Det känns som om det var ett tag sen men nu är vi on the road, eller snarare track (tåg gäller), när vi tar oss an ännu en omgång med Grandiosa SM i Fotbollskunskap.
Ikväll rattar vi deltävlingen i Göteborg (O’learys Avenyn, kl 18:30), imorgon är vi i Borås (Harrys, 18:30).
Som vanligt är det Offside som har gjort frågorna, som vanligt är alla varmt välkomna att titta in för att testa sina kunskaper, som vanligt finns det en del priser att vinna på varje ställe och lika mycket som vanligt är det jag och Lundh som är enhälliga utfrågare och domare.
***
Det goda med påsken är att det ger dig en hel del allsvensk fotboll (och fantastiskt väder i år).
Jag hann beta av en hel del och det var sannerligen en blandning av sött och salt.
Förutom Malmö FF:s virvlande anfallsfotboll, som understundom var imponerande på Swedbank Stadion, så imponerades jag stort av det IFK Norrköping uträttade på Friends Arena.
Den 08-styrda mediapakten funderade efteråt mest på AIK:s tillkortakommande, min minnesbild var istället hur smart, klokt och bra Janne Anderssons lag hanterade motståndet i en svår bortamatch.
Isaac Kiese Thelin var strålande i någon sorts modern targetroll, där har Norrköping ett sparkapital som åtminstone jag inte hade räknat med.
Christoffer Nyman visade att han mycket väl är värd en plats i en januariturné, i jämförelse med andra stjärnor på planen.
Christopher – han med ph – Telo har länge varit en favorit…”snabb, tekniksk, underhållande”, som Pelle Nyström alltid brukade säga i referaten från Lisebergshallen.
Och Ravez Lawan tillsammans med Andreas Johansson kompletterade varandra utmärkt på centralt mittfält.
Visst, AIK såg lojt ut och kastade iväg alla förhoppningar på Robin Quaisons irrationella fötter när så mycket annat gick i stå men Pekings lugn, smartness och fart utmanövrerade en av favoriterna till SM-guldet.
***
David Moyes gick alltså från att vara “The Chosen One” och en hyllad manager, som uppenbarligen varit väldigt framgångsrik i Everton, till en komplett sopa och värdelös – på tio månader.
Kan det vara så enkelt?
Är det bara tränarens fel att spelarna i Man United plötsligt presterar sämre?
Jag vet inte.
Däremot tror jag att det krävs en hel del för Manchester United att så snabbt ge upp David Moyes och det är förstås mycket möjligt att han inte alls har fungerat med spelarna.
Vilket kanske inte heller har varit det allra enklaste med så många spelare som vant sig vid en annan manager – och andra framgångar – under så många år.
Det enda som någonsin kommer att accepteras i Manchester United efter Sir Alex är resultat, det är nog den krassa verkligheten.
Självklart är det så att Ferguson inte drog jämnt med alla spelare, och vi kan alla vilka stjärnkonflikter det rört sig om genom åren, men han hade ett enormt förtroendekapital att ta av och han hade resultaten.
Men då vet vi också att Sir Alex var ifrågasatt, tre år efter han blev anställd…som det står att läsa under hans karriär:
“For the 1989–90 season, Ferguson further boosted his squad by paying large sums of money for midfielders Neil Webb, Mike Phelan and Paul Ince, as well as defenderGary Pallister and winger Danny Wallace. The season began well with a 4–1 win over defending champions Arsenal on the opening day, but United’s league form quickly turned sour. In September, United suffered a humiliating 5–1 away defeat against fierce rivals Manchester City. Following this and an early season run of six defeats and two draws in eight games, a banner declaring “Three years of excuses and it’s still crap … ta-ra Fergie.” was displayed at Old Trafford, and many journalists and supporters called for Ferguson to be sacked. Ferguson later described December 1989 as “the darkest period [he had] ever suffered in the game”, as United ended the decade just outside the relegation zone”
Oavsett vem som tar över efter David Moyes så kommer den managern aldrig att ha samma chans att överleva dåliga resultat som en gång Ferguson hade.
Dels är det nya tider, dels ställs det större och andra krav på Manchester United idag.
***
Sverige spelar landskamper 28/5 mot Danmark i Köpenhamn och 1/6 mot Belgien i Stockholm.
Sett till hur det gått för svenska spelare ute i Europa och sett till vad en del spelare presterat i allsvenskan så borde det vara läge för Erik Hamrén att ta ut en och annan spelare från den inhemska ligan.
Guiilermo Molins, för att ta ett exempel på en spelare som är stekhet och absolut borde kunna ges en chans – eftersom han i nuvarande form borde ha något att tillföra.
Det finns säkert fler, men vi utgår från Molins.
Idag är det allsvenska spelprogrammet upplagt så att en spelare som Molins förmodligen inte kan bli uttagen till den truppen – om inte två rätt tunga allsvenska matcher flyttas; Malmös matcher mot Elfsborg (26/5) och AIK(1/6).
Eller om inte Malmö FF frivilligt låter Molins delta i landslaget istället för hos sin arbetsgivare.
Överhuvudtaget förstår jag inte riktigt hur någon tänkt, eller inte tänkt, när det gäller spelprogrammet. Ska det spelas två allsvenska matcher (Elfsborg-Malmö, Helsingborg-Falkenberg) SAMTIDIGT som ett svenskt landslag spelar landskamp på hemmaplan?
AIK och IFK Göteborg spelar, för övrigt, dagen efter landskampen mot Belgien…om vi nu ska se till andra allsvenska lag som möjligen har spelare som kan vara aktuella för Hamréns testlandskamper.
Mycket underligt.
***
Falkenbergs rugbyfotboll mot Elfsborg under en halvlek var också imponerande. På sitt sätt.
Henrik Larssons lag skrämde sannerligen livet på elfsborgarna och det var tung kroppskontakt i nästan varenda närkamp.
FFF ville markera att ingen ska koma hit och komma.
Det höll i en halvlek.
Och möjligen väckte det Elfsborg, som på något vis smyger lite i den allsvenska vassen utan något större favorittryck på sig.
Falkenberg har ett hyggligt mittfält, jag gillar kiwin Dan Keat väldigt mycket, och framåt besitter de en del tyngd när chanserna ges.
Men i försvarsspelet görs det lite för enkla misstag då och då, sådana som du kom undan med i superettan men straffas hårt av i allsvenskan.
Ibland får jag också en känsla av att målvakten Otto Martler väger lite för lätt, men det är möjligt att det bara är en känsla.
***
Kan det möjligen vara så att Sir Alex Ferguson visste när det var läge att lämna?
Att ganska många av de spelare, som idag tycker managern är värdelös, möjligen är på väg ned i karriären?
***
Malmö FF:s anfallsfotboll är en stormvind, som sagt.
Därför var det förstås imponerande av Djurgården att åka hem med en poäng och Dif:s första mål var en kontring (vägrar skriva “omställning”) av högsta klass, där har Pelle Olssons lag ett vapen de kan dra mycket nytta av så länge Simon Tibbling får möjlighet att slå den avgörande passningen.
***
Kalmar, Lund och Stockholm har de övriga deltävlingarna under SM i Fotbollskunskap.
Du läser mer HÄR.
Kan utlova många intressanta och blandade frågor, från såväl då- som nutid.
Dock inte den här, en av mina favoriter: VEM spelade för såväl Malmö FF som IFK Malmö på Malmö Stadion under en och samma allsvenska säsong?