Säsongen 2015 spelar Rasmus Schüller i den finska storklubben HJK Helsingfors. Han imponerar och på vintern ringer Peter Gerhardsson och Sonny Karlsson, då tränare respektive sportchef i Häcken. Schüller lämnar Finland för spel i allsvenskan.
- De tittade på mina matcher under hösten i Helsingfors. Sedan spelade Kari Arkivuo där under den tiden. En gammal finsk landslagslegend. På det sättet var det ett perfekt steg att ta, att man hade en trygghet i klubben. Det var första steget ut ur Finland för mig, så det var bra att gå till en mellanstor klubb i Sverige där förväntningarna inte var de högsta, men samtidigt hade klubben höga förväntningar internt. Det är en klubb med goda resurser, och vi hade en bra spelartrupp då. Det var ett bra steg att ta. Jag gillar Sonny och Peter mycket, vi hade bra möten.
Ni vann cupen, men ändå kändes det som att du inte riktigt nådde din fulla potential?- Nej. Det var lite fram och tillbaka, jag hade lite skadeproblematik under vintern och sedan åkte jag på en knäskada på våren. Jag var tillbaka efter uppehållet, det var lite hackigt. Jag kom inte in i flow som jag ofta har behövt som fotbollsspelare för att spela den bästa fotbollen jag kan spela. Cupen vann vi, men i allsvenskan gick vi inte bra. Det var ingen bra säsong för oss. Jag har goda minnen från min tid i Göteborg, det är en fin klubb och en fin stad, men det var nog inte den bästa fotbollen jag har spelat i mitt liv där.
Var det därför du hakade på när den nystartade MLS-klubben Minnesota United var intresserad?
- Det har nog inte att göra med att jag inte trivdes i Häcken eller att jag inte fick ut min bästa fotboll där, det var tidigt att säga efter en säsong, men det var mer att jag tycker att det var ett äventyr som lockade med MLS och Minnesota som var för bra för att tacka nej till. Den chansen skulle kanske inte komma på nytt. Jag vågade inte avböja, för det lockade för mycket.
Första säsongen var du i MLS men gick tillbaka på lån till HJK. Sedan spelade du väldigt mycket andra året och lite mindre det tredje. Hur var de nästan tre åren i MLS?
- De var jättelärorika.
Det brukar man säga när det är tufft och man vill klä det i lite andra ord.
- Men det var tufft samtidigt. Men det var jätteroligt. Att flytta hela vägen till Minnesota från Norden var ett stort steg för mig. Att flytta ensam dit med åtta timmars tidsskillnad, familj och vänner och alla där hemma… Man fick lära sig på riktigt att ta hand om sig själv, att även utanför fotbollen klara sig utan sina stödnätverk. I Göteborg hade jag släktingar som bodde, så jag var rätt bekväm där också. Minnesota var på ett annat sätt, ”step into the unknown”.
Vad lärde du dig av det steget?
- Jag lärde mig om kulturella skillnader mellan Norden och USA.
Ändå är Minnesota svensktrakter.
- Jo, finska också. Det första jag gjorde när jag kom till USA var att läsa Invandrarna och Utvandrarna, Mobergs klassiker. Det var jättehäftigt att läsa de böckerna. Det är inte allas favoriter, för man har inte en koppling, men när man har kopplingen för att man har gjort samma steg som de andrar gjorde men 170 senare, det var lite andra förutsättningar och tuffare för dem (skratt). Det var otroligt mycket tuffare! Men det var roligt. När man sade att man var nordbo i Minnesota-trakterna var det många som sade att de var det också för att deras gammel-gammel farfar kom från Sverige eller Danmark eller Norge en gång i tiden. Jag lärde känna några svenska kompisar i Minnesota som var där på utbyte från Sverige på det lokala colleget, vi åkte till Taylor Falls, som är platsen där böckerna utspelar sig, och kollade hur det såg ut. Det var jättespännande att se allt.
Vad var det jobbigaste med kulturskillnaderna?
- Det svåra är… Jag tycker att jag pratar god engelska, men när vi diskuterar som nu kan jag uttrycka mig så långt som mina tankar går, på svenska. Även fast jag kan god engelska tycker jag att det var svårt att komma in i diskussioner, det var svårt att vara på en ”level playing field” när man diskuterade och interagerade. Det var inte hemmafavör för mig när det var ett språk jag inte kunde lika bra utan och innan som de som bott och levt där hela sina liv. Första året anpassade man sig och lärde sig, men efter ett tag kom man igång och hittade rätt i den nya miljön.
Du sade innan att du tycker att MLS var bättre än allsvenskan. I Sverige tror vi nog att allsvenskan är bättre än MLS, man såg i en hel del matcher när Zlatan var där att mycket pengar lades på anfallare men inte lika mycket på backar. Hur tycker du att kvaliteten var på ligan?
- Jag spelade i en defensiv mittfältsposition i MLS, då spelade jag ofta mot stjärnan i motståndarlaget. Jag har spelat mot Miguel Almiron och Wayne Rooney. Det sätter ganska höga krav på en. I Sverige tycker jag att den taktiska biten och tyngden man lägger på samspelet i laget och att ligga rätt försvarsmässigt, det är större än i MLS. Det är just frihetskulturen, att individerna kommer att lösa det själv. Att man köper en stor stjärna för stora pengar och ger den friheten att lösa det för oss. Då blir det mindre organisation inom klubbarna och lagen, då blir det ett större ansvar för individen. Då kan det också vara så försvarsmässigt. Spelar man mot anfallsstjärnan har man en större yta man måste kontrollera. Då ställer det högre krav, i alla fall på mig, i MLS än vad det har gjort hittills i allsvenskan.
Hur mycket stötte du på Zlatan? Ni var där två säsonger samtidigt.
- Vi spelade nog ett antal matcher mot varandra.
Hur många mål gjorde han mot Minnesota?
- Jag vet inte om han gjorde ett enda. Du har kanske statistik där? Men jag bytte till mig hans tröja. Det är jag nöjd över. Det var stort att spela mot honom, en otrolig spelare.