Under de sensate veckorna har diskussionen om brist på anfallare i Bayern Münchens trupp varit på tapeten. Medan Carlo Ancelotti föredrog att inte vilja ha någon omedelbar konkurrent till Robert Lewandowski, såg Jupp Heynckes behovet av en spelare som kunde pusha polacken och ge honom möjlighet till vila utan att tappa alltför mycket kvalitet.
Därför har Heynckes också givit unga talanger chanser att träna med a-laget. 23-årige Kwasi Okyere Wriedt gavs chansen mot Leipzig i DFB-Pokal och gjorde absolut inte bort sig, men lyckades heller inte övertyga Heynckes tillräckligt för att jakten på nyförvärv skulle försvinna.
Flera namn har nämnts under de senaste veckorna. Från danske Kasper Dolberg till Vedad Ibisevic till Anthony Modeste. Tränaren Heynckes pratade själv upp Timo Werner och ville ha en ung, hungrig anfallare att pressa Lewandowski till högre höjder. Helst skulle han också vara tyskspråkig vilket minskade utbudet drastiskt.
Nu ser det ut som om Bayern har hittat sin tyskspråkiga anfallare, om än att han inte är någon ungtupp. I morse rapporterade Bild att siktet var inställt på Sandro Wagner och att anfallaren själv bett sin klubb Hoffenheim om att få lämna – det redan för en månad sedan.
Det dröjde inte heller många timmar innan Bilds artikel bekräftades. På dagens presskonferens berättade Julian Nagelsmann att intresse från Bayerns sida fanns, att Wagner bett om att ges möjligheten att lämna och att parterna just nu satt i diskussioner kring en eventuell transfer. Övergångssummor och kontraktsdetaljer kvarstår, men mycket talar för att Wagner lämnar redan i vinter för tabellettan.
Vid en första anblick kan det verka som ett underligt steg att Wagner. Varför skulle en anfallare som så sent som för två och ett halvt år sedan satt i Hertha Berlins frysbox, lämna ett Hoffenheim (där han är given) med hög ambition mitt under brinnande säsong, för att sätta sig på bänken i Bayern München? Det när han dessutom numera är en del av Joachim Löws landslag till följd av framgångarna i Hoffenheim. Nog kan det tyckas underligt.
Wagner har haft en brokig väg till toppen. Han kom fram som ung talang i Bayern München och var en del av det U21-landslag som vann EM i Sverige 2009. I Bayern lyckades han aldrig etablera sig utan han gick vidare till MSV Duisburg, senare Werder Bremen innan han till slut hamnade i Hertha Berlin där han på allvar etablerade sig i Bundesliga.
Med Pal Dardais intåg på tränarbänken ansågs Wagner en överbliven resurs i huvudstaden, något som nykomlingen Darmstadt snappade upp och tog in honom som sin spjutspets. I Darmstadt blev det succé för Wagner som under sin säsong där var en stor anledning till att de inte åkte ur med sina 14 mål på 32 matcher. Något som gjorde att Hoffenheim fick upp ögonen för honom och till slut värvade honom.
40 matcher och 15 Bundesligastrutar har det blivit, samt 6 framspelningar. Ett helt okej facit där Wagner med sin fysiska styrka också haft en roll som targetspelare och därför agerat längre ned i banan. Just han fysiska närvaro gjorde honom intressant för landslaget som varit i behov av en klassisk anfallartyp, en roll som passade Wagner perfekt. Sju landskamper har det hittills blivit, på dem 5 mål av den 29-årige anfallaren. Något som naturligtvis väckt Bayerns intresse.
För sett ur Bayern Münchens ögon är det naturligt att man kollar på Wagner. Han har visat kvalitet i Bundesliga under tre säsonger. Han har visat det i landslaget där han också lärt känna flera ur Bayerns trupp i samband med landslagssamlingarna. Kostnaden uppges ligga på €10 miljoner vilket är klart överkomligt för Bayern. Han pratar tyska och han kan dessutom spela i Champions League till våren då Hoffenheim aldrig kvalade in. Hans spelstil ger också utrymme för mer taktisk flexibilitet.
För Wagner är det en möjlighet att få visa upp sig i sin ungdomsklubb igen. Han har hela tiden varit tydlig med sin egen önskan om att få nå så högt som möjligt sportsligt och i Tyskland blir det inte högre än Bayern. Att han dessutom bor i trakterna av München med sin familj gör inte situationen sämre för Wagner.
Det enda som talar mot är att möjligheterna till medverkan i VM minskar. Men gör de verkligen det? Speltiden till trots, få tyska spelare har sett sina landslagschanser minska till följd av en Bayernflytt. Vem skulle idag säga att Sebastian Rudys VM-chanser minskat sedan flytten i somras? Dessutom lär Heynckes matcha honom förhållandevis ofta och inget säger att Wagner och Lewy inte kan vara på planen samtidigt.
Jag har svårt att se att den här affären inte skulle gå igenom. Wagner vill det själv, vilket är avgörande. För jag är övertygad om att Bayern är villiga att betala de summor som Hoffenheim begär, för de ser den sportsliga vinningen av det. Dessutom tror jag att Wagners chanser ökar, snarare än minskar, till VM-spel om han går till Bayern även om det innebär mindre speltid. Hur underligt det än kan låta.