Sirius Philip Haglund försöker hjälpa unga att spara med appen ”Gimi”. Men det är fler än de yngsta i samhället som borde lära sig att ha sin ekonomi i balans, inte minst fotbollsspelare. I fotbollsvärlden får många problem efter att karriären är över och Philip Haglund ser gärna att spelarna utbildas mer i ekonomi.
- Det är rätt vanligt att fotbollsspelare konsumerar det mesta av sina inkomster innan de blir 35. Därefter har de mycket mindre inkomster. Det är en snedfördelning i var de konsumerar sina pengar. Många har tyvärr ett problem när de måste avsluta sina karriärer, att pengarna tar slut och de måste förändra hur de lever, säger han i Lundhs podcast.
Hade man kunnat tänka sig att klubbar och Sef borde göra mer för att utbilda spelare i sådana frågor?
- Ja, absolut. Om du exempelvis ser på Holland så tvingar man i princip spelarna att sätta av 50 procent av sin inkomst till framtiden, där pengarna investeras av en gemensam fond för alla spelare. Det är skillnad i hur mycket man tjänar, så klart, men tittar man på Sverige så har vi extremt hög skatt så man tjänar på att sätta av pengarna och skatta mindre efter sin karriär.
Hur mycket pratar man i omklädningsrummet om sådant?
- Ingenting, skulle jag säga. Det hände väl, men vanligast är att det kommer in någon typ av rådgivare till klubben, som oftast skickats från ett företag som själv vill tjäna pengar. En svensk bank, till exempel. Jag skulle inte säga att det är ett bra sätt att spara, i och med att bankernas fonder har höga avgifter. Det är inte det bästa, egentligen
Varför tror du att man inte tar mer ansvar i svensk fotboll? Det är lätt att man fastnar som spelare och tror att inkomsterna kommer att rulla vidare?
- Som med alla problem som vi har i samhället som är dolda väljer vi att inte prata om det. Vi har en massa problem, men de är ganska svåra att ta upp. Exempelvis tycker jag att ekonomiska problem vi har i vårt samhälle inte får så mycket fokus. Fokus kanske snarare är på börsen eller stora, framgångsrika bolag. Privatekonomi är inte ett ämne som får speciellt mycket publicitet i Sverige. Skulle du exempelvis gå till England är det mycket viktigare hur man lär barn och ungdomar och vuxna hanterar sina pengar, exempelvis hur mycket vi har i skuldkvot. I västvärlden hade vi förut en sparkvot, att de flesta människor hade pengar som man kunde använda när det inte gick så bra, när konjunkturen vände, men det som har hänt de senaste åren är att vi har hamnat i en skuldkvot, att människor är mer belånade än vad de har sparat. Vi står egentligen i skuld allihop. Jämför det med Asien, där har man fortfarande sparkvot. Människan är inte bra på att hantera pengar. Vi drivs av kortsiktiga belöningar, det är därför vi går in på Instagram. Det är samma sak när vi konsumerar