Den tyska pragmatismen segrade

Löw gjorde ett antal förändringar till matchen mot Frankrike. Som många önskat så fick Philipp Lahm kliva ned som högerback. Jerome Boateng tog plats bredvid Mats Hummels i mittförsvaret samtidigt som Khedira, Kroos och Schweinsteiger bildade det centrala mittfältet. Miroslav Klose gick upp som spjutspets med Özil och Müller på varsin sida. Sett till tidigare mästerskap var det klart oväntat att Löw skulle göra så många förändringar.

Vikten av fasta situationer

Inför VM pratade Tyskland mycket om vikten av fasta situationer i ett mästerskap. Ungefär 25% av alla mål i VM 2010 gjordes på fasta situationer, en siffra som har hållit i sig under detta mästerskapet. Därför har Löw valt att träna på fasta situationer mer än vanligt. Det har gett utdelning och även igår blev en fast situation avgörande. Återigen var det den elegante Mats Hummels som nickade in ett mål. Mittbacken lyckades få en perfekt båge på bollen efter frispark slagen av Toni Kroos och ledningsmålet i den 12:e minuten var den drömstart som Tyskland knappt hade vågat hoppats på. Målet gav andrum och framför allt tro på sig själva om att man inte skulle behöva gå samma öde till mötes som i matchen mot Algeriet.

Uppspelsfasen klart vassare

Mot Algeriet körde Tyskland ofta fast i uppspelsfasen. Ofta på grund av att Algeriet spelade extremt defensivt, samtidigt som algerierna gjorde det väldigt bra. Frankrike bjöd på lite fler ytor samtidigt som flera kreativa spelare hade letat sig in i det tyska laget. Med Mats Hummels så satt förstapassen bättre, på mittfältet lyckades Schweinsteiger, Khedira och Kroos att få fram bollen högre upp i banan och gång på serverades Müller och Özil med flera bra bollar. Problemet var att varken Özil eller Müller lyckades med att sätta den där sistabollen på en Klose som hade stora problem mot de två fysiskt skickliga försvararna i Frankrike i Varane och Sahko. I sak blev det tyska spelet rakare och tydligare med det nya mittfältet.

Bra defensivt arbete

Till skillnad från tidigare mästerskap så såg man tydligt att Tyskland hade en klar idé om hur man vill spela sitt försvar. Tyskarna ville inte bli överrumplade utan ville hela tiden finna sig själva på rätt sida om bollen. Sättet var genom att täta till centralt på mittfältet och tvinga fransmännen till att slå den långa, diagonala krossbollen från försvar till anfall. Frankrike lyckades några gånger riktigt väl med den bollen men tyskarna kände fortfarande att man hade kontroll över situationen. Det faktum att tyskarna också tätade till centralt gjorde det svårt för fransmännen att komma till avslut ur bra vinklar. Ofta när chansen gavs fransmännen blev skotten blockerade, speciellt av Mats Hummels som vara strålande i försvaret och när väl bollen väl gick på mål stod Manuel Neuer som en vägg där, tillsynes helt iskall.

Andra halvleken passade Tyskland

Fransmännen inledde den andra halvleken starkt och höjde tempot rejält, vilket gjorde det svårt för Tyskland att hitta rätt offensivt och tyskarna fick mest sig försvara för att anfalla när det gavs fasta situationer. Det var först när den franske förbundskaptenen Deschamps bytte in Loic Remy och försökte att skapa ett övertal mot det tyska försvaret som tyskarna återigen lyckades etablera ordentliga anfall offensivt. Fransmännen tappade dynamik vilket gjorde det lättare för Tyskland att sätta press på ytterbackarna, samtidigt som det tyska mittfältet kunde falla något lägre – något som gjorde att fransmännen trots spelarövertal blev enklare att kontrollera. Detta gav möjlighet till kontringar och André Schürrle borde åtminstone ha gjort ett mål i slutfasen.

Lahm – varken bu eller bä

I slutändan var det en välgenomförd match av Tyskland som stod för en stabil insats. Ledningsmålet i den 12:e minuten gjorde att tyskarna kunde försvara och sikta in sig på att kontra, något som passar det tyska laget. Många hade önskat sig ytterligare något mål vilket Tyskland borde ha gjort i slutfasen men i slutändan var segern det viktiga, något som Tyskland kom iväg med.

Intressant var dock att Philipp Lahm inte alls blev den offensiva tillgång som många hade trott inför matchen. Som högerback spelade han högst defensivt och gjorde ytterst få offensiva utflykter. Han skapade inte en enda offensiv chans utan stod för precis sådana insatser som Boateng gjorde på den positionen tidigare under mästerskapet.

Det visar på att Löw inte räknat med ytterbackspositionerna som en extra kraft i offensiven utan som två defensiva roller. Försvaret blev varken starkare eller svagare av att Lahm var där. Han stod för en habil insats men det är svårt att påstå att den förändringen i sig gjorde någon större skillnad.

Nu blir det semifinal mot hemmanationen Brasilien på tisdag (klockan 22 på tv4). Jag tror inte att Tyskland kommer att göra några större taktiska förändringar inför den matchen, men kan tänka mig att Löw möjligen satsar på en annorlunda offensiv (de tre längst fram). I övrigt håller sig elvan med största sannolikhet intakt.

Twitter: @atnilsson