Ikväll har Tyskland chans att säkra en plats i nästa års OS-turnering. Ett oavgjort resultat mot Tjeckien skulle betyda avancemang från gruppen och det i sin tur betyda en semifinalplats i EM och en plats i OS. Och i OS har Tyskland inte haft ett fotbollslag representerat sedan 1988.
Att Tyskland gick in i EM-slutspelet som en av de absoluta favoriterna till titeln var inte förvånande. Truppen som Horst Hrubesch har åkt med till Tjeckien dryper av erfarenhet från ligaspel på hög nivå och många av spelarna har framstående roller i sina nuvarande klubbar. Spelare som Kevin Volland, Marc-André ter Stegen och Robin Knoche spås lysande framtider och förväntas ta steget upp till a-landslaget fullt ut efter turneringen.
Förväntningarna hos människorna hemma i Tyskland var minst lika höga som de media och utomstående hade på det tyska landslaget. Något annat än en semifinalplats vore en smärre skandal. En plats i finalen vore rimlig och många har hyllat detta U21-landslag som bättre än det landslag som vann U21-EM i Sverige 2009. Det landslaget innehöll stjärnor som Manuel Neuer, Mesut Özil, Mats Hummels och Sami Khedira – spelare som sedan kom att lägga grunden för det landslag som så sent som förra året vann fotbolls-VM i Brasilien.
Med andra ord ställs det rätt höga krav i Tyskland.
Och för många är det inte något konstigt att ställa sådana krav på Tyskland. Tyskarna har alltid framställts som ett klassiskt mästerskapslag, ett sådant som är som bäst när det gäller och minst en gång per mästerskap måste Gary Linekers gamla citat (”Football is a simple game. Twenty-two men chase a ball for 90 minutes and at the end, the Germans always win.”) nämnas. Det är kutym helt enkelt. Det går inte att undvika. Hur skulle då världen se ut!?
Jag överdriver men ni förstår vad jag menar.
Mästerskapslaget Tyskland lever, men inte i U21-sammanhang. Sedan 1978 har det spelats 19 U21-EM, endast två gånger har Tyskland nått till semifinal. Länge var det så att det tyska fotbollsförbundet inte tog ungdomslandslagen på allvar. Så sent som 1979 startade västtyskarna ett U21-landslag och då hade turneringen 1978 redan spelats (Östtyskland förlorade finalen mot Jugoslavien) och kvalet till turneringen 1980 var redan i full gång att spelas. Ett framgångsrikt a-landslag var nog tyckte fotbollsförbundet.
När Tyskland väl nådde sitt första U21-EM gick det också väldigt bra. 1982 ställdes tyskarna i final mot England i dubbelmöten. Engelsmännen gick segrande ur dubbelmötena (5-4) men då hade Västtyskland i hemmamötet blivit tvungna att klara sig utan den så viktiga mittfältaren Lothar Matthäus. Matthäus hade istället blivit kallad till att spela en träningsmatch med a-landslaget, något som gick före en mästerskaps till för U21-landslaget.
Och historien har präglats av flera tunga nederlag för Tyskland i kvalen till U21-EM. Inför turneringen 1984 ställdes ett Västtyskland som behövde vinna mot Albanien i den sista match. Albanerna fick med sig 1-1 och Västtyskland misslyckades med att kvalificera sig för U21-EM 1984. Inför den efterföljande turneringen 1986 var det Sverige som stod i vägen. Svenskarna med bland andra Roland Nilsson, Anders Limpar och Johnny Ekström besegrade Västtyskland med 2-1 och därmed missade västtyskarna ytterligare ett EM-slutspel.
När FIFA inför OS 1992 införde regler på att spelarna i landslagen var tvungna att vara 23 år eller yngre (med tre spelare som fick vara äldre) samtidigt som U21-EM skulle bli de europeiska landslagen enda möjlighet till att nå OS var det många som trodde att tyskarna skulle satsa mer på U21-landslaget. Istället möttes nyheten av en motvilja från de inhemska klubbarna som inte hade lust att släppa iväg sina spelare till en turnering som av många möttes av en rejäl skepsis.
Det skulle ta nästan tjugo år innan inställningen till U21-landslaget skulle förändras. När Horst Hrubesch klev in som interimlösning inför U21-EM 2009 visade det sig vara en skänk från ovan. Hrubesch, en man vars starka vilja skulle kunna få en flock lejon att byta håll, fick med sig en hel nation till att följa det moderna U21-landslagets framgångar i Sverige. EM-titeln (finalseger mot England, 4-0) blev startskottet på ett allvarstagande av ungdomslandslagen som Tyskland tidigare inte riktigt visat upp.
Men trots titeln 2009 lyckades Tyskland inte med att upprepa bedriften 2011. Återigen föll man in i den dåliga vanan att misslyckas i kval och denna gång var det Island som sänkte tyskarna. Med 4-1 vann Island på hemmaplan mot Tyskland och chansen på att nå OS i London var bortblåst. Den dåvarande förbundskaptenen Rainer Adrion fick dock fortsatt förtroende men när Tyskland misslyckades med att nå U21-EM 2013 var förtroende borta. Istället tog fotbollsförbundet tillbaka Horst Hrubesch som fram tills dess hade verkat i de yngre tyska landslagen.
Ikväll kan Hrubesch lyckas med det som ingen annan tysk U21-förbundskapten har lyckats med, det vill säga för Tyskland till en OS-turnering. Med det skulle han bli ihågkommen som mannen som inte bara förde U21-landslaget till en EM-titel, en EM-semifinal och en OS-turnering – utan också som en man som satte ungdomslandslagen på kartan i Tyskland.