Du vill ju inte gärna svika och därför fick det bli en kompromiss:
Jag behövde vara på Tre Kronor-Ryssland i Jönköping för dokumentärprogram som snart dyker upp i en ruta nära dig, men jag ville också se IFK Göteborg-Malmö FF som började nästan samtidigt.
En bra uppkoppling på Kinnarps Arena blev räddningen.
Ett getöga på hockeymatchen och ett annat på laptopen och CMores sändning från Gamla Ullevi.
Det var underhållande på bägge håll.
Och hockeyolkets mediapack, som Wennerholm och Nyström och dom, nickade förstående.
***
I ganska många år har jag efterlyst en regering som betonar allvaret i det jävelskap som drabbar fotbollen. Att inte – likt idrottsministern – stoppa huvudet i sanden och montont upprepa “klubbarnas ansvar, klubbarnas ansvar, klubbarnas ansvar”.
När det allra största problemet handlar om en hel del grovt kriminella element (inte en “liten klick”, hade det varit en “liten klick” hade det aldrig varit ett stort problem), vilket åligger samhället att ta hand om.
Lundh har också varit väldigt ettrig i ärendet och krävde så sent som efter kastandet på Stadion att Reinfeldt agerade.
Jag trodde många var med oss.
Men det hann nog inte gå två minuter förrän Fredrik Reinfeldts fördömande av kriminaliteten runt fotbollens klubbar ifrågasattes och kritiserades.
För att han håller på Djurgården.
För att det borde gjorts tidigare.
För att att det fanns andra problem att lika kraftfullt agera mot.
Bland annat.
Och det är så typiskt.
Det är så typiskt att det alltid, alltid, alltid ska handla om vilken klubb- eller politisk tillhörighet någon har. Att det inte går att se lite längre över en horisont och tillsammans verka för att idiotin som förstör för klubbar och goda fans får ett slut.
Det är så typiskt att det ska finnas människor som tycker att eftersom ingenting har gjorts tidigare så borde det inte göras nu, som att det är bättre att fortsätta med tystnaden.
Det är så typiskt att man hellre ägnar kraft åt att diskutera det som borde göras på annat håll, än att tycka det är bra att det görs något som är bra i just det här ämnet.
Jag tycker att det var förträffligt av Reinfeldt att han gjorde som han gjorde.
Jag bryr mig inte ett dugg om vilket lag han eller justistieminister eller jordbruksministern eller någon annan i regeringen håller på. Jag bryr mig inte om det betraktas som populistiskt, så länge det inte var tomma ord (återstår att se). Jag bryr mig om att någon i ledande ställning äntligen säger att nu får det vara nog.
Ja, det kunde gjorts för längesen. Det kunde gjorts när Anders Limpar hotades till att sluta, när Hammarbys ledning hotades så att de slutade eller när Djurgårdens Stefan Alvén gav vika för hot…jag kan tyvärr räkna upp mängder av exempel. Men bara för att det inte gjordes då, innebär det ju inte att man inte måste göra det till slut…jag vet inte när det egentligen hade varit “rätt tid”: om två veckor, om en månad, om ett år, 2010?
Hade han gjort det i ett ärende haft att göra med AIK eller Hammarby eller Blåvitt eller Helsingborg eller Malmö så hade det hetat att han gjort det “bara för att han är djurgårdare”.
Jag ser det inte som jäv eller känslor för lag att påpeka att man ska göra allt för att få bort kriminella element från samhället och från fotbollen. Gör man det så tänker man sannerligen trångsynt.
Och, ja – det finns mängder av samhällsproblem som kräver krafttag, men det är en annan fråga som får diskuteras på annat håll – nu handlar det om den här frågan och då får vi koncentrera oss på hur regeringen hanterar den, Och inte hur den hanterar andra frågor.
Jag tycker saker i Reinfeldts tal tyder på att det ändå är bra att han är en flitig fotbollsåskådare, skitsamma vilket lag han supportar. Det lät som att han hade koll och det var oerhört positivt att han så kraftfullt pekade på eländet som ett samhällsproblem mer än ett fotbollens problem.
Men ändå handlar en stor del av efterdebatten mer om att det egentligen hade varit bättre att Fredrik Reinfeldt gjort som han och alla andra regeringar gjort länge nog, duckat och undvikit att ta tag i problemet.
Det är för sorgligt.
***
Jag blev väldigt imponerad av Malmö FF mot Blåvitt.
Det såg homogent ut på alla håll, klokt och rätt ofta väldigt snillrikt.
Robin Olsen i målet är ett fynd från sockerbetsmarkerna kring Klagshamn och Filip Helander har hämtat sig starkt från sin första allsvenska chock förra året, han ser ut som en kommande svensk mittbacksklippa.
Sen gillade jag även Pa Konate, den 19-åriga inhopparen som snyggt böljade fram på vänsterkanten.
***
När Tomas Bodström var justitieminister arbetade han väldigt hårt MOT huliganismen, rätt ofta motarbetad av andra sossar och rätt ofta efter stökiga tillställningar på Råsunda. Jag tror inte det hade ett dugg att göra med att han är AIk:are, snarare att han ville fotbollen väl. Och därför brydde sig.
***
IFK Göteborg har en helt annan grund att stå på än förra året, till största del tack vare Mattias Bjärsmyr som spridit lugn i klubben sen han dök upp i höstas.
Även om avstängde Jacob Johansson var väldigt saknad (enda gången Nordin Gerzic visade aggressivitet, eller enda gången han syntes överhuvudtaget, var när matchen var slut) så strålar det en känsla om laget som säger att de tror på vad de gör. På riktigt.
***
Den här gången “friade” domaren. Rätt eller fel?
Sett till den tuffa linje som Jonas Eriksson satt på matchen så kände jag att Alvbåges knuff i ryggen på Pontus Jansson inte var så överdrivet farligt. Inte i en tät duell på en hörna. Inte sett till hur matchen hade varit.
***
Det är förstås också uppskattande att se det avståndstagande brevet från Djurgårdens spelare och ledare.
***
I slutändan vill alltså de flesta ändå bara se till vad som gynnar eller missgynnar sitt eget lag, sin egen klubbtillhörighet och (i det här fallet) sin politiska samhörighet.
Att vara sig själv närmast, misstro och misstolka för att den är si eller så, håller på ditt eller datt.
Tycker någon att vi ska få bort det elände som uppenbarligen skadar delar av vår största folkrörelse så ifrågasätts motivet för att man är “media”, håller på ett lag, håller på ett annat lag, det är populism, det kunde gjorts något åt integrationspolitiken istället, det kunde ha skett 1997 eller hur man nu känner för att vrida det.
Istället för att känna att vi vill ha bort de som förstör och därför var det bra att regeringen till slut förklarade att de inser allvaret.
För mig är det rätt ointressant vem Fredrik Reinfeldt hejar på under en fotbollsmatch, för mig är det viktigare att något görs för att motverka problemet.
***
Vad jag tyckte om hockeymatchen?
Strålande.
Väldigt mycket folk framför mål.