I mitt fall handlar det inte så mycket hur jag upplevt mästerskapet.
Snarare var jag har gjort det.
Efter ett fotbolls-VM, till exempel, som är ett dubbelt OS och dessutom ett ständigt resande är du så slutkörd eftersom du levt med jobb sisådär 15-16 timmar om dagar. I 35 dagar. Då handlar det bara om att glömma, ta dig samman som människa och gå i bivack.
Men efter att ha sett OS på TV – för övrigt utmärkt löst av Viasat, föga förvånande – är det annorlunda.
Och när jag tryckte på köks-TV:n i morse kändes det tomt med nån TV-shopsvariant på 3:an, när du under dryga två veckor vant dig vid att käka frukost till en OS-tävling i någon form.
Men du vet ju också att det går över. I bägge fallen.
Snart vänjer du dig vid att sitta framför filmjölken med ett triss-skrap i bakgrunden.
Och när du väl hämtat dig från ett mästerskapsjobb så tar du sats mot nästa.
***
Ryssland, Österrike, Montenegro, Moldavien, Montenegro, Lichtenstein.
Två går direkt till EM-slutspelet i Frankrike, ett tredje för (minst) spela play off.
Lottningen är, sett ur ett kommersiellt perspektiv, fruktansvärd grå och trist utan något lag som direkt lockar: inget England, Italien eller Spanien.
Inte ens ett Norge eller Island.
Och det hade ju varit lite halvkul med Gibraltar, som är helt nya, om vi nu ändå ska ställas mot ett blåbärsgäng.
Å andra sidan slapp vi något som skulle betraktas som helt omöjligt, som exempelvis Tyskland senast. Och dels slapp vi en och annan mardrömsgrupp.
Ryssland var starkare än Portugal i gruppspelet och det säger en hel del, men portugiserna är sällan hundraprocentiga i gruppspelet (tre play off i rad) och Ryssland går att besegra.
Österrike må vara lite på väg uppåt men en Alaba gör inte ett helt lag. Det är en nation som vi ska ha bakom oss.
Montenegro var annars den jobbigaste nöten i sin lottgrupp, där fanns det betydligare enklare lag att få. Montenegrinerna var länge ett starkt hot i Englands VM-kvalgrupp och har ett lag med ett par fixstjärnor.
Men så starka som vi lätt vill tro att de är hemma i Podgorica, så bra var det inte på hemmaplan i senaste kvalet. Oavgjort mot Polen och England förvisso, men förluster mot såväl Ukraina (0-4) som – Moldavien (2-5).
Däremot gjorde de överraskande bra resultat på bortaplan.
Moldavien hade vi inga problem med senast det begav sig, ojämnt och i grunden inte bra nog.
Och Lichtenstein är vad det är.
Jag är lite osäker på vad ett nytt svenskt landslag har för status men normalt ska det här gå att lösa hela vägen till ett EM-slutspel, även om jag inte tror att det blir en enkel resa.
Det jag ser som positivt är att det ser ut som om ganska många lag verkar jämna i standard och kan ta poäng av varandra och Sverge har av hävd varit bra på att tappa få onödiga poäng.
Intressant är att Sverige får en extremt tuff öppning på kvalet i höst med både Österrike och Montenegro på bortaplan. Dessutom Ryssland på hemmaplan, men det ser jag som enbart positivt. Det är oftast en fördel att direkt efter sommaren ställas mot ett lag som nyss deltagit i ett mästerskap.
***
Är det verkligen Sveriges bästa vinter-OS?
Vi tog flest medaljer förvisso, men i Turin blev det sju guld, jämfört med två den här gången.
I medaljligan blev Sverige 14:e i Sotji, på sjätteplats i Turin.
Det är alltid guld som glimmar.
***
Vad hände egentiigen här?
***
Snart allsvenskan och jag längtar, som alltid, varje år.
Men det känns inte direkt som om det har slagit blixtar kring de svenska lagen inför säsongen, det är tydligt hur försiktiga alla lagen är med ansträngda plånböcker.
Och självklart är det trist att tre väldigt stora allsvenska profiler som Stefan Ishizaki, Tobias Hysén och Jiloan Hamad försvunnit… sak vi gå efter “trevlighetsgrad” bland svenka spelare så är det ett enormt tapp.
Dessutom är Henrik Rydström inte längre med eller Daniel Tjernström eller Stefan Selakovic eller Micke Dahlberg eller…ja, det finns en hel profiler som inte längre är med och förgyller.
Då vet vi åtminstone att det kommer nya.
Ser fram emot det. Också.
***
Ska du vara helt säker på att inte få i dig något som helst dopingklassat preparat ska du helst odla upp egna djur, grönsaker innan du käkar dom. Du ska hämta ditt vatten ur en rinnande naturlig källa.
Du vet aldrig.
Däremot vet du förstås om du fuskar medvetet.
Eller om du äter en medicin som du vet innehåller ett ämne du inte får ha för mycket av i kroppen.
Jag tyckte Mattias Norström var väldigt bra i Viasats studio när han talade om att en sån här fråga aldrig får ha gråzoner.
Antingen är medel förbjudna eller inte. Framförallt om du inte kan styra din egen kropp mot olika sorters grad av ämnet.
I det fallet kan jag känna att dopingreglerna blir flummiga och i slutändan drabbar idrottaren, antingen så är ett medel inte tillåtet eller så är det.
Jag kan inget om medicin men när Tre Kronors läkare säger att “en tablett om dagen skulle vara ok”...köper han det då rakt av eller tänker han på hur STOR tabletten är eller vad som händer om man tar den en kvart före en match?
Om nu en tablett innebär att Nicklas Bäckström kan åka dit, då ska han inte ta någon överhuvudtaget och det MÅSTE en ansvarig läkare ha koll på. Det handlar ju framförallt om att aldrig ta en risk och det handlar om att IOK är en varelse som aldrig någonsin skulle ens överväga att lyssna till vad människan säger eller känner eller fått veta i ett sådant här sammanhang eftersom Gunilla Lindberg och hennes pampkompisar aldrig skulle komma på tanken att ge utrymme för annat än svart, vitt och benhård byråkrati.
Det kan inte ha varit en nyhet för någon.
Och just därför är det som har hänt inte någon annans fel.
Det tror jag nog att även Tommy Boustedt inser när han vaknar upp ur sin affekt och funderar närmare på omständigheterna (jag gillar Boustedt och han står alltid på spelarens sida, vilket är en god egenskp, men här tappade han det helt).
***
Bayern München är FÖR bra.
***
Thomas Ravelli såg stark ut vid lottningen i Nice och artikulerade distinkt.
Kul också att se Jan Tomaszewski, polacken som räddade Staffan Tappers straff 1974.
Jag och fotograf Lillen Bergström träffade honom i hans fuktiga gillestuga i Lodz där han visade bilder på sin proffstid i Real Mallorca och bjussade frikostigt på vodka.
***
Guds Son är kung nu och jag är förstås inte överraskad över att han (och Viasat) gjorde ett så snyggt OS.
Framförallt behövdes ju Olas tyngd och erfarenhet när det brann till efter Bäckström, då var det inte lägga att bara stryka medhårs.
Det som varit mest överraskande för mig är hur snyggt TV3 behandlat reklamfrågan, de har varit väldigt sparsamma med break och valde goodwill före att alla tänkbara cash ska in, skitsamma vad folk tycker.
Ett grepp inom kommersiell TV som vi inte sett på senare år och som möjligen har förändrat andras syn på vad som är alltid är viktigast. Sen ska vi inte glömma att Viasat kan sin premium-TV och främst ville trycka in folk i en fortsättning på kanalens kommande utbud.
Men de kunde absolut ha valt att maximera varenda liten tänkbar reklamkrona och de valde att inte göra det.
***
Ola Toivonen ville helst till något riktigt stort i England, Italien eller Spanien.
Nu blev det som det blev: Rennes.
Och det var det bäst som kunde hända.
Toivonen har fått speltid omgående, självförtroendet lyfter och när han är som bäst är han en väldigt bra spelare för ett svenskt landslag.
***
Om man säger så här: de jag talat med som jobbat nere i Sotji längtar inte en sekund till ett nytt OS just nu.