Har planerna i Skåne varit dåliga när det gått åt helvete?

Inte riktigt samma stämning som när jag var där och såg Warbergs blå fans dominera, men lite småputtrigt, familjärt och trevligt.

Det kan ibland vara att föredra än att sitta i en hall där jävelskapet härskar, oavsett om det är någon som ska in i ett bås och slåss eller kasta öl och annat; en fördel med att 08-framgångarna i hockey kväver den del av fotbollsintresset i stan är ju att Käppakriget får ta över en del av eländet på och utanför läktarna.

***

Manchester United vägrar förstås att ge upp.

Scholes mål i Manchesterderbyt på Fergie-time betydde en del för slutdramatiken i England.

***

Jag läser i Bladet att representanter…som mest sitter på kontor, förvisso…för Malmö FF och Helsingborgs IF menar att del i deras framgångar är att de har satsat på en bra plan.

Jag får inte ihop det resonemanget.

Av flera skäl: HIF och MFF har ju vunnit matcher på åkrar som de i Åtvidaberg och Kalmar, Malmö har tillochmed tappat poäng hemma mot ett medelmåttigt lag som Halmstad och INFÖR säsongen tränade ALLA lag på konstgräs, om de inte var utomlands.

Och innebär det samtidigt att Helsingborg/Malmö haft dåliga planer de år på senare tid som det har gått åt helvete i slutändan?

Alltså, 1) jag högaktar att de bägge skånska lagen lagt ned tid och pengar för att skapa bästa förutsättningar med sina naturgräs, jämför med andra som lågprioriterat och ändå fått godkänt 2) Helsingborg och Malmö möts i seriefinal på tisdag för att de, så här långt, varit de två bästa lagen i allsvenskan…ingenting annat, det går inte att tro att underlaget betyder allt.

***

När det går dåligt för IFK Göteborg så väljer alltså fans att åka till deras träning och förklara att de är usla.

Som om spelarna inte märkt de själva när de tittat i tabellen.

Är det så man stöttar laget i sitt hjärta?

Jag förstår mig inte på fans, det är väl bara så.

***

Jag höll lite på CaperioTäby, men gillade ändå Storvreta lite för att de valde att inte rusa in med hela laget när de gjorde sina mål.

Det ser för fjompigt ut.

***

Jag förstår inte varför allsvenskan skulle må bättre av att se tolv lag möta varandra tre gånger, som nu så många vill förorda.

Det är redan en av Europas jämnaste serier (vilket ju är en del av charmen, trots allt), skulle det bli mindre jämnt med 12 lag?

De som vill ha färre lag säger att vi idag inte har 16 lag som håller allsvensk klass, men ändå slår alla varandra (nästan) och det lag som just nu inte har vunnit en match i allsvenskan är det lag som vann samma serie förra året.

Jag är inte helt hundra på att attraktionskraften skulle bli så mycket starkare med en allsvenska där (exempelvis) Trelleborg möter Gefle varandra tre gånger istället för två.

Det är två lag som ju alltid blir bland de tolv.

Eller är tanken att tvångsnedlytta vissa lag så att vi bara har en serie med lag från Stockholm, Göteborg, Malmö, utfyllt med Örebro och Borås?

Jag är helt övertygad om att kvaliteteten på allsvenska fotbollsspelare inte handlar om hur många lag serien innehåller.

Det finns annat att lägga tid och kraft på.

***

Olympic fick svåraste tänkbara motstånd i sin division 3-återkomst; storsatsande Höör med Mats Lilienberg och Mattias Thylander kom till Lindängens IP och gnetade sig till en 1-0-seger mot Huldas esteteter.

Men Interdödaren Micke Hansson går skadad.

När han kommer tillbaka så vänder det.

***

Imorgon Fotbollskanalen Europa.

Med lite tur ska vi chilla galet.

Det är det som gäller numera, har jag förstått.