Trädgårdsmästaren lät hälsa att ett par nya träd behövde vattnas rejält och jag tänkte att nu måste man tänka på det också.
Mee, så här: det har inte behövts tänka på så mycket om vattning.
Det har liksom skött sig självt.
Alla ni som talade om att idag vandrade hösten in på allvar i stora staden…jaså, gjorde den…när var det den försvann?
***
AIK och Elfsborg har tagit två av sex möjliga poäng i den allsvenska guldstriden.
Uppenbart är att det kommer så väldigt många tajta och tuffa matcher framöver att varenda trepoängare kan vara guld värd.
***
Nog var det ganska tydligt att Elfsborg accepterat sin roll “underdog” på Råsunda: ligga lågt, använda Anders Svensson som en Laban Arnesonsk “mittfältslibero” och ställa rätt mycket offensivt hopp till speed från Hult och Lasse Nilsson, ett motlägg från Elm eller ungdomlig smartness från Claesson när det väl fanns läge att kontra.
Det var ett taktiskt drag som ett hemmastormande AIK aldrig riktigt kände sig bekvämt med.
Och sanningen är nog att AIK kände att de förlorade två pinnar samtidigt som gästerna kände att de vann en.
***
Snart släpper vi en nyhet som jag tror (och vet) att både jag, Långe Lundh och ganska många läsare/tittare kommer att uppskatta.
***
Det som talar för Elfsborg framöver är spelprogrammet, utan Europa League och med lite “lättare”motståndare kvar att möta.
Det som talar emot boråsarna – åtminstone i jämförelse med Häcken och AIK – är att truppen blöder och att der ser ganska tunt ut ju längre ut på avbytarbänken du kommer.
Sådana där elaka höstavstängningar kommer att drabba ett skadedrabbat Elfsborg hårdare.
I det fallet har AIK en fördel.
Å andra sidan kommer Europa League-spelet ta en hel del kraft…först och främst mentalt, tror jag…hur kul och inspirerande det än är att spela den typen av matcher (det måste ju vara en roligare vardag än att springa omkring och träna).
***
Den allsvenska guldstriden blir inte direkt mindre intressant under torsdagen eftersom både Häcken och Malmö FF ger sig ut i matcher som knappast är av sådan karaktär att det är givna trepoängare för något av lagen.
Helsingborg har styrka i sitt lag att störa Häcken.
Och i nuläget är MFF bättre än IFK Göteborg, men det vilar en hel del annat kring den matchen som börjar på pres och slutar på tige.
***
Martin Hansson satte sig i en svår sist på Råsunda när han i början visade tydligt att han släppte en solklar varning på AIK:s Moro Ibrahim.
Den typen av nivå blir ju vansklig för att då känner alla andra spelare på planen att de också ska komma undan klara varningar, sen hamnar man i en ond cirkel: spelare bli förbannade att de blir varnade och hänvisar till den där situationen när Ibrahim inte blev varnad och domaren, i sin tur, ger inte ett andra gult kort (som till Svensson när han applåderade Hanssons beslut) när det sannolikt borde vara ett för att han vet att han varit för snäll tidigare.
Sätt gärna nivåer i spelet, närkamper och småsaker – för det kan alltid gälla för alla.
Men varna när det ska varnas, för en varning är lika mycket varning i tredje minuten som i den 72:a.
(Bortsett från målfirande, men det är ju en annan sak, är jag rädd).
***
Älskar att Klose erkänner för domaren att det inte var mål, att han tog bollen med handen.
Där har vi en ärlighet vi ser sällan ser på en fotbollsplan på den här nivån.
***
Var det den dödande smällen på Örebro SK?
Förmodligen.
Det är för många lag över ÖSK som måste tappa för många poäng för att närkingarna ska kravla sig upp på kvalplats.
***
Tänk att Gefle aldrig faller ihop, så som alla tror att de alltid ska falla ihop i Allsvenskan.
***
Nytt superintressant Ekwall vs Lundh On Tour på ingång här på fotbollskanalen.se – håll utsokt.
***
Just Moro Ibrahim kändes väldigt mycket som en bromskloss i AIK:s offensiva spel, klart obekväm med bollen i blötan.
Tyckte det var konstigt att Daniel Gustafsson inte fick mer speltid i AIK denna kväll.
***
Sett till resultaten och sett till återstående schema så känns det inte som att IFK Göteborg kan andas ut i bottenskiktet.
***
Tack, Alex Schulman som nu vädrar denna galenskap offentligt!
Själv ser jag knappt sovrummet för alla jävla kuddar.
***
Hur vågade Anders Svensson, med all den rutinen han besitter, ta den förolämpande applåden efter sin varning.
Kände han att Hansson aldrig skulle “våga” ta upp gult till?
Eller tog han en risk?
***
HÄR hittar du de avslutande matcherna i guldfighten.
***
…och hur mycket gick “skyttekungen” Martin Lorentzon efter Niklas Hults skadade axel när han valde att på NHL-vis bara “gå på kropp” mot den den framstormande elfsborgaren?
Och hur nära var det ett direkt rött, sett till en regelbok?
***
För övrigt är oktober ett jävulens påfund som det är.
Inte bara en påminnelse om den sommar (nåja) som flytt med allt vad de tinnebär i form av mörker, kyla och fukt – det är också månaden när du vet att det är ett halvår kvar tills det att ljuset dyker upp igen.
Lite som att starta ett maratonlopp och börja tänka på hur lågt det är kvar vid första kilometermarkeringen.
Den allsvenska guldstriden är ett ljus i det mörkret, trots allt.
Och snart är det jul igen.