GRAVID-SPÄNNING no more.
På morgonen denna tisdag den 10 september 2013 såg Tindra Ekwall, 0, dagens ljus.
Mörkhårig, utstående öron, sugandes på tummen och världens finaste lillasyster till Wilma Ekwall, 14.
En Frisör som heter Hannah gjorde ett starkt jobb…eller hela jobbet, ska sägas…och mår bra.
Tack till ALLA snälla som har hört av sig via Twitter, Facebook, Instagram, mejl och sms.
Tack även till personalen på BB Stockholm, Danderyd, för oslagbar hjälp, service och vård.
***
![]()
Eftersom Tindra hade så pass mycket bollkänsla att dyka upp på morgonkvisten, så hann vi göra oss redo för Kazakstan-Sverige…det måste börjas i tid.
Det ska erkännas att hon gav ett något ointresserat intryck, men att under sina första timmar i livet få uppleva en VM-kvalseger och landslagets snabbaste mål på 101 år – det är ändå något att minnas.
Tindra gav upp i paus.
Jag såg hela med ett par andra babylyckliga pappor (och en mamma) i ett TV-rum på avdelningen och konstaterade…
….att Erik Hamrén kunde sätta sig på flyget med Mission Completed…sex poäng i bagaget, det finns ingen anledning att kräva mer i ett sånt här läge.
…att Albin Ekdal gjorde sin allra bästa A-landskamp och fungerade extremt mycket bättre mot det här moståndet än det brittiskt bufflande irländarna. Det anfall han drog upp till målet var storartad blick, kraft och speed.
…att Anders Svensson är ovärderlig i den här typen av matcher och ger ALLTID Sverige en möjlighet att etablera ett eget spel.
…att Zlatan var tämligen misslyckad i såväl passningsspel som i läget (frisparkarna får klart underkänt), men han var förstås knivskarp vid målet och han agerade storartat som lagspelare och som en kapten som leder sin styrka.
…att Isaksson gav Sverige det lugn som behövdes när kazakerna öste på med sina inlägg och passningar i djupled.
…att det är sällan du ser ett mål efter 28 sekunder, men det måste vara ännu mer sällan att du hinner se en målchans till det andra laget innan ett sådan tidigt mål kommer.
…att webb-TV-programmet SUPERLIVE från Harrys i höstas hade bättre stämning runt sin studio än Femman hade från sin pubsändning i samband med ett VM-kval där stackars Ravelli och Mjällby hade placerats i en stående position som gjorde att de kände sig lika bekväma som en blyg femteklassare inför sin första muntliga redovisning inför sina skolkamrater.
…att Alex Kacaniklic ha blivit lite för ljummen för min smak på senare tid. Som om han blivit kuvad i sitt spel. Mest alibipass. Vi vill ju se Kacaniklic utmana och hota med sin irrationella spelstil, aviga vändningar och fina ryck. Det är så han blvit den spelare han är idag. Inte genom att spela bollen fem meter hit, tre meter dit.
—mittbacksparet Antonsson/Nilsson hade det tufft inledningsvis med bollar/löpningar bakom dom, men spelade upp sig och släppte sen inte en jävel över bron.
….att Elmander nästan aldrig ska vara nästsist på bollen i ett anfall. Han ska helst alltid vara sist på bollen, den som avslutar.
…att Åkeson uppenbarligen gått upp i rök.
…Jimmy Durmaz närmar sig en startplats.
…att varningen på Ekdal var jobbig. Avstängd nästa.
…att sex poäng alltid är sex poäng, skitsamma vilket.
…att en dag som denna finns det annat som känns viktigare, men att det altid är kul att göra saker tillsammans med sina barn.