POPULÄRA LIGOR

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Några sanningar om landslaget (skadar inte)

Det var nog någon gång i slutet på 90-talet som jag senast gick upp vid 06-snåret för att spela fotboll i den legendariska Reklamserien, där kick off är 06:30 eller 07:15…på den tiden på en grusplan på en idrottsplats på väg ut mot Lidingö.

I morse var det comeback.

Och debut för BOW Reklam.

Mina minnen från 90-talet var att det var ganska lugnt och att TV4:s lag var relativt medelmåttigt.

Nu hade jag en fläskläpp efter en armbåge i ansiktet, ett par skav på hälsenan samt en motståndarspelare som hysteriskt argt skrek till sina lagkamrater att “nu måste vi kuka upp oss för helvete!” som en morgonens andra väckarklocka: det var på riktigt.

Vårt lag körde med The Legend, Cribba Uhrlin, som mittback, Viasats Henke Strömblad i målet och med två allsvenska skyttekungar, Christer Mattiasson och Kaj Eskelinen, längst fram.

Själv smög jag omkring på en kant och kände mig lite som en färöisk mittfältare…noll meriter, lite småtung och med ett helt vanligt jobb…men det var roligt och junisolen sken väldigt vackert denna morgon över en liten konstgräsplan vid Skytteholms IP.

***

Sverige-Färöarna 2-0.

Det är ungefär så bra som ett svenskt landslag är just nu.

På en bra dag kan vi slå Österrike och Irland, på en sämre dag får vi stryk och tvingas kämpa för att göra två mål på ett land vars hela befolkning hade rymt inne i Friends Arena och det hade blivit sittplatser över.

Som det ser ut just nu har vi inte ett fotbollslandslag som kommer ha en chans att nå VM i Brasilien, för det kommer kräva så oerhört mycket mer för att gå fullt mot Irland och Kazakstan borta, Österrike hemma, möjligen ta en pinne mot redan klara tyskar och sen ett kval på det.

Det är sanningen och den som vill påstå någonting annat ljuger för sig själv.

Det går att tjata sig döv om “sätter vi bara våra chanser” eller “vi spelade ju ganska bra första kvarten” men du behöver inte vara Einstein, du behöver inte ens rita pilar och skriva uppsatser om djupledslöpningar för att krasst konstatera att Sverige gjorde en tam match hemma mot Kazakstan, en rätt bedrövlig match borta mot Färöarna (då vi på riktigt var illa ute), en fantastisk halvlek mot Tyskland men också en rätt erbarmlig, en initiativlös och andefattig 0-0-fight mot Irland hemma, en klumpig förlust borta mot Österrike och så det vi tvingades genomlida på Friends Arena igår.

Så “bra” är vi i detta kval.

Varken mer eller mindre.

Och en enda ofattbar halvlek…som aldrig mer kommer att upprepas…kommer inte att räcka till en VM-biljett.

***

Ytterligare en sanning: Färöarna skulle haft en solklar straff vid ställningen 1-0.

***

Det har talats om att Erik Hamrén har “hattat” med startelvor men inför gårdagens match hade (nästan) sju svenska spelare startat i alla matcher: Isaksson, Lustig, Granen, Jonas Olsson, Seb Larsson, Zlatan och Elm…dock fyra av fem starter för Elm, därav “nästan”.

Han har tvingats ändra på vänsterback och forward på grund av skador.

Han har valt olika spelare på vänster mittfält innan Kacaniklic blev stabil där, han har valt olika alternativ med Elm på mitten.

Det är ingenting som är konstigt med det, det är ju snarare så att Hamrén varit väldigt konsekvent i sin laguttagning i detta kvalspel.

Till matchen mot Österrike tvingades han till fem ändringar på grund av skador/avstängningar/barn som skulle födas – EN spelare petades, Jonas Olsson.

Då fick Hamrén skit för det.

Jag vet inte om det var känsligt för att det var en mittback och för att vi så gärna vurmar för dessa, hade det varit en mittfältare eller forward hade det inte blivit samma reaktion.

Personligen ser jag inga som helt problem i att man i ett fotbollslag, på den här nivån, petar eller byter ut spelare om man känner att det inte fungerat istället för att fortsätta med någonting som inte gått så som man hade hoppats.

Att spelare blir petade på proffsnivå får de ta, och det tror jag Olsson gör också, och landslaget är ju ingen skyddad verkstad för någon. Sen kan vi ha miljoner åsikter om det är rätt eller fel spelare.

Det är en myt att Erik Hamrén skulle ändra extremt mycket i startelvor mer än någon annan förbundskapten, det är bara det att vi glömmer så lätt.

Och så som det sett ut så här långt, så borde han kan gjort det lite oftare.

***

Ska svenska fotbollsstjärnor verkligen sjunka så lågt att de blir provocerade av ett gäng semiproffs så att de tar röda kort eller börjar bråka med dom?

När spelet går i stå så är det alldeles för ofta antingen domarens eller – som i det här fallet – någon banktjänsteman eller snickares “fel”. Lite för mycket, lite för ofta.

Där har vi ju uppenbara attitydproblem som landslagsledningen måste ta tag i.

***

Erik Hamrén ville inte ta in någon annan forward när Tobias Hysén tackade nej/skakade sig, inte ens när Johan Elmander blev avstängd.

Jag utgår från att han kände att alla andra var för dåliga.

Och det är klart att du hade fått gräva rätt långt ned i påsen, men jag vet inte om vare sig Daniel Larsson, Lasse Nilsson, Markus Rosenberg, Samuel Armenteros, Denni Avdic, Erton Feizullahu eller vem du vill i den skalan, hade varit så mycket sämre än det vi tiil slut stod med vid sidan om Ibrahimovic.

Ola Toivonen är i sina stunder är väldigt bra nr 10, vilket han visat ofta i PSV Eindhoven, men när han grottar ned sig i den attityd han visat under den här samlingen så blir det vad det blir.

Igår kunde han dessutom kostat Sverige en smärre katastrof när han helt tappade sin gubbe på en hörna och orsakade en straff som den i övrigt totalt misslyckade bulgariske linjemannen blundade för.

Erik Hamrén har länge litat blint på spelare som Rasmus Elm, Ola Toivonen och Sebastian Larsson…han kan inte vara särskilt nöjd med någon av dom.

Så istället för att tycka att Hamrén “hattar” så känner jag att det börjar bli läge att testa någonting annat på en del positioner, som med Albin Ekdal igår.

Jag känner också att det är den offensiva balansen som sviktar och att bristerna i den är större än de i defensiven, vilket vi såg tydligt mot Färöarna både borta och hemma.

***

Tänka sig, idag skjutsade jag Wilma, 14 år, till skolavslutning.

I höst börjar hon i 8:an.

Tiden går.

***

Vi kan förstås gnälla över 2-0 hemma mot ett av Europas sämsta lag.

Men danskarna!

Herregud, vad händer med det så stolta fotbollslandet?

Armenien, av alla, vann alltså med 4-0 – i Köpenhamn. Då hade armenierna förlorat matchen innan. Mot Malta. På hemmaplan.

Överlever Morten Olsen det danska fiaskot?

***

Klart att Lundh, eller vem som helst, får ställa en fråga till Sveriges lagkapten. Även om den är känslig.

Och det är klart att lagkaptenen får svara som han vill.

***

Färöarnas förbundskapten, Lars Olsen, hävdade inför matchen att Zlatan Ibrahimovic är den stora skillnaden mellan lagen.

Vi kan förstås skratta åt det, om vi vill.

Men om vi nu ska tala om sanningar: borta mot Färöarna gjorde han ett och spelade snyggt fram Kacaniklic till det första.

I går tog han själv bollen vid mittplan, spelade ut till Lustig för att sen avsluta till 1-0, sen fixade han straffen som han själv slog i mål.

***

Ja, det var nedtonad stämning i Friends Arena men det är som det är med våra landskamper och det var inte direkt så att det bjöds upp till fest ute på planen. Om vi säger så.

Däremot var det 32.858 åskådare, det tycker jag är helt fantastiskt.

Ser vi till hur Färöarna dragit folk i andra bortamatcher så är det en av de största publiksiffror de spelat inför någonsin.

Det var 32.769 i jättelandet Tyskland när färöingarna var på besök. 24.000 i Österrike, 19.000 på Irland och går vi till förra kvalet så ser vi 9.000 i Serbien, 15.000 i Belfast och så vidare.

***

Det råder förstås inget tvivel om att Sverige spelar helt utan självförtroende, vilket några svenska spelare betonade efteråt.

Vad det beror på finns det nog inget entydigt svar på.

Men så länge har jag varit med och bevakat landslag (sen 1990) så tror jag att jag känner av om det är fullständig harmoni eller inte.

Och det är det inte.

Vi har idag en världsklasspelare och det ska vi vara glada för.

Det är kring Zlatan Ibrahimovic vi bygger allt, på alla tänkbara plan och det är han som bestämmer och får bestämma i stort sett vad han vill och hur han vill.

Jag tror ingen säger till Zlatan vad han ska göra, för han gör ändå som han vill. På, såväl som utanför planen.

Det är inte helt okontroversiellt såklart, men jag tror att Erik Hamrén hade fått än mer skit medialt om han inte fått med sig världsstjärnan.

Så vi får leva med att det är som det är, eller snarare: just nu lever ett svenskt landslag för att det är som det är.

Men jag tror inte att det är en miljö som skapar fullständig harmoni alla gånger och det som kommer att krävas i höst är att Sverige fungerar som ett LAG.

Med elva spelare. Inte bara en.

***

Ett väggpass till Christer Mattiasson i straffområdet som den gamle skyttekungen såklart snirklade i mål, strax efter klockan 07:15 en vanlig onsdagsmorgon – där har vi ytterligare en fin merit till min rätt sorgliga fotbollskarriär.

Helt vanlig fotbollslycka det också, på sitt sätt.

 

 

 

Publicerad 2013-06-12 kl 11:15
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddat
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto