Alla får påsar i USA

Uppenbarligen händer det saker därborta i Kalifornien som man gärna hade tagit del av on site, om vi säger så.
Jag ska ta en hel eftermiddag för efter-rapport med Långe Lundh, foto-Soffan, Kåmark och Ceulemans när vi väl är på svensk mark igen.
Lagerbäck lämnade sin startelva idag och den andas väldigt mycket; alla ska få påsar.
Det är väl ganska uppenbart att Bjärsmyr/Rasmus Bengtsson, exempelvis, är den mittacksduo som vi kan räkna med mot USA.
I alla fall den mittbacksduo som känns hetast.
Adam Johansson är väldigt mycket högerback för mig och jag har svårt att se Andreas Dahl som yttermittfältare.
Men jag har inte sett några träningar, har inte hängt med i alla turer därborta.
Så vad vet jag, där jag sitter bakom en bänk i Zagreb?
***
Den HÄR musikvideon (nåja) med Per Carlén och en ung Oscar är tamejfan inte att leka med.
***
Hur längesen var det som alla hade räknat ut Emile Heskey?
Nu blir han ett tungt vapen i Villas jakt på en plats bland de fyra stora.
***
Alla Kalmarbrassar väger som sagt inte sin vikt i guld.
Nästa säsong finns två av dom i – Jönköping.
***
Som gammal "dansare" hänger jag förstås med i Lets Danceriet…härifrån mest med hjälp av Wilma, 9 år, som sitter klistrad hemma.
Och det är alltid lika kul att läsa när Getingens TV-recensent, farbror Björkman, har åsikter om programmet Lets Dance.
Han tycker sällan något om programformatet.
Däremot nästan alltid bestämda åsikter om deltagarnas danskunskaper.
Nu vet jag inte så mycket om Björkmans erfarenheter på ett dansgolv, i en quickstep eller tre.
Men varför han vill utnämna sig själv till "expert på dans"…han verkar veta exakt hur man ska göra och hur "lätt" det är att lära sig…det vet jag inte.
Men det är humor.
***
På tal om debatten om spelare som får skit för att de inte tecknar avtal med klubbar; alla är sig själv närmast.
Spelare.
Såväl som klubbar.
Bara det att det sistnämnda brukar klubbarna aldrig riktigt vilja beröra.
***
Lite kallare, lite mindre gemytligt och väldigt mycket fler osympatiska människor i Zagreb.
Just därför saknar vi Split.
Men jag kan ju alltid stanna på mitt rum och njuta av utsikten.
Gamla öststatsparkeringar har alltid varit en fröjd att beskåda.