POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

MFF i särklass och han har varit bäst i allsvenskan

Mancold kommer smygande, med hosta och jävelskap, den blöta grå yllefilten har lagt sig som ett lock över landet och padelarmbågen ger inte med sig.

Men det gäller att inte vika ned sig, spela sarg ut och helt plötsligt ser tillvaron ut.

Kanske redan ikväll när FC Samp har sin årliga sittning eller varför inte på tisdag när HM presenterar sin Kenzo-kollektion.

Det finns alltid ljus att hitta i grådasket.

***

Vi gratulerar Malmö FF som blev svenska mästare för tredje på fyra år.

Och den här gången var det aldrig så mycket snacka om.

MFF hade det överlägset bästa laget över en hel serie – de hotande konkurrenterna från Solna, Norrköping, Göteborg och Elfsborg har varit alldeles för ojämna och räckte aldrig till när det gällde som mest.

Det var ingen promenadseger för Malmö FF, men sett till resurser och motstånd var det sannolikt ett av de enklare SM-gulden i modern tid.

MFF har också haft kvalitetsspelare på “rätt” positioner:

Anders Christiansen ihop med Enoch Kofi Adu var allsvenskans bästa innermittfältsduo över säsongen (ja, Rasmus Elm/Ismael, jag vet men det dröjde innan Elm var slagkraftig över 90 minuter i alla matcher).

De har haft seriens bästa målvakt i Johan Wiland…det har varit ett riktigt risigt målvaktsår i allsvenskan, men Wiland har varit tryggheten själv.

MFF har fortfarande ligan bäste målskytt, Vidar Örn Kjartanson och 14 mål är inte mycket att vinna en skytteliga på men han gjorde det på arton matcher och flera av islänningens mål var avgörande i tajta matcher under våren.

Magnus Eikrem vinnande passningar, inte minst på hörnor/frisparkar, gör honom till allsvenskans assistkung.

Och därutöver väldigt mycket hög allsvensk klass i Behrang Safari, Jo Inge Berget (stor, stor betydelse i offensiven), Kari Arnason och Markus Rosenberg.

Det fanns inga andra lag som kunde mäta sig med den stabila ryggraden.

Dels var – bevisligen – Malmö FF för bra och dels fanns det inget annat lag som hade tillräcklig slagstyrka för att bibehålla någon sorts kontinuitet.

MFF var överlägset och de kunde inte göra mycket mer än att vinna allsvenskan, vilket inte är som att trycka på en knapp oavsett hur mycket pengar du har, väldigt många (himmelsblå) har glömt att MFF blev 5:a förra året och de var lika mycket rikare än alla andra då, som nu.

Men 2016 års upplaga av allsvenskan har inte varit den bästa, för många har varit klart sämre än förväntat – även om jag tror att MFF vunnit ändå.

***

Sisådär sex mil norr om Malmö slåss nu rivalen Helsingborgs IF för sin existens allsvenskan och det är ett monumentalt mörker som sänker sig över Olympia och den allt mer pressade Henrik Larsson.

Lite likt det som faktiskt hände Malmö 1999, när ingen trodde det var möjligt att en sådan klubb kunde åka ur allsvenskan men egentligen var de inte mycket bättre än att de gjorde just det.

Lite så är känslan med HIF just nu.

Har de överhuvudtaget kvalitet att bibehålla allsvensk status?

Klarar de att ta fler poäng? Löser de ett eventuellt kval mot (kanske) Halmstad?

Så här: Helsingborg har ett – normalt sett – överkomligt program kvar.

Falkenberg (så som FFF såg ut mot MFF hade TV-laget haft en chans) borta och J-Södra hemma.

Gefle har Malmö FF hemma och Östersund borta.

Det går inte att lita på HIF, det ha vi sett, men om de inte besegrar Falkenberg i det här läget så blir det tufft spela allsvensk fotboll.

För det går heller inte att helt lita till ett segerrusigt Malmö, som mer än gärna vill ha kvar Skånerivalen och kassakon Helsingborg, men som ibland visat upp en närmast ofattbar lägstanivå och som inte direkt älskar att spela i Gävle.

Henrik Larsson?

Ja, han är ju som han alltid har varit och nu i ett jobbigt läge…han pratar inte gärna MERA då.

Kunde han gjort mer av det lag och de resurser som funnits till förfogande. Möjligen. Svårt att veta. Har J-Södra lyckats ta väldigt många fler poäng så är det ett tecken på att mycket går att göra utan att behöva trolla med knäna.

Med det sagt, man tager vad man haver och det är vad det är.

När målvakter och utespelare kastar in bollar i eget mål så är det rätt tufft att vara tränare, trots allt.

***

Lille-Svanberg!

Jag såg honom tillräckligt mycket i Malmö junior-Champions League-matcher för att utbrista detsamma som Jon Persson gjorde i CMore-studion: varför har han inte fått spela mer?

Så stark har inte konkurrensen varit på en av Malmös kanter under säongen, främst inte på hösten när Berget fick agera mer forward sedan Örnen flugit till Israel.

***

Falkenberg stretade emot under ett par år, men det var givet att det inte kunde hålla i längden.

***

Långe Lundh är större än någonsin och står mitt i ett prisregn, senaste Pendel-priset från Getingen.

Det är förstås väldigt välförtjänt.

Jag – om någon – vet hur mycket han har jobbat och slitit och jobbat och slitit, först med att starta upp fotbollskanaken.se och därefter med såväl podcasten, veckokrönikor, mästerskap för både damer och herrar och senast boken.

Det som är klart spännande med det senaste priset är att det delas ut av Expressen som ju en gång (klart tveksam slutsats, om du frågar mig) kastade ut Olof från tidningen men som nu alltså prisar honom för en journalistisk gärning.

Jag vet att han hade inte skulle erkänna det, men det är klart som fan att det är en revansch.

Bra (och mycket) jobbat, min gode vän och kollega.

***

Jäklar vad sociala medier översvämmade av rätt tröttsam malmöitisk dryghet efter det här SM-guldet.

Som jag tydligt påpekade efter landslaget play off-seger mot Danmark: det är en sak att vara en dålig förlorare, men alltid värre att se en dålig vinnare.

Att så många jublande MFF-fans ville vara gladare över hur illa/sämre det gått för konkurrenterna än över glädjen över att deras lag vunnit guld var inte direkt klädsamt.

Det blir inte värdigt.

Men det kanske är sådan mentaliteten är hos de större klubbarnas supportrar idag?

Jag upplevde åtminstone att IFK Norrköpings anhängare bara visade total glädje över vad deras lag gjort förra året och inte över vad andra lag INTE lyckats göra.

***

Kul att futsallandslagets matcher i helgen mot Tjeckien kan ses i TV4Sport.

Jag gillar futsal, även om det kanske är lite som padel: roligare att spela än att titta på.

***

Glöm inte att sportchefen Daniel Andersson visade stort mod när han valde att plocka in en klart oerfaen tränare till den här säsongen.

Det fanns en hel del som inte var säkra på att Allan Kuhn skulle fixa uppgiften att föra den solklara seriefavoriten till ligaguld.

Nu gjorde han det och det blev en frisk annorlunda tränarsatsning som gick hem.

Och den första dansken att lyckas på allvar i svensk fotboll på högsta nivå.

***

Allsvenskans bästa spelare?

Anders Christiansen, Malmö FF

Näst bäst?

Ismael, Kalmar FF

***

Och så snart oktober är över är vi ett steg närmare våren.

Se där, det finns ju massor av glädjas åt.

 

 

 

 

Publicerad 2016-10-28 kl 00:06
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå