POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Inatt kom tårarna: tack ALLA för ALLT

Det är klart att det var inte dag som alla andra.

De dagarna bli nog sällan det när man inser att nästa dag inte kommer vara som dagarna har varit i 23 år.

I nästan halva mitt liv, i stora delar av mitt vuxna yrkesliv har jobbat för TV4.

Nu gör jag inte det längre.

Och även om jag är fullt medveten om att livet går vidare, att allting alltid tar slut, att nya projekt tar vid…det är klart att det känns.

Det känns när det inte längre är som det ”alltid” har varit, när jag inte ska iväg på uppdragen, inte längre jobba (och skratta) med Olof Lundh och alla andra underbara arbetskollegor som jag haft genom åren.

Jag är sällan särskilt sentimental av naturen, vilket kan anses som en svaghet, och även om rätt många under de här sista landslagsdagarna har påpekat att det är ”sista resan” så har jag mest haft i skallen att det varit ett jobb som ska göras som vanligt, som alltid och det måste göras så bra som möjligt.

Så matchdagen var inte särskilt känslomässigt plågsam, vare sig före, under eller direkt efter.

Men så snart vi käkat en sen nattamiddag på hotellet sköljde det över mig, jag drog till hotellrummet, det snurrade i skallen och istället för att sova så låg jag och tänkte vad som har varit och som inte längre är.

Det var jobbigt.

Jag sov inte många timmar i natt.

Och jag grät en sväng, jag ska erkänna det, dels i sorgen över att få lämna det jobb jag älskat i så många år och dels av glädje över hur osannolikt lyckligt lottad jag varit som fått vara en del av det TV4 Sporten vi byggde upp i ett garage för väldigt många år sen.

Jag gjorde det igår på Instagram (@patrickekwall) och gör det här också:

Tack till alla underbara arbetskamrater som jag fått jobba med, vi har haft så oerhört roligt genom åren.

Tack till Göran Svedberg och Kaj Persson, som tog in mig på TV4Skåne 1993, trodde på mig och lät mig göra ”Skånesporten”, Sveriges första dagliga lokala sportprogram, veckan efter jag börjat jobba och knappt sett en TV-kamera.

Tack TV4-sportcheferna Mattan Pettersson, Artur Ringart och Hasse Pekkari (framförallt!) för förtroendet att få göra det jag gjort på TV4 under alla år.

Tack alla ni som var med från början i det där garaget, Peppe Eng, Jensa Tolgraven, Björn Andersson, Peter Jihde, Robban Perlskog, Tuss Eng, Johan Spindler, Malin Holm (en sån klippa!), Charlotte Junckes, Leffe Lindroth, Lillen Bergström, Anders Rydholm och Tobbe Lideberg – vi byggde något unikt som jag tycker att vi ska vara stolta över.

Tack Janne Scherman som var en fantastisk mentor och förstående TV4-chef.

Tack alla andra TV4-kollegor genom åren.

Och, inte minst, tack Olof Lundh för tio år av glädjefyllt radarpartnerskap, så fyllt av glädje, galenskap och allvar.

Jag glömmer er aldrig.

Tack alla tittare som på något vis varit en del av alla dessa 23 år, tack för att ni stått ut, tack för att ni ville titta och tack för alla underbara ord på sociala medier de senaste dagarna, ni anar inte hur mycket det värmer.

Jag tackar förstås också alla ni som genom drygt 10 år läst den här bloggen, ni har verkligen varit ett stöd i tider då det blåst snålt och alltid mer förstående än alla andra.

Mitt avtal med TV4 sträcker sig året ut och jag kommer inte göra fler TV-uppdrag, men det blir några blogginlägg till och då hoppas jag få tid att sammanfatta även den tiden.

Men slut i TV4-rutan är det.

Och nöjet har varit helt på min sida, jag vill gärna att ni ska veta det.

Tills vi ses och hörs någon annanstans: tack och hej.

Publicerad 2016-11-16 kl 13:38
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå