Det var i januari i år som Hammarby värvade Edvin Kurtulus, 22, från moderklubben Halmstad.
Tidigare i somras tog mittbacken en plats i A-laget och under det senaste transferfönstret ryktades han till italienska Cremonese i Serie A.
Trots att klubbarna uppgavs samtala med varandra blev Kurtulus kvar i Hammarby.
Det blir lätt uppgifter, det var snack om Cremonese - hur känner du själv kring att ta klivet ut?
- Jag är redo att ta klivet ut. Det är något är lockande. Men så länge det inte finns något konkret har jag fullt fokus på Hammarby och nästa match. Jag har ingen aning om vad som kommer i framtiden. Men jag försöker göra det så bra som möjligt för att ta steget ut i Europa, för det är dit jag vill.
Vilka ligor gillar du och tror du passar dig?
- Det är svårt… Bara jag kommer till ett lag som gillar att spela fotboll och inte tjongar. Det är mest det.
Vilka backar och klubbar tittar du på? Du nämnde att du gillar att kolla på Manchester City?
- Jag tycker van Dijk är en monstermittback. Men jag försöker kolla på profiler som liknar mig mer, som min tränare sagt också. Det är med Ruben Dias, Sergio Ramos, lite kortare och inte samma fysik som van Dijk, men ändå bra mittbackar.
Just att ta en flytt, på något sätt är det mycket som ska stämma. Hur noga skulle du vara i att fundera vart du ska och inte ska gå?
- Det är klart att man måste komma till en miljö som är rätt för en själv som individ. För mig är det att komma till en miljö där jag får förtroende från en tränare och där de spelar en bra och attraktiv fotboll. En seriös klubb.
Hur mycket snackar du med din pappa och din lillebror, som är duktig och spelar i Halmstad där det ryktades om Roma?
- Det är klart att vi pratar mycket inom familjen. Jag har en till bror, mellersta brorsan, vi spelar alla fotboll och är fotbollsfreaks tillsammans med pappa och mamma. Vi har alltid diskussioner om drömmar och mål och hur vi ska ta oss dit. Just nu handlar det bara om att försöka prestera varje match och ta steget ut som jag vill ta inom en snar framtid.
Har du alltid varit så här seriös kring fotbollen?
- Ja, alltid.
Vad var det som gjorde att fotbollen fastnade för dig och dina bröder?
- Sedan vi var små har vi alltid haft en kärlek till bollen. Det har alltid funnits en vilja att spela fotboll. Vi har hatat att förlora sedan vi var små. Det har följt med oss hela vägen. Vi har stångats bröder emellan, och jag och en kompis har tävlat sedan vi var små.
Det är rätt svårt att bli proffs i de större klubbarna. Hur balanserar man det, att man ska igenom ett nålsöga kontra att rätt många inte når dit?
- För mig finns bara det. Jag har inte tänkt på andra sidan. Om den dagen kommer får jag handskas med den då. Det finns bara för mig att ta mig ut i Europa och göra det bra där, att ta stegen till toppligorna är dit jag vill.