I derbyn, som exempelvis rivalmöten mellan Helsingborg och Malmö FF eller AIK mot Djurgården, höjs det ibland röster om att domaren ska tillåta lite mer. Men ska det finnas olika "ribbor" för olika matcher? Nej, tycker förre elitdomaren Martin Ingvarsson,
- Det tycker jag absolut inte. Vi har en regelbok och riktlinjer från Uefa som vi ska följa, där vi får en massa sekvenser där vi kan se hur vi ska ha samma bedömning i Sverige som Uefa säger att vi ska ha. Det är det som ska gälla. Det är inte en domare som ska sätta nivån på en match, jag anser att den bästa domaren är den som anpassar sin nivå utefter vad som sker på planen. Det är spelarna som bestämmer hur mycket domaren ska blåsa, hur många varningar och utvisningar det ska bli. Man ska försöka att inte ta hänsyn över huvud taget till om det är hemma- eller bortalag, rättvisa är det absolut viktigaste hos en domare.
Ska man fundera om det är 90:e minuten, det står 1-1 och är en VM-plats på spel kontra om det är tredje minuten?
- Absolut inte. När vi träffade kollegor från hockeyn har de resonerat om olika nivå i perioder, som i sudden death, där är inte fotbollen och jag hoppas att vi inte kommer dit heller. Det är samma regler.
Varför kan man ändå uppleva att det är så i sådana matcher, att man tvekar kring att ta ett avgörande beslut i tredje övertidsminuten kontra i tredje minuten?
- Det är människor som dömer, och människor kan bli påverkade. Men ambitionen är att det som händer i första minuten ska bestraffas lika som det som händer i sista. Sedan kommer sådana här situationer diskuteras, om man ska blåsa eller inte för en 50-50-grej när det står 1-1, då är det bekvämaste att inte blåsa och man kanske inte gör det. Men jag hoppas att domarna under matchen är så pass fokuserade att de fattar beslut efter ryggmärgen och inte tänker på konsekvenserna. Jag kan referera till mig själv: jag dömde ett antal Stockholmsderbyn. Dömde man en straff mot AIK mot AIK:s klack, hade man hunnit tänka efter hade man kanske tänkt att det inte var så roligt att blåsa den straffen, men när man var inne i matchen hann man ofta inte tänka. Då blåste man, sedan fick man reaktionerna och förstod att det var en straff mot AIK.