BILD-EXTRA: 2014, glädje och sorg

Men händelserikt, det går inte att komma ifrån..det är kanske det allra bästa med det här jobbet, att det alltid händer något som gör att ena dagen sällan ser som den andra.

Det som ock gjorde 2014 till ett väldigt sorgligt år var att goda vänner som jag mött via jobbet, idrottare och kollegor, gick bort alldeles för tidigt i den jävulska sjukdomen cancer.

Här sammanfattar bloggen, som brukligt är, ett år i bilder, mitt år och bloggens år. I ett sammandrag, ska sägas. det finns förstås väldigt mycket mer.

Bloggen?

Ja, om vi ska inleda året med en rolig nyhet för dig som hängt med här genom alla år…den kör vidare ytterligare i ytterligare ett år.

Det tionde!

2014 inleddes så som de allra flesta åren inletts för min del, på en sån här stol bakom en handbollsbänk. Den här gånger under ett kul EM i Danmark.

Tyvärr, tycker jag, så var det nog för sista gången. Åtminstone på ett bra tag. TV4 saknar rättigheter till såväl EM som VM i ganska många år framöver.

Jag kommer sakna just det här jobbet, men jag åker till VM i Qatar och bevakar det en bit ifrån istället.

I januari hyllade vi för övrigt en av de allra största av idrottsledare som vi haft genom åren, Bengt Johansson. Gjordes med en fin liten match i Halmstad och en skön sittning på Tylösamd.

Ett av årets galnaste gig: som en av gästerna i David Hasselhofs svenska TV-show. Tillsammans med Frank Andersson, Tina Törner och JO Waldner. Mycker underhållande.

OS kom och löpsedlarna med det. Även de väldigt lokala. Oklart vem som avsågs här men jag tyckte det var kul att följa från en krönikerande skrivarroll på hemmaplan.

Och krönikor fortsatte jag skriva i Expressen, utan ett enda uppehåll under hela året.

Den här inför den allsvenska säsongen om Klas Ingesson, som vi ju tyvärr fick se lämna oss under senhösten. Så trist och tragiskt att en sann hjälte tvingades ta farväl så tidigt.

Alla mina krönikor finns att läsa HÄR.

Därutöver gjorde jag och Olsson PÅDDEN under varje vecka – hela året. Bland annat 1-årsjubilerade vi genom att sända live.

Alla påddar finns att hitta HÄR.

Jag hängde på Sveriges fotbollslandslag under hela året och det blev aldrig mycket roligare än en festlig selfie med fotbollsvärldens skönas hår i samband med träningslandskampen mot Belgien på Friends.

Sverige gjorde ett rätt värdelöst landslagsår 2014, det går inte att förtränga, men hyggliga (och långt ifrån katastrofala) resultat i EM-kvalet gör att det lever i allra högsta grad.

Kollega Långe Lundh kör ju numera sitt eget race som studioråtta och egen populär podcastare. Men en och annan resa gör vi ihop, vilket är väldigt kul – som när han tvingas trycka ned nån sorts batningsjuicer (han tycker att han behöver gå ned i vikt, trots att han har en kropp lik Twiggys…skägget fladdrar för vinden) i bagaget på Bromma flygplats på väg till Kalmar för SM i Fotbollskunskap.

Mot Brasilien: VM i fotboll.

Fylld av  arbetsglädje och förväntningar på väg på Air France-kärran mot Rio de Janeiro.

…men rätt stor del tillbringade vi i “Gökboet”, ett väldigt speciellt schweiziskt miniland mitt uppe i ett brasilianskt berg utanför brassarnas camp i Teresopolis,

Under långa perioder var vi helt ensamna på detta hotell, jag, Paulinho, Tarlandao, getter, mygg, sluttningskor och folk i schweiziska folkdräkter. Det var en upplevelse på sitt sätt.

Vår chaffis, Felipe Ferreira da Silva, va en fin följeslagare under hela VM-resan. Med bra grepp om ratten, om så krävdes.

Det var såklart ett land så galet tokigt i fotboll som man hade kunnat förvänta sig. Det fanns så oerhört mycket som visade den kärleken, det intresset, den storleken, den galenskapen – exempelvis som att presschefen, Rodrigo Paiva, styrde presskonferenserna från ett eget podium.

En fin liten upplevelse för oss var när vi träffade sköna små killar som levde för sitt lilla lokala fotbollslag med ideelt arbetande tränare i en av Rios favelor. Det gav perspektiv och en annan fälld tår över tragiska människoöden. Men också vetskapen om vad fotbollen betyder för väldigt många unga som inte har någonting annat.

Özz in action…kolla handen!

Som i gamla dar: Andreas A

Ttttfint?

Jag och Bosse

Patrik Sjöberg, skyttekungen per spelad minut

Cribba Uhrlin är noga med vad han har under

Väl hemma: några sommardagar med underbara kompisarna i TV-laget. Sällan har jag så roligt.

Malmö FF gick till Champions League och det var klart givande att hänga med på den resa som Åge Hareide och Co gjorde under hösten 2014. Framförallt var hemmamatcherna på Swedbank Stadion stora arenaupplevelser med svenska mått mätt.

Mitt egna lilla hobbyprojekt, klädkollektionen Difficult By P., hann jag också med att utveckla under 2014. Roligt, annorlunda, spännande, intressant.

Och tänk att 2014 var det 20 år sen som det här gänget samlades i några barracker för att sända daglig sport i TV4. Många av oss hänger fortfarande med i Fyrans kanaler, på ett eller annat sätt.

Nu sågs vi igen, allihopa kom, och vi tog bilden igen. Med bar överkropp.

Men framförallt så var 2014 ett fint år med familjen som ju numera sträcker sig över lite olika generationer.

En Frisör som heter Hannah, såklart.

Tindra, 15 månader, är ny i bloggens värld och med från början.

Och Wilma…ja, någon gång nästa år skriver vi “Wilma, 16 år”, en veteran i sammanhanget.

***

Gott nytt år önskas.

Låt 2015 bli minst lika roligt, inte alls lika sorgligt.