrerade med, men han valde att stanna. Och då får Pontus Jansson sitta ytterligare ett år på bänken. Och sen så tredje året nu så byter de också tränare och idéer, och då liksom är det att… ”vi har ett annat sätt att köra på nu, vi har en annan målsättning och vi kanske inte väljer att satsa på dig på det viset”. I proffslivet, framförallt kanske i Italien, så får man räkna med allt, säger Farnerud.