Det har gått fort för Gustaf Lagerbielke. Succén i Elfsborg följdes upp av övergången till skotska Celtic och därefter kom landslagsuttagningar som ett brev på posten.
Men trots att det har blivit både debut och mål i A-landslaget under hösten blickar 23-åringen tillbaka på en höst som resulterade i ett missat EM-slutspel och tunga resultat över lag.
- Det är målet som är pricken över i:et skulle jag säga, då blev det på riktigt. Sen blev jag kallad som reserv till januariturnén och var nära att göra mål där också, och sen reserv på en landslagssamling – så att bli kallad på riktigt och sen göra mål och spela från start var höjdpunkten helt klart, säger Lagerbielke när han gästar podcasten Lundh.
Du har bara gjort lite strölandskamper för P och U, aldrig någon U21-landskamp. Du nämnde själv att du var med i Future Team, som fångar upp de som är födda lite senare på året. Hur har det varit att sikta mot landslaget, men kanske ändå varit rätt långt ifrån?
- Det har alltid varit så att man har siktat mot det. Jag var med U21-landslaget på någon samling under kvalet, men fick inte spela. När jag var där kände jag att jag borde vara där och att jag kan erbjuda laget något. Sen var det lite strul med förbundskapten och det var några som fick komma och gå.
Det var en omsättning på U21-förbundskaptener med Pysa Asbaghi, Jens Gustafsson och allt vad det var.
- Exakt, då blev det att jag inte blev kallad igen – men jag kände att jag var väldigt nära. Efter hösten blev det naturligt och jag tyckte att jag borde vara med på januariturnén, så jag blev väldigt glad när jag fick samtalet och fick vara med. Sen blev det riktiga landslaget efter en jättebra vår och gå till Celtic, så jag har ändå känt att det har varit naturligt hela vägen. Drömmen har alltid varit A-landslaget, men jag har fokuserat mer på det under den senaste tiden.
Hur är det när man kommer in i januariturnén. Jag gissar att man har stött på de flesta spelarna i allsvenskan, blir det att man testar hur man ligger till och om man räcker till?
- Det blir lite så. Sen har jag haft tur att jag har spelat i Stockholmsfotbollen och ändå varit i en del klubbar, så jag skulle säga att jag var en av dem som kände flest och det är också en fördel när man kommer in i en grupp där i princip ingen känner någon. Då kan man kanske ta för sig lite mer och försöka visa sina ledaregenskaper och sätta ihop laget- Så jag tror att Peter och Janne uppskattade det när jag kom till januariturnén.
Sen blir du inkallad till samlingen i september. Hur är det då? De flesta känner varandra och även om du känner några, Dejan Kulusevski exempelvis, så kommer du ändå in som nykomling, hur är det?
- Det var nytt. Det är landslaget och landslaget har man alltid följt, så det känns som att man själv känner spelarna i landslaget, även om de inte känner en. Så det var speciellt, men det är en väldigt bra grupp och jag kom in väldigt snabbt. Sen är det många med Elfsborg-koppling och man har många gemensamma kompisar och kan dela mycket, så det gick väldigt snabbt att komma in i landslaget också.
Vad var svårast när man kom in där?
- Det är väl att ta en plats i gruppen. De är ju så tajta och har varit med varandra så pass länge att många av dem är en ganska tajt grupp. Men man vill komma in och vara sig själv, både på plan och utanför.
Du var med när de förlorade mot Österrike. Jag gissar att det var tungt och på något sätt dog EM där. Hur var det att vara en del av det?
- Det var tungt såklart. Alla ville gå till EM, så det var tungt. Men min tanke innan var att komma in med lite mer energi och försöka bidra med det, att man inte har varit med på det som kanske inte har gått så bra innan, eller att jag kunde komma in och pusha på – men tyvärr räckte det inte hela vägen.
Var du besviken nu när du inte var med i november-samlingen?
- Nej, inte besviken. Landslaget är en sådan grej som man inte kan göra så mycket åt, det är en förbundskapten som tar ut de som han tror är bäst för att vinna, så jag fokuserar på min egen prestation och mina träningar, sen kommer det att komma, avslutar Lagerbielke.
Lyssna på hela avsnittet av podcasten Lundh med Gustaf Lagerbielke i spelaren