Under upptaktsträffen inför superettan 2017 röstade hela 65,6 procent på plats att Dalkurd vinner serien. Klubben som bildades så sent som i augusti 2004 och som var nykomling i superettan förra året är alltså den klart största favoriten inför säsongen.
Mittfältaren Rawez Lawan, som tidigare spelat i klubbar som FC Nordsjälland, IFK Norrköping och Malmö FF, tar favoritskapet med ro. Han tycker till och med att det är roligt.
- Vi har inte så mycket kontroll över det där, det är vad det är. Vi tror på oss själva. Vi tror att vi kan gå upp i år, och vi backar upp det. Det är inte så att vi går hem och rullar navelludd. Vi tror på det och om alla andra tror på det också så tackar vi för det, säger han.
Lawan är dock beredd på att folk kommer störa sig på Dalkurds höga ambitioner och att man så öppet visar att man tror på succé för sitt eget lag.
- Det är samma som med livet, om du till exempel skulle säga att du ska bli världens bästa journalist så kommer massa människor skratta åt dig, inte tro på dig och det kommer vara många som inte vill dig väl. Utan anledning. Bara på grund av att du sagt vad du tror på. Det är inte logiskt i min värld.
- Jag vet att det faller människan naturligt att agera så. Om man inte försöker uppfylla sin egen dröm så försöker man dra ner någon annans. Jag kan tänka mig att folk på sociala medier försöker få någon tillfredsställelse av det, en falsk tillfredsställelse. Jag vet inte vad det ger dem.
Dalkurd brukar kallas för "kurdiska landslaget" och för Lawan som är kurd är det speciellt att tillhöra klubben.
- Det är speciellt. För fansen runt om i världen, speciellt för fansen i Kurdistan där jag kommer ifrån, är deras vardagsämnen som de pratar om till 99 procent politik, hur deras dagar är och hur det ska bli bättre. Nu märker jag att det finns ett annat vardagsämne också, man snackar Dalkurd. då får jag en känsla av att det jag håller på med är så mycket större än jag själv.
Trycket på Dalkurd är stort, både inifrån klubben och utifrån.
- Personligen märker jag av det, eftersom jag har en kurdisk bakgrund och många släktingar där nere. Jag är ju världens sämsta om vi inte vunnit senaste matchen och ibland är jag världens bästa och större än vem som helst. De följer laget och blir påverkade av resultaten. Vinner vi så känner jag deras glädje härifrån. De andra i laget hoppas jag inte känner av det, för det är ett tryck som kan bryta ner en också.
I Dalkurds trupp finns det 15 olika nationaliteter, enligt tränaren Poya Asbaghi, och Lawan beskriver spelargruppen som väldigt tajt och att det finns en speciell känsla i den. 29-åringen säger att hela laget tar ansvar för att få in alla olika spelare i gruppen. I vinter har man till exempel fått in en japan i Yukiya Sugita, som han nyligen hyllade stort.
- Vi håller på att lära honom engelska, med lite kurdiska och svenska ord också (skratt). Det blir en frisk fläkt i omklädningsrummet. Vi spelare har också ett ansvar där, för det är en sådan kulturkrock för honom. Han kommer från en helt annan värld. Vår uppgift är att sakta men säkert ge honom teskedar i munnen och få honom att anpassa sig till det svenska samhället och sen fotbollen här.
- Det är speciellt. Just Sugita var väldigt för sig själv de första dagarna här. Då tänkte vi: "Han kanske inte vill umgås så mycket?". Men då snackade vi med honom och förstod att det är en kulturgrej, att man håller sig för sig själv i Japan. Då frågade vi honom hur han vill att vi ska vara, för i Dalkurd är vi väldigt på och du blir direkt en i familjen. "Hur känns det att vi är på?", frågade jag. Då sa han: "Jag älskar det", så sakta men säkert kommer han anpassa sig till samhället och sen kommer han blomstra ut på planen.
Lawan fortsätter:
- Vi har något i gruppen som jag inte kan förklara. Alla snackar om det familjära, jag tror varenda klubb har det så, men det är något speciellt just i vårt omklädningsrum. Frågar du Sugita tror jag att han känner att han spelat här i flera år. Det kvittar vad du har för etnisk tillhörighet, nationalitet, sexualitet, allt! Det spelar ingen roll, är du i Dalkurd är du en i familjen.
Varför är det så, har du funderat över det?
- Nu vill jag inte gå in för djupt på det, för då kommer ditt batteri på telefonen dö. Men om jag ska gå in på det lite så tror jag att det har att göra med hur klubben grundades. Den grundades av en människa som ville få bort sina söner och brorssöner från den tunga kriminaliteten i Borlänge. Det var inte bara en klubb för kurdiska människor heller, utan det var för att hjälpa alla människor som höll på med det där. Det ligger i vårt DNA här att göra så. Jag fick reda på häromveckan att vi har en ganska ny akademiverksamhet och att det i höstas kom 100 nya ungdomar till den. En stor faktor till det är självklart att det inte kostar något att spela för Dalkurd som ungdom. Det är gratis, så man kan komma hit och göra det man älskar utan att oroa sig över sin ekonomiska situation. Då frågar jag dig, vem tror du dras till oss?
De som inte har råd.
- Så är det, och det är människor med alla olika nationaliteter. Så det där är en bidragande orsak till varför det är som det är.
Dalkurd har under en längre tid varit i konflikt med Borlänge kommun, och förra året var det nära att klubben beslutade sig för att flytta. I alla fall var en flytt uppe på tapeten och Uppsala pekades ut som det mest heta alternativet. Rawez Lawan tror att Borlänge inte nog uppskattar vad Dalkurd ger till staden.
- Jag tror tyvärr att Dalkurd betyder mer för Borlänge än vad staden tror. Det är väl lite så att man aldrig vet vad man har förrän man förlorat det. Dalkurd ska ta sitt ansvar för vad de gjort fel i det här och vi behöver mötas halvvägs, men vi har närmat oss varandra. Det är dock fortfarande en bit kvar, och det tycker jag är ganska synd.
Under upptaktsträffen i Upplands Väsby bar Lawan en tröja med ordet: "Peshmerga" över bröstet och visade alltså sitt stöd till de kurdiska militärstyrkorna.
- Jag vaknade lite sent, så jag tog på mig den första tröjan jag såg. Jag hade egentligen ingen speciell tanke med det, det är vad det är. Men det är klart att jag bär den med stolthet. Det är en kurdisk stolthet jag bär på och handlar ingenting om att jag vill förödmjuka någon annan eller så, det är det sista det här ordet betyder.
Har någon i klubben sagt något?
- Nej, faktiskt inte. Jag frågade bossen om tröjan och han sa att det var okej.
Tror du att det hade varit lika normalt för dig att ha på dig en sådan tröja i någon annan klubb?
- Jag vet inte, det är klart att jag upplevt en del klubbar och i många måste man hålla vissa ramar. Dalkurd har fungerat utan ramar, så varför inte fortsätta så? Jag frågade den som är högst uppsatt och han sa att det är okej. Det är ju inget illa menat, jag har inget ont uppsåt. Jag är bara en kurd som beundrar mitt eget folk, förklarar Lawan.
Mittfältaren känner annars inför säsongen att han personligen kan komma mer till sin rätt i år.
- Förra året spelade jag långt ner i planen och det var väldigt ovant. Det här året ska jag spela högre upp och där trivs jag jättebra. Jag har mina personliga mål och jag hoppas att jag kan vara en bidragande faktor till att vi går upp. Vi har en sjuk trupp och jag tror alla kommer bidra. Det handlar bara om att vi ska kasta ved i elden samtidigt.
Vad har du för drömmar framöver?
- Jag tror att jag kommer vara kvar här. Min dröm är att sparka upp Dalkurd i allsvenskan, jag vill vara med på den här resan. Vi kommer ha våra motgångar, men att ha ambitioner är inget man kan lära sig att ha. Det bara tillhör ens karaktär, och så är det med Dalkurd - det finns i oss. Just nu är vi i en tunnel som det inte finns ett slut på.
- Jag hoppas verkligen vi är redo för allsvenskan, och jag tror det. Men blir det inte i år så kommer vi inte ge upp, det är därför vi vågar säga att vi tror på det. För vi kommer inte ge upp. Sätter du mig på ett löpband i en tävling mot någon annan så kommer jag dö där, 100 procent. Det är den mentaliteten vi har, avslutar Lawan.
Se Lawan prata på superettans upptaktsträff i spelaren ovan.
Dalkurds möte med Brommapojkarna startar klockan 18 och kan ses på C More.