Pontus Jansson är känd för sitt engagemang inom svensk supporterkultur. Nyligen startade han ett upprop mot villkorstrappan tillsammans med flera andra kända spelare och supporterprofiler. Häromdagen kom även beskedet att villkorstrappan ska slopas. Men Jansson har varit engagerad i supporterkulturen längre tillbaka än så.
- Jag har varit en del av svensk supporterkultur sedan jag började gå på matcher 2002, och har alltid intresserat mig inte bara av Malmös fans utan även supporterkultur i Sverige. Ibland när jag tittar på Stockholmsderbyn är det mer att jag sitter och lyssnar på ramsor än att kolla själva matchen. Det säger väl en del om hur jag ser på hur viktig svensk supporterkultur är, säger Jansson i podcasten Lundh.
Han fortsätter:
- Men det har varit många gånger jag läst artiklar, framför allt från Stockholmsmedia, och känt att det inte är bra. Jag tror att det var Månsson på Fotboll Sthlm, när jag läste det kände jag att det inte var bra och att jag var tvungen att göra något. Då kontaktade jag Tony Ernst…
Tidigare SFSU och Malmösupporter.
- Exakt. Jag känner honom från tidigare i och med att han har Malmö-anknytning. Jag frågade vad jag som spelare eller vi som spelare tillsammans med supportrar kan göra. Då var första tanken att vi skulle samla en spelare från vardera Stockholmsklubb, en från Göteborg och en från Malmö och fem supportrar, så att vi blev tio totalt. Sedan blev det bara att vi fick med så pass starka namn, vi kände att för varje starkt namn vi kan få med, desto starkare kommer budskapet att bli. Det blev mer än vad vi tänkte, men jag tror att det blev bättre än vi tänkte också.
Hur har mottagandet varit?
- Jag skulle säga enbart positivt. Det är svårt för mig att känna av det, jag är ju så långt ifrån i en bubbla i London. Jag är inte så involverad i svensk fotboll. Men där och då kände jag ett stort genomslag. Det har blivit ett otroligt mycket större diskussionsämne bland de svenska klubbarna nu än det varit tidigare. Jag tror absolut att vi gjorde något bra.
Har du någon förståelse för de som inte alltid gillar pyroteknik och upplever att det är stökigare på läktaren än vad du och andra som uppskattar läktarkultur tycker?
- Jo, det kan jag. Men samtidigt vet jag, folk kan vara negativa när pyroteknik tänds på läktarna, men de sitter också med öppen mun och klappar med i den stämningen som kan bildas på arenor. Jag vet att det är en otrolig vattendelare, pyroteknik är bara ett litet problem i den stora saken. Jag tror att alla som intresserar sig för svensk fotboll vill ha stämning på matcherna…
Men när du spelar i England är det ju nästan aldrig pyroteknik, och det kan vara tryck på Elland Road ändå?
- Så klart. Pyroteknik är bara ett litet problem i det stora hela. Jag kan inte säga att pyroteknik gör att allt är bra eller dåligt. Jag kan inte säga att jag är för pyroteknik, men det har alltid varit en del av mig och läktarkulturen. Jag vet att det är förbjudet, det får inte finnas på arenorna, men det är inte det som är det stora problemet. Vi vill göra detta för att vi vet hur viktig stämning och svensk läktarkultur är. Sedan är pyroteknik en del av det, och det är inte bra. Det finns dåliga saker med svensk läktarkultur också. Men i det stora hela är det bättre att vi kan ha en dialog med polisen, som är ordningsmakten, och försöka göra allt vi kan för att det ska vara så bra som möjligt.
Vilka reaktioner får du från Malmö FF?
- Jag skulle säga enbart positivt. Jag hade ett långt samtal med Niclas Carlnén, vd:n, timmarna efter att vi gick ut med det. Det var främst jag som bad om ursäkt för att jag inte förvarnat honom på vad som komma skulle. Men vi hade ett jättebra snack. Nu vet jag att det största problemet är i Stockholmstrakten, i syd och väst är det mycket bättre än i Stockholm. Han förklarade hur situationen är mellan Malmö och polisen i syd. Jag fick en bättre bild av det. Han är enig i nästan allt vi säger och vill, han vet också hur viktiga fansen är.
Hör du något från polissidan?
- Jag fick faktiskt ett DM på Twitter av någon från polisen region syd, som jag ska försöka få ett samtal med för att höra från den sidan också. För det hade varit jäkligt intressant.
Du är rätt aktiv på Clubhouse, varje dag nästan är du och någon kille i Köpenhamn inne och kör. Du berättade att det hade varit svårt att få spelare att skriva under, för de var lite osäkra på om eventuellt bråk skulle klistras på dem. Hur var det när du vände dig till Marcus Berg, Andreas Granqvist och Sebastian Larsson och de?
- De som jag har med var det faktiskt inga problem med. Jag fick så klart förklara för dem, för det kanske inte var lika uppenbart för vissa av dem som för mig.
De är inte läktarfantomer på samma sätt?
- Typ så, om man ska hårdra det. Men det var några spelare som jag försökte få med som inte gick med. Vissa klubbar var svårare än andra.
Klubbarna satte stopp, att de inte ville att deras spelare skulle delta?
- Mer eller mindre. Plus att vissa spelare blev stoppade av agenter och rådgivare. Jag vet att det finns dåliga sidor med svensk läktarkultur också. Det kan vara en riskabel för spelare att ta fansens sida, men jag tror att det finns mycket gott med det. Kan man ha en dialog är mycket mer vunnet än att inte ha dialog.
Hur överraskad blev du över att klubbar hade synpunkter på det?
- Lite ändå. Men jag tror att det hade att göra med att de inte hade all info om vad som skulle komma ut. De var oroliga… Jag vet faktiskt inte. Det var några klubbar som var lite mer stoppande.
Men du vill inte säga vilka?
- Nej, du får kolla på de som är med och bilda dig din egen uppfattning.
Just att agenter och rådgivare har åsikter. Hur förvånande är det?
- Jag kan förstå vissa av argumenten som nämndes. Om det skulle bli ett stort bråk och någon skulle komma till allvarlig skada, eller av en pyroteknikpjäs, och man har stöttat detta, hur kommer detta nämnas? Jag kan ändå förstå det. Men det var inte det vi gick ut för att få en dialog kring, en legalisering av pyroteknik, eller att få ordning på bråken, utan vi gick ut för att bevara stämningen inne på arenorna. Det är det primära.