Hammarby IF vs. Djurgårdens IF; målanalys

En fullständigt vidrig aktion.

Där och då trodde jag att denna person hade fått en härlig derbymatch i ett gassande solsken – inför tusentals åskådare – inställd. Men icke, och någonstans var det väl tur det; matchen startade istället 30 minuter efter utsatt tid.

Före matchen var det fullt fokus på nestor Billborn. I princip samtliga medier hade gjort intressanta vinklingar och reportage av mannen som på kort tid förvandlat Hammarby till en guldaspirant.

Melkemichel å andra sidan var det tystare om. Och framför allt har det varit annat ljud i skällan efter sviktande resultat.

Efter derbykampen stod ändå den sistnämnde som segrare. Derbyspöket var borta då Djurgården monterade ner Hammarby och segrade med 3-1.

Melkemichels taktiska ändringar formationsmässigt samt val av spelare, både de som startade matchen och de som byttes in, visade sig vara helt rätt.

Johansson var formidabel som ankare, med frihet att kliva framåt, på mittfältet.

Bänkade, men inbytte Radetinac, blev målskytt bara minuter efter att han äntrat planen.

Bänkade, men inbytte Badji, punkterade matchen i slutminuterna.

Effekten var påtaglig.

Det blir dock ingen djupare analys av matchen. Däremot gör jag en djupdykning i samtliga DIF-mål, där det går att skönja fina offensiva sekvenser från Djurgården, men lika svaga defensiva från Hammarby.

Exempelvis:

• Johanssons bollvinster och framspelningar.
• Fällmans man-man-markering som skapade hål i backlinjen

0-1 (Mrabti)

0-2 (Radetinac)

1-3 (Badji)

Jag hoppas innerligt att ingen skadades vid bengal-kastningen, och jag hoppas att de som blev rädda och skärrade av händelsen, hittar tillbaka till arenan.