Jag, fiskdammsansvarig

Fiskdammsansvarig!

Så blev det alltså på möte inför lördagens julmarknad i Dragonparken, arangerad av en klass tillhörande bland andra Wilma, 11 år.

Jag kom liksom inte undan.

Och i valet mellan kaffe- och glöggansvar, korvgrillsansvar, ansvar för hästkrake till ridning, loppisförsäljningsansvarig, bakningsnasvarig…så var valet aldrig särksilt svårt.

Bara att löpa godis, godispåsar, ta med sig fiskdammsskynke och fiskespö med lina, fick jag veta.

Herregud.

Det här är inte riktigt min cup of tea, men vad gör man inte för att stötta? (Tydligen det mesta)

Frågorna hopas sig nu i min skalle och jag känner stressen komma.

Var köper jag lösgodis till bra prisi stora mängder? Eller vad vill de ha sina påsar? Hur mycket? Vem har ett fiskespö med lina och fiskdamsskynke hemma, liksom?

Ska jag köra några sköna trollertricks (här har Wilma, 11 år, antytt något om totalförbud)? Kan man skrämma barnen? Ska jag sätta en kokt broccoli på kroken, bara för att se DEN minen?

Ett tag funderade jag på att lägga iPads i påsarna, vi är ju trots allt i Apple Bay-neigbourhoods. Men efter snabbundersökning via twitter så visar det sig att folk kan sina fiskdammar och Långe Lundh menar att det är tveksamt med iPads i påsarna eftersom barnen i Bromma redan har det. Han föreslår cash. I rulle.

Jag förstår i alla fall att clementiner är en glädjedödare.

Tacksam för alla tips för att slippa bli lynchad av uppretade brommamorsor i Odd Molly-koftor.