Det är den tiden på året nu, strax före ett stundande mästerskap, då du aldrig riktigt hinner att stanna upp och djupandas för det är en miljon grejer som ska betas av i snabb ordningsföljd och innan du ens har hunnit märka av att allt blivit grönt, träden blommat så är du i början på juni och ska åka till ett VM och jobba i fem veckor.
Maj försvinner alltid så blixtrande snabbt före ett fotbollsmästerskap och till slut står du alltid där, strax för avresa, med en lista på sådant du borde göra, ville göra, skulle göra.
Men inte gjorde.
***
Erik Hamrén presenterade den svenska landslagstruppen inför Danmark och Belgien och jag inte oåstå att den innehöll några större överraskningar, mycket beroende på att det egentligen inte fanns några “realistiska” överraskningar att presentera.
Åtminstone inte bland de spelare som togs ut, just därför är den iskalla handen riktad mot Jonas Olsson som INTE är med det som skulle kunna betraktas som en överraskning.
Och då var han ändå inte med senast.
Ungefär så.
Sebastian Eriksson var ingen riktig skräll, sett till vad som fanns att välja mellan; ingen från allsvenskan och skador.
Det är både svårt och lätt att vara Erik Hamrén idag.
Svårt för att vi är i ett läge där en hel del svenska spelare ute i världen har jobbiga säsonger bakom sig och att det lilla nya som då och då poppar upp ramlar tillbaka på ruta 1 lika snabbt, den här gången Muamer Tankovic, tidigare Tobias Sana, Mathias Ranegie, John Guidetti.
Lätt för att det inte finns särskilt många alternativ att bolla med när truppen ska värpas fram.
***
Min söndagskrönika i Getingen om Petter Northug som plötsligt spelar ledsna hunden.
***
Lars Cramer är en lite överraskande allsvensk hjälte så här långt i allsvenskan.
Dock kan jag inte låta bli att tänka på Seinfeld så snart jag ser namnet och vill helst uttala det sådär amerikanskt: “Krejmer”.
***
I Malmö under tisdagen för ett eget litet kostymevent i JRS utsökta lokaler på Norra Vallgatan, där jag med god hjälp av Danny Wess och Sekreteraren fick stifta bekantskap med sköna gamla Malmöprofiler som Olle Berggren, Patrik “Bjärred” Andersson, Bosse Svanberg, Per Wilander, Kapten Jimisola, Olympic-vänner, Per Ågren, Tommy Theorin och många andra.
***
Ja, vi kan alltid hävda att idag har ett landslag som är i avsaknad av spelare som är starka ute i Europa.
Och det är förstås inte bra, hellre tvärtom.
Men Sverige har inte alltid haft ett landslag bestående av tre-fyra superstjärnor (typ Henke, Zlatan, Ljungberg).
Erik Hamrén nämnde även Olof Mellberg och jag är en stor fan av Mellberg, men jag vet inte om han ska räknas som en “superstjärna” i det avseendet…hade kanske varit det om han hade slagit sig in i det försvars-stjärnspäckade Juventus, men det gick som det gjorde. (Och ja, Mellberg förtjänade bättre när han var som allra bäst).
Idag har vi en spelare som lätt kan betraktas som en av världens fem-tio bästa. Vi har ett stort hopp ned till några habila rutinerade pjäser (Isaksson, Källström, Elm, Lustig, Hysén), några lovande (Ekdal, Mattias Johansson, Oscar Hiljemark) samt en Marcus Berg som glöder och mycket väl kan studsa tillbaka till den status som gjorde honom till en av U21-Europas bästa.
Vi kan förstås alltid jämföra med VM-laget som åkte till USA 1994.
Då var det med en utskälld målvakt (Ravelli) som många ville peta, en vänsterback 8Ljung) som hade ett jobbigt år i Galatasaray, en högerback (Nilsson) som spelade i Helsingborg, en mittfältare (Ingesson) som hade gått sådär i PSV, en Henrik Larsson som inte direkt gick som ett spjut i Feyenoord och en forward (Kennet Andersson) som kom in i truppen lite som en dark horse efter ett bedrövligt år i klubblaget (Lille, som sen blev Caen).
Jag säger inte att det såg värre ut så, men på förhand hade vi inte så många superspelare på pappret. Det fanns brister och frågetcken även i det landslag som är ett av våra mest ihågkomna.
Brolin (Parma) var förstås riktigt bra men aldrig i närheten av Zlatan-klass, Dahlin (Mönchengladbach) var en striker av klass men betraktades inte som superstar inför VM.
Däremot hade Tommy Svensson en central linje att bygga kring och den var orubblig, Patrik Andersson och Jocke Björklund i mittförsvaret och framför dom på mittfältet: Thern och Schwarz.
Idag har vi en spelare i en återkommande centrallinje och det blir inte mycket till “linje”, även om Zlatan på egen hand kan avgöra matcher.
Så Erik Hamrén är inte i behov av att hitta nya spelare för sådana dyker liksom inte bara upp nuförtiden.
Han är i behov av hitta lite stadga.
***
Bara politiker kan spela idioter och komma undan med det.
Efter att ha sett Maud Olofsson undgå att svara på en enkel och uppenbar fråga i Nuon-affären så kan det inte finnas en enda svensk politiker som ställer sig frågande till att det finns ett politikerförakt.
***
En dag vill jag också hänga med El Kabir på Liseberg.
***
Jag hade gärna sett Hrgota i truppen.
***
I måndags öppnades poolen upp.
Så nu är det åtminstone vår på riktigt, skitsamma väderleken och oavsett om du hinner känna av det eller inte.