Jag ser bara mossgrönt.
Åt vilket håll jag än tittar när vi ska ta oss framåt längs snirkliga vägar och genom mörka tunnlar så ser jag grönt i en nyans av mossa.
Och får.
För att inte tala om vatten: längs med berg, runt varenda hörn så som hav, uppifrån, nerifrån men mestadels från sidan.
Färöarna är dränkt, insjunket och marinerat i vatten och det som växer är tovigt mossgrönt gräs över berg, vägar, torg och hus (jodå, på taken)…just därför finns det också en poäng att ha över 70.000 får, för finns det någon som uppskattar att stirra rakt in i mossgrönt gräs dag in och dag ut så är det får.
Det är ytterst få dagar under ett år som det INTE regnar på Färöarna och jag får en känsla av att de som bor här har gett upp för längesen. Eller så struntar de i det.
Jag har inte sett ett enda paraply under hela dagen, men sånt är nog inget för en karg färöing.
Dessutom har jag svårt att se hur det skulle hjälpa.
Vattnet kommer möjligtvis uppifrån, men när det väl når människan mellan berg och dalar så kommer det från alla håll som i en turkisk dusch – men aldrig uppifrån.
Det är svårt att inte fascineras av ett storsint landskap, det är svårt att inte tjusas en dag eller två, kanske tre.
Men att leva här…mitt i isolering, regn, vind, mörker, fårskockar, fiskeindustri och i en nyans som går i mossgrönt överallt, vart du än går, var du än ser…år ut och år in, det är knappt begripligt att föreställa sig.
***
Än en gång: det kommer inte att bli någon enkel match.
Hade vi inte tillräckligt med bevis för det innan så fick vi det när vi såg Färöarnas träning.
Det som var en taktisk träning dagen före match var bland det värsta jag sett i form av “brutalitet” i samband med en landskamp.
Bland annat kapade mittfältaren Suni Olsen från B36 en av lagets stjärnor, Holst från Silkeborg, väldigt medvetet rakt över smalbenen med dobbarna före. Jag trodde aldrig att Holst skulle resa sig igen (det tog ett tag) och Suni Olsen visade inget som helst medlidande.
Träningen fortsatte lite i den andan.
Fanns det något som rörde sig, då small det.
Sverige ska och måste vina den här matchen, men de får räkna med att det kommer att göra ont.
***
“Jag kände igen mig när jag landade“, sa Wernbloom och garvade.
Då tänkte han inte på Moskva.
Ni får gissa vilken stad…
***
Jag, Foto-Soffan och Loverboy tog hyrbil längs vägarna, upp till Eyderöy för att hitta den gamle toppluvemålvakten Jens Martin Knudsen.
“Jag har en fiskefabrik. När ni kommer till en mack tar ni till vänster mot havet“, lät han meddela.
Det var en fröjd att få språka med honom, han var lika skön nu som han var den gången han fick legendstatus i fotbollseuropa.
![]()
Jag fick hans bok “The Bobble Hat Goalkeeper” som han gett ut på tre språk, engelska och tyska, förutom färöiska.
“Det är svårt att sälja många böcker på färöiska”, som han sa (även upplagan på cirka 5 000 böcker sålts, det bor knappt 50 000 i landet).
Men det går ingen nöd på Knudsen, om vi säger så.
Han har två fiskfabriker som tillsammans omsätter 40 miljoner om året. Euro!
***
Det är möjligt att vi lär behöva en Wernbloom på planen, nu när det kommer att smälla i regn, vind och kyla.
***
![]()
Vi åker hem med chartrat TV4-plan i morgon efter matchen, lite landslagsstylish sådär.
Men med mindre kärra.
Den här saken ska vi fladdra iväg i mot Arlanda.
Hur ska vi ens kunna veckla ihop Långe Lundh in i den saken?
***
Färöarnas tillmötesgående presschef beskrev livet på Färöarna som att “bo i helvetet”.
***
![]()
Jag och Foto-Soffan omklädda för besök i fiskfabrik.
***
Tänk att den 12 september, dagen då Färöarna besegrade Österrike i den där matchen, numera är nationaldag.
Så stort var det.
Och så mycket betyder fotbollen här.
***
Vi bor i ett skjul.
Och jag får förstås leva med det, Torshavn är ett litet ställe med begränsat antal hotellrum.
Men det är inget kul att krypa ned i sängkläder som stinker av sur gammal ingrodd svettlukt.
Där någonstans går det en gräns.
***
Det är ändå alltid väldigt spännande och intressant att få komma till nya platser och ta del av sådant du förmodligen aldrig skulle få uppleva annars.
I det sammanhanget har jag verkligen fotbollen att tacka för mycket.
I andra också, för den delen, när jag tänker efter.
***
Utan att ha tagit del av stängda träningar och därför inte ha hundra koll på hur spelare sett ut, jag hade startat så här mot Färöarna:
Isak – Lustig, Granen, J Olsson, M Olsson – Svensson, Källström – Larsson, Zlatan, Kacaniklic – Ranegie
***
Det blir en prövning, det blir ju det.
Men vi åker härifrån i morgon, vi ska inte glömma det.