Ett annat mejl
Ekwalls blogg
Ett och annat mejl dimper fortfarande ned efter krönikan om idrott och religion.
Jag publicerade en del kritiska (och i flera fall rätt otäcka, enligt mitt sätt att se på omvärlden) i senaste blogginlägget. Ni som vill ta del av “positiva” gensvar (som var i huvudsak med klar majoritet) kan göra det via mitt Twitterflöde på @ekwall, det skulle kännas lite konstigt att publicera alla mejl som tycker ungefär som jag (men tack, alla ni som mejllat via ekwall@tv4.se).
Men ett av dessa mejl vill jag gärna låta er ta del av eftersom det belyser ämnena på ett – anser jag – väldigt intressant sätt.
Här är det:
“Hejsan Patrick,
För länge sedan undrade jag om du bara var galen eller om du var ett geni. Aldrig att du drar dig för att kavla upp ärmarna och ta tag i ett känsligt ämne, som man på förhand kan räkna ut att det kommer bli en storm av, och säga din mening. Okej, det finns många kollegor till dig inom media som gärna slänger lite bensin på ett brinnande bål eller som då och då sparkar in öppna dörrar eller slår i blindo runt omkring sig för att skapa lite oreda. Men många gånger känns det bara plastigt och som ett försök att synas mer än att verkligen säga sin mening.
När du däremot vässar pennan för att skriva så känns det verkligen som att det kommer från dig själv och att det verkligen är något som du själv tycker. Det berör mig. Och det ska du fasiken ha beröm för.
Det dröjde inte så värst länge från det att jag börjde följa dig då jag slutade undra om du var galen. Det största skälet till det är ju att jag håller med dig i det mesta och skulle jag placera dig i hörnan där galningen håller till så skulle jag ju placera mig själv i en tvivelaktig position.
Och nu när du har, på kort tid dessutom, dragit upp två av mina gamla käpphästar så har jag jublat.
Jag lever själv i ett heteroförhållande och kommer så att göra så länge jag lever, om jag inte blir änkeman eller singel så klart, och känner mig trygg i min sexualitet. Jag är dessutom övertygad ateist men har inga problem med att folk tror saker jag själv är övertygad om inte finns.
Men båda dessa världar, gayvärlden och religionen, har jag ändå rätt nära förhållanden med då jag har väldigt goda vänner som lever i öppna homoförhållanden och det finns personer som lever efter olika former av böcker, som av dem består av åsikter som är heliga, i min direkta närhet.
Jag är verkligen inget språkrör för någon sida av dessa ämnen men när jag läste det du skrivit nickade jag medhållande.
Det är väl inte direkt varje dag jag sitter ner och pratar om bögars rättigheter i världen med mina homokompisar. Det beror till största delen på att de faktiskt inte riktigt definerar sig som homosexuella. Lika lite som jag springer runt på dagarna och tänker hur jäkla hetero jag är tänker ju de hur jäkla homo de är. Det är klart att de jag känner går med i Prideparaden och det är klart att de behöver “stå upp” för sina rättigheter då och då. Men de jag känner tycker åtminstonde att det är högst ointressant att de är homosexuella.
Jag tvivlar starkt på att det finns ett merintresse av att veta om en person älskar en man eller en kvinna eller gillar att sätta på sig det motsatta könets standardskläder. Det som gör en person intressant är ju vad den personen säger, tycker eller presterar på till exempelt en idrottsarena eller en scen.
Att vara homosexuell är ju varken ett kall eller ens något man själv valt och därför borde det ju vara upp till var och en att själv välja fritt om man i dagens, rätt otoleranta, samhälle vill gå ut öppet vem man lever med. Det är klart att det kan vara bra att stora förebilder kliver ur “garderoben” för att hjälpa andra personer som har det svårt och tills det är helt normaliserat och accepterat. Men jag tycker ändå att du har rätt i sak. Att veta om en person klär sig i vissa kläder eller väljer att älska en person av samma kön är högst ointressant.
Men det är väl som min allra närmaste vän som förövrigt är oerhört klok har sagt.
“Det är väldigt viktigt för många människor att kunna klassificera personer i olika fack så att man vet vad man ska tycka om dem”
När det gäller religösa personer är det rätt kul. De väljer att tro på det som passar dem och tyder skrifter och citerar dem lite hur som. Oftast kan de också med skriftens hjälp skydda sig när de framför unkna åsikter. Jag har läst både Main Kampf och Bibeln och det står stolligheter i dem båda två måste jag säga. Läste i din blogg att en del valde att citera bibeln. Vem som helst kan ju läsa en del av den och finna gott om citat. Till exempelt
[2 MOS 21:7]
“om någon säljer sin dotter till trälinna, så skall hon inte friges som trälinna friges”
[2 MOS 21:20-21]
“om någon slår sin träl eller trälinna med en käpp, så att den slagna dör under hans hand, så skall han straffas därför. Men om den slagna lever en eller två dagar, skall han inte straffas, ty det var hans egna pengar.”
Dumhet besvaras med dumhet. Väljer man att citera en skrift som är så full av märkliga åsikter så är man ute på mycket tunn is. Tvivlar nämligen på att de som bestrider homosexualitet med hjälp av bibeln tycker att det är okej att sälja sin dotter som trälinna eller att det heller är okej att köpa en polsk hemhjälp av en slavhandlare och sen komma undan med att slå ihjäl henne för att hon låg och dog i plågor i flera dagar och inte dog knall och fall.
Så. Summan av kardemumman.
Jäkligt bra skrivet och tack för alla texter du fått ur dig under åren och som du framöver kommer producera.
Och må din blogg aldrig läggas ner.
P.s. Jag är inte så jäkla präktig att jag inte har en enda fördom mot det ena eller andra. Självklart har jag hävt ur mig både det andra och tredje i bilen när jag är arg och sagt saker jag varken tycker eller ens tänker i vanliga fall. Så jag är inte någon form av moraliskt superhjälte.
Och, nej.
Allt du skriver håller jag inte med om och allt du skriver tycker jag inte är fantastiskt. Men för att uppskatta solen så måste det vara mulet ibland också och det är just skilda åsikter som kan göra saker och ting intressanta på riktigt ibland. D.s.
Ha det bäst
Mvh
Daniel”
Publicerad 2013-08-27 09:22