Jag hade dålig koll på det men vi körde en eftermiddag och kväll helt på egen hand igår och helt plötsligt började hon räkna bollarna jag gjort av den där förbannade leran som man ska leka med:
”1, 2, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10”
Exakt så.
Hon utelämnade ”3”.
Hur jag än försökte om och om igen med ”1, 2, 3, 4…” så struntade hon iskallt i trean.
Den fanns inte.
Till slut måste hon ha misstänkt att jag var lite dum i huvudet när jag för femtioelfte gången sa att ”vi ta tar det en gång, 1, 2, 3…”
För Tindra, 2 år, existerar inte trean helt enkelt.
Jag läste liksom hennes tankar på slutet; du, din gamla get, jag hör väl för fan vad du säger men det blir inte något med 3, fattar du inte det?!
***
Varför säger Erik Hamrén att det var en ”bra samling” senast?
Även om han så tycker exakt så innerst inne, ta det för dina ledare inne på ett konferensrum på Scandic Park.
Inte på en presskonferens som alla andra kan se och höra.
Folk är som vansinniga efter den senaste tidens resultat, rätt många må vara populistiska och gärna skriker i kör eller vänder kappor efter vindar, men INGEN vill höra att det var ”en bra samling” efter 1-4 i räven mot Österrike på Friends Arena.
Det är som att stå i en gränd i Pamplona med tusentals stingsliga tjurar framför sig och slita upp ett rött skynke.
Varför? Varför. Säger. Man. Så?
Och även om Erik Hamrén tycker det och sa väldigt mycket annat, där han innerligt beklagade resultaten: varför?
Eller, så här: vad var det som var bra? Maten? Resorna? Träningarna? Hotellrummen?
Jag hänger inte med.
Varför säger landslagschef Lasse Richt i Bladet att ”det bara är några enstaka media som är emot landslaget” och att det är just dessa media som skapat dålig stämning mellan landslaget från det vi kallar ”folket”?
Why?
Är det verkligen i närheten av sanningen?
För det första vet jag inte riktigt med ”enstaka media”, ge mig gärna den eller de som varit överväldigande positiva.
För det andra så räcker det att du kikar lite försiktigt in under ytan på sociala medier (ja, det är 2015) för att verkligheten ska bli glasklar och den talar om att det blåser snäva vindar i och runtomkring landslaget och Erik Hamrén.
Sen kan alla tycka vad de vill om det,.
Men ”fansen” är stingsliga, irriterade, besvikna, arga, på krigsstigen och vill se förändringar.
I många fall är det överdrivet men det är verkligheten.
VERKLIGHETEN!
Är landslagsledningen så avskärmade från planeten att de överhuvudtaget inte känner av hur vindarna blåser?
I sådana fall är det allvarligare än jag hade anat.
***
Matcherna som väntar är, om någon gång, en möjlighet för landslaget att hitta ett flow, ett eget vägvinnande spel, ett självförtroende.
Revansch?
Det är svårt att se två segrar mot Lichtenstein och Moldavien som ”revansch”.
Och jag är lite, lite orolig.
För ärligt talat har det här landslaget haft det småjobbigt att bryta ned sämre landslag på senare år, även om det blev 3-1 mot Montenegro på Friends.
Lichtenstein hemma var långa stunder en plåga innan Erkan Zengin förlöste med ett 1-0-skott som touchade en försvarare in i mål.
Ryssland vann med 9-0 senast, en match som präglades av tidig utvisning och straffmål, så det är vad det är men Lichtenstein kan ibland göra heroiska matcher på hemmaplan.
Och så bra är inte det här landslaget att allting plötsligt går av sig självt, se på resultaten de senaste två åren…det går inte att vara säker på någonting.
Det är faktiskt också en verklighet.
***
Varför säger vår lagkapten, Zlatan Ibrahimovic, att den senaste samlingen var ”katastrof”?
Jo, för att han ser vidden av Fiaskot på Friends.
Och för att han kräver mycket mer än så.
***
En förnimmelse av vad som väntar runt hörnet slog snabbt och obarmhärtigt emot oss när några klara höstdagar kylde ned fingrar och fötter till svidande isande sönderfrusna leder.
Jag varken vill eller orkar rota fram halsdukar, vantar och mössor i lådor som jag alldeles för snabbt tvingas leta upp. Men jag inser att det är ett måste, vintern kommer i år också.
***
Och varför måste Erik Hamrén hamra in i skallen på folk att John Guidetti, som nyligen gjort mål på Barcelona i La Liga, är den enda i 23-mannatruppen som inte kan räkna med att spela från start?
But why!!??
***
Pontus Wernbloom kom nysnaggad till dagens träning i ”Oscar Wendt-frilla” och han bor ju i Ryssland så där lär ju ändå ingen bry sig.
Men den stora sensationen var att Ola Toivonen plockat fram saxen och agerat frisör.
”Bobby Toivonen”, som Wernbloom sa.
***
John Guidetti är alltså en ”joker”.
Senast jag hörde talas om att någon var en ”joker” var när Tore Cervin (även han en sniper i straffområdet) röjde som mest i allsvenskan och europacupäventyr.
Ett tag sa man bara ”Jåkorrn” i Malmö om Cervin.
Men det var ju ett tag sen och jag har för mig att Tore alltid spelade från start.
***
Heja Sverige!
Vilket fantastiskt program.
Så rörande, så glädjefullt, så innerligt och ärligt.
Jag älskar ”Heja Sverige”.
Handbollskillarna från Lund, judo-Daniel, Emra, ja allihop.
Det var längesen jag klistrade mig framför ett tablålagt TV-program som jag gjort för ”Heja Sverige”.
Har du missat?
Se det via tv4play.
Det är världsklass,
***
…och visst är det alltid lätt att vara efterklok, eller för den delen elak i ett tjat om VARFÖR, men när man hör Martin Olssons berättelse om hur det gick till senast så undrar man ju mest en sak: varför fick han spela?
Olsson, som ju såklart vill skydda sig själv efter två svaga matcher, säger att han inte var redo efter skadebekymmer och för lite matchspel, men Hamrén ville chansa och Olsson lovade att ge 100 procent.
Nu konstaterar Martin Olsson att han inte var redo.
Jag förstår ingenting.
Efter första chansningen – den mot Ryssland – hur tyckte Hamrén att Olsson var tillräckligt stabil för en chansning till?
Istället körde förbundskaptenen stenhårt vidare på Martin mot Österrike med två vänsterbackar (som bägge haft en hel del speltid då och den ena spelar dag ut omgång in i Bundesliga), Oscar Wendt och Pierre Bengtsson, på bänken.
Bägge ansågs som sämre alternativ en Martin Olsson som var en chansning.
Varför?
Jo, jag tror jag har svaret och har varit inne på det förut.
Precis som tidigare förbundskaptener så har Hamrén vansinnigt svårt att släppa sin gamla favoriter. Det är inget nytt.
Herregud, Erik plockade med Johan Elmander förra året när Elmander var i så dålig form (mentalt som speltekniskt) att Johan inte ens hade tagit ut sig själv om det hade varit möjligt.
Men det är svårt att skiljas från sina gamla favoriter.
De nya, däremot, får (som i Guidettis fall) veta att de egentligen inte borde vara med men alltid kan duga som en Tore Cervin.
***
Nästa år blir hon tre år, Tindra, 2år.
Men det är möjligt att hon skiter i det och går direkt till fyra.
Så är läget just nu i alla fall.
Återkommer i ärendet.