Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Om att bo mitt i en chikan

En gyllene regel jag lärt mig genom alla år i branschen: släpp aldrig en hotellbokning till någon annan, någonsin.

Jag har gjort det två gånger till Långe Lundh.

Ena gången hamnade jag i ett iskallt rum i en annan människas bostad när Lundh hade fixat ett “boutique-hotell”  Johannesburg.

Den andra gången löste han ett rivningsfärdigt hotell i Valletta på Malta som hette något med spa men som ett barn kunde ha listat ut via deras hemsida kontra prisbilden: ett råtthål…slutade med att Lundh själv trummade ned för åtta trappor och skrek till receptionen att “this is a robbery”.

Jag bokar alltid hotellen, jag vågar blygsamt påstå att jag är en mästare på att hitta rätt.

Ändå gav jag Åslund chansen när vi skulle förflytta oss till Abu Dhabi.

Bortsett från att vi hamnade på ett hotell som låg 5-6 mil från själva staden Abu Dhabi (det är ett stort område) så var vi bokade mitt på en Formel 1-bana. Med pågående träning till klockan 22 varje dag.

Det är sant.

Har du varit i närheten av en racingbana så vet du att det är som att sitta en meter från en högtalare på en konsert. Med ett ljud som är entonigt och kryper in i skelettet på dig.

Utanför entrén var det för jävligt, uppe vid poolen gick det inte att prata med varandra utan att skrika och mitt rum låg i en chikan.

Jag bodde kvar i en kvart.

Efter att ha utövat mina färdigheter i kosnten att vara ett västerländskt svin lyckades jag lösa ut oss alla utan kostnader, bokade omgående nytt – den här gången inne i den stad som vi ska jobba i.

Rasta-Danne och Darling (Åslund körde eget race – om uttrycket tillåts – och åkte från Dubai på egen hand) kastade sig in i taxin och skrek: kööööööör härifrån.

***

Det bidde ingen VM-final för det svenska U17-landslaget och det kom inte direkt som en överraskning.

Sveriges chans var att utnyttja de möjligheter som gavs när nigerianerna gick bort sig bakåt (vilket de gjorde väldigt uppenbart ibland), men den här gången fanns inte de marginalerna eller den kylan…faktum är att Sverige inte hade fler chanser i 3-3-mötet men då gjorde vi tre mål och faktum är att Nigeria hade ett större spelövertag den gången än de hade nu.

Jag tyckte ändå att det här svenska laget visade fin karaktär och hade 1-1 kommit (chanserna fanns: Sonko Sundberg och Strandberg!) så tror jag att de nigerianska spelarna hade kommit i gungning.

Men vi ska inte glömma att Nigeria hade en boll inne som avblåstes felaktigt för offside och en stolpträff i början på andra.

Sverige kunde gå från sin semifinal med högt huvud, de gav det en rejäl chans och ingen vek ned sig…vilket är det här lagets kännetecken.

***

Nanne, alltså, till Hammarby.

Där ser man.

Jag tycker att det är ett fint val OM Hammarby vill och ska bygga någonting nytt som en dag ska sluta i allsvenskan och få fäste där igen.

Det är ett strålande val på sikt. Det kan mycket väl ge klubben den ordning och reda som den och deras anhängare är värd att få.

Men smekmånaderna vara inte särskilt länge i Bajen-kretsar.

Det är möjligt att Nanne Bergstrand lyckas omgående, ingenting behöver tala emot det.

Men om han inte gör det, om Hammarby inte lyckas exakt så som alla deras fans vill att de ska lyckas – helst här och nu – hur mycket tålamod har man då? Hur mycket vill klubb och fans (eller spelarna) lyssna på lugnande toner som säger att Nanne bygger på sikt, du får vänta och se?

Ja, det ska onekligen bli intressant att se och följa.

***

Min onsdagskrönika handlar om att det här U17-landslaget har visat att ingenting är omöjligt, inte ens när Zlatan lägger av.

Läs den HÄR.

***

I Abu Dhabi nu, med andra ord.

***

Det är ändå lite humor att man i VM-turneringens mediacentret i samband med Sverige-Nigeria uppmuntrade alla till fulstream om de ville se den andra semin mellan Argentina och Mexiko.

VM-arrangören hade inte den betalkanalen som sände.

***

Ett brons är ett brons är en medalj.

Och Sveriges grupp har visat sig vara av sådant virke att Sverige inte är chanslöst mot Argentina.

Frågan är hur mycket Sverige orkar, även om jag inte såg några som helst tendenser till trötthet ens mot Nigeria.

Det har slitits hårt på de centrala linjerna i laget och vi ska inte glömma att Sveriges bästa 17-åring, Isak Sssewankambo, bara kunde spela 20 minuter i turneringen.

***

Lockar nye sportchefen med sig Valmir Berisha från Halmstad till Hammarby?

**

Annat var det på Carlos Reutermans, Emerson Fittipaldis och Jackie Ickx tid, då kunde man åtminstone njuta av de coola namnen.

 

Publicerad 2013-11-06 kl 17:05
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER