Från Redaktionsjuggen, Mästaren och en hel del andra i min närhet som kan sitt Balkan och om vi säger så här: som om en dansk hade beskrivit vad han känner för Esbjerg.
“Till vad skulle ni åka, sa du?”
Följt av:
“Åh, herregud”.
Jag vet inte om det är så illa, vi tuffade fram längs en hyfsad motorväg i en hyrbil vars motorljud ständigt tycktes kräva ytterligare en växel och långt innan vi var framme hade mörkret lagt sig som ett täcke över gråslitna bostadsblock.
Lite neonglittrande tingeltangel längs cityvägarna hängde kvar efter julen, annars kom ljuset endast från blek och trött gatubelysning samt från de små mediokert ihopsnickrade stånd längs trottoarerna som säljer tidningar, frukt, chokladbitar och något grillat på spett.
Vi kände dock en touch dysterhet när vi tog ett varv runt den uppfräschade handbollshallen och såg skelettet av en slaktad gammal fotbollsarena ligga som ett jättelikt vrak mitt i stan.
Och även om jag kan uppskatta den där lite söta doften av tungt brinnande vedträd, så vet jag att det är från koleldningsfabriken vars skorsten sprutar en tjock blyetstgrå dimma likt en rymdraket rakt upp mot en svart serbisk himmel.
Det är när jag frågar vår servitör på Hotel Aleksandar om fotbollslaget i stan som han säger, rakt ut, om sin egen stad:
“Everything here is crap”
Då vet vi lite av vad som väntar när vi vaknar en söndagsmorgon i Nis. Alltid bra att ha något att utgå från.
Å andra sidan är vi ju här för att jobba och inte pyssla med…som Redaktör Pol Pot så fint låtit uttrycka det…”förströelse”.
***
Hela storyn med Ryan Giggs och brodern som nu uttalat sig om hur Ryan vänstrat med sin fru – och knappt orkar bry sig om att be om ursäkt – är inte särskilt vacker någonstans.
Det säger väl också en del om hur en del av dessa fotbollsmiljonärer tappar all verklighetsförankring och tror att de kan göra vad som helst. Och komma undan med det.
Men mot sig egen bror? Fy fan.
***
Underhållande att läsa om hur Långe Lundh får ta hand om Darling i Qatar, som vore den unga rookien en Stig Helmer.
Darling är dessutom en sådan som bär mössa inomhus och då är han varken frön Södermalm eller bär skägg.
Enkelt: vi jobbar inte i korta byxor, vi bär inte stickad yllemössa inomhus.
***
Min lördagskrönika i Getingen handlar om hur lätt det ibland kan vara för en del människor att slentrianmässigt pissa på idrotten.
Som forskare och annat, sådana som sällan eller aldrig varit i närheten eller levt mitt i idrottsrörelsen själv.
Du läser krönikan HÄR.
***
Djurgården tänker alltså James Keene och Ricardo Santos.
Det känns lite som att ta sig an skadat gods, vilket inte behöver vara fel (se vad Gais gjort)…man vet ju exakt vad man får, varken mer eller mindre.
Det är inte direkt så att det slår upp ett fyrverkeri bakom Stockholm Stadion när namnen kommer på tal, det är ju inte det.
***
Har Perlskog landat ännu?
***
Jag sprang på Joakim Boldsen, den danske handbollsstjärnan som numera bara spelar försvar i AG Köpenhamn, och han menade att Sverige inte bara ska gå vidare från sin grupp (Makedonien, Tyskland, Tjeckien), vi ska vinna den.
“Med det försvarsspelet och de målvakterna, det kan inte gå fel”, menade Boldsen.
För övrigt alltid en fröjd att visats med handbollsfolk, aldrig några divalater, aldrig någon skitnödighet, alltid bara hederligt hyfs: vänligt och tillmötesgående, alldeles oavsett om du är eller har varit en världsstjärna.
***
Ligger det verkligen någonting i ryktena som säger att Pontus Farnerud kan vara på väg till Blåvitt?
Då börjar Mild/Stahre sannerligen rusta rätt tungt.
Och varför inte, senaste säsongens IFK Göteborg hade inte spelarmaterial som höll tillräckligt hög klass.
***
Fullsatt hall i Sveriges första EM-match, 4000 makedoner förväntas ha tagit den korta bilvägen hit och de lär låta som det dubbla i en liten och komakt hall.
Men de flesta svenskar vet vad som väntar och rätt många av dom var med när Sverige mötte Kroatien i Split för två år sen, det lät en del då också.
***
Jag minns rätt mycket genom fotbollslag; platser, städer, tröjfärger.
Som att GIF Nike spelade i rött, Kvarnby i blått och FC Paralimni i vitt
Därför tänker jag Radnicki Nis när jag tänker staden Nis, det laget har man ju hört talas om. Möjligen var de med i Tipscupen på den tiden och då kan man ju ha upptäckt det…liksom man alltid upptäckte Carl Zeiss Jena, de var ju alltid med…eller så sitter det bara kvar i bakhuvudet från någon match i Cupvinnarcupen som Bosse Hansson fick referera till lite kort när det var hösttorsdag i Sportnytt.
Radnicki Nis kör på fortfarande men är, enligt vår servitör, rätt usla och håller till i lägre divisioner. Handbollslaget är däremot i högsta ligan, men de har ingått i en fusion och när jag frågar om basket så säger han bara:
“I do not even know if Nis have a team, thats how useless they are”
Han uppskattar verkligen sin stad, vår servitör.